Ämnen:
Geografi, Svenska
·
Årskurs:
4
Sjöviksskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 19 september 2020
Under höstterminen kommer vi att arbeta med temat Geografi, Sverige på SO-lektionerna. Vi börjar arbetet med att undersöka hur en karta är uppbyggd och hur man kan tolka kartor. Därefter kommer vi undersöka landet vi bor i på många olika sätt, t ex hur naturen ser ut, hur naturen har formats och namnen på våra landskap, städer, sjöar osv. I den här planeringen kan du läsa om vad du ska få lära dig, hur vi kommer att arbeta och hur du kommer att få visa vad du har lärt dig. Längst ned kan du även se kopplingar till läroplanen Lgr11.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler, och skala. Olika sorters kartor.
Namn och läge på Sveriges landskap, samt orter (städer), berg, sjöar, de största älvarna och omgivande hav.
Den svenska och nordiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom, samt utmärkande drag och utbredning.
Årstider och klimat
Naturresurser; t ex vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen och vad de används till
Fördelning av Sveriges befolkning, orsakerna till fördelningen och konsekvenserna av fördelningen
Begrepp du ska få lära dig:
karta, jordglob, väderstreck, norr, söder, öster, väster, gradnät, längdgrad (longitud), breddgrad (latitud) ekvatorn, nordpol, sydpol, skala, jordaxelns lutning, kompass, polcirkeln, tidszon
land eller stat, befolkning, huvudstad, landskap, landsdel, län, kommun, tätort (stad), sjö, hav, älv, å, bäck, sötvatten, saltvatten, bräckt vatten, glesbygd, naturlandskap, naturtyp, slätt, odlingsmark, åker, lerjord, moränjord, skörd, säd, gröda, kust, klippkust, skärgård, sund, halvö, ö, bukt, vik, fjäll, glaciär, bergskedja, trädgräns
naturens egna krafter, erosion, vittring, inlandsis, flyttblock, isräfflor, rullstensås, landhöjning,
klimat, väder, nederbörd, Golfströmmen
energi, naturresurser, odlingsmark, fossila bränslen, vattenkraft, skog, gruva, malm
näring, råvara, produkt, industri, fiskindustri, skogsindustri, jordbruk, import, export, handel
Syfte (2)
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
Centralt innehåll (4)
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Kriterier (8)
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter