HR Livsmedels- och näringskunskap

I kursen livsmedels- och näringskunskap kommer vi att lära oss om olika livsmedel, hur man kan hantera dem och hur vår hälsa påverkas av det vi äter.

Livsmedel -och näringskunskap 

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Identifiering av olika livsmedel, till exempel rotfrukter, kryddor och styckningsdetaljer av kött.
• Kvalitetsbedömning av livsmedel, till exempel lukt, smak och andra kvalitetsförsämringar.
• Livsmedelskedjan från råvaruproduktion till färdig produkt. Hur förädling och tillagningsmetoder påverkar råvarors kvalitet och näringsinnehåll.
• Människans energi- och näringsbehov.
• Näringsämnen och deras betydelse för hälsan. Livsmedelsverkets kostrekommendationer.
• Tolkning av innehållsdeklarationer.
• Livsmedelshygien och säker livsmedelshantering.
• Etik och miljöfrågor i livsmedelskedjan.
• Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel livsmedelslagen, konsumentköplagen och egenkontrollprogram.

Innehåll i kursen:

20/8

Uppstart- vad är Service och Bemötande
Kontaktcenter - om service och bemötande. Upplands-Bro kommun (youtube.com)

27/8 Kräftfiske

3/9 Förberedelser Föräldravecka 

10/9

Skaldjur

Kahoot

17/9

Livsmedelshygien

24/9

I-valsvecka

1/10
Bonden i skolan, grönsaker och frukt filmer mm

8/10

15/10 Väddö gårdsmejeri studiebesök

22/10

ANDTS vecka 

29/10

Höstlov 

5/11

Mejeri och mjölkkossor

12/11 

Utematlagning med RL 

19/11

Mozzarella

26/11

Ost och livsmedelshygien och vart livsmedel ska förvaras i kylskåp

3/12 

Livsmedelstillsatser

Svamp och alger 

Kryddor och smaksättare 

Salt och ättika

Socker och sötningsmedel 

Jäsmedel 

Drycker

Livsmedelstillsatser

Näringsberäkning

10/12

Mat, människan och miljön

Livsmedelsförsörjning 

Introduktion till Näringslära

Kostsituationer i Sverige och världen 

Kost för olika grupper

Våra måltider 

Mat och miljö

 17/12

Lucia och julförberedelser

v. 2 Skolstart

v. 3 Matsvinn

v. 4 Besök av HRF och arbetsmiljö Prevent

v. 5 Arbetsmiljö Prevent 

v. 6 Temavecka 6 

v. 7 Arbetsmiljö Prevent 

v. 8 Livsmedelssäkerhet och allergener 

v. 9 Sportlov

v. 10 Vitaminer och mineraler 

v. 11 Livsmedelshygien

v. 12 Kurdisk Mat

v. 13 Konsten att hantera besvärliga människor

v. 14 Baljväxter

v. 15 i-val

v. 16 Påsklov

v. 17 Sara lektion Ishotellet

v. 18 Porshanken

v. 19 Finn farorna i köket

v. 20 Kostcirkeln

v. 21 Gårdsbesök 

v. 22

Länkar: 

Konservgeek - Din konserveringskompis på nätet

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Identifiering av olika livsmedel, till exempel rotfrukter, kryddor och styckningsdetaljer av kött.
• Kvalitetsbedömning av livsmedel, till exempel lukt, smak och andra kvalitetsförsämringar.
• Livsmedelskedjan från råvaruproduktion till färdig produkt. Hur förädling och tillagningsmetoder påverkar råvarors kvalitet och näringsinnehåll.
• Människans energi- och näringsbehov.
• Näringsämnen och deras betydelse för hälsan. Livsmedelsverkets kostrekommendationer.
• Tolkning av innehållsdeklarationer.
• Livsmedelshygien och säker livsmedelshantering.
• Etik och miljöfrågor i livsmedelskedjan.
• Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel livsmedelslagen, konsumentköplagen och egenkontrollprogram.

Kriterier

• Eleven beskriver på ett utvecklat sätt olika livsmedels kvalitet, näringsinnehåll och användningsområden. Eleven identifierar också med säkerhet olika livsmedel och väljer med säkerhet livsmedel utifrån näringsinnehåll samt betydelse för hälsan. Eleven utför dessutom med gott resultat arbetsuppgifter med livsmedel på ett hygieniskt och säkert sätt.
• Eleven beskriver på ett enkelt sätt olika livsmedels kvalitet, näringsinnehåll och användningsområden. Eleven identifierar också med viss säkerhet olika livsmedel och väljer med viss säkerhet livsmedel utifrån näringsinnehåll samt betydelse för hälsan. Eleven utför dessutom med tillfredsställande resultat arbetsuppgifter med livsmedel på ett hygieniskt och säkert sätt.
• Eleven medverkar i att beskriva olika livsmedels kvalitet, näringsinnehåll och användningsområden. Eleven medverkar också i att identifiera olika livsmedel och i att välja livsmedel utifrån näringsinnehåll samt betydelse för hälsan. Eleven medverkar dessutom i att utföra arbetsuppgifter med livsmedel på ett hygieniskt och säkert sätt.

Uppgifter

Skogen och trädgården

Vilken mat kan du hitta i skogen och i trädgården?

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Vilka maträtter eller produkter kan du göra av mat från skogen och trädgården?

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Bonden i skolan

https://bondeniskolan.se/for-elever/

Jäsmetoder

https://www.kronjast.se/

Dryck

https://www.koket.se/tommy-myllymaki/kalla-drycker-och-smoothies/frukt-och-bar/lemonad-med-mynta

https://www.koket.se/appeldricka

https://www.ica.se/recept/grundrecept-saft-720573/

https://urplay.se/program/221372-skuggkaffe-rattvisa-och-miljo

Nötkött

https://www.scan.se/kottguiden/djur/not/

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/dikor/?skota-dikor

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/mjolkkor/?skota-mjolkkor

Fläskkött

https://www.scan.se/kottguiden/djur/gris/

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/gris/?skota-grisar

Lammkött

https://www.scan.se/kottguiden/djur/lamm/

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/far/?vad-blir-det-for-mat

Fågel

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/fjaderfa/?kyckling

https://kycklingskolan.se/

Kalvkött

https://www.scan.se/kottguiden/djur/kalv/

Honungsbi

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/djur/honungsbi/?hur-honung-blir-till

https://www.youtube.com/@alltombiodling

Spannmål

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/vaxter/spannmal/?odla-spannmal

Livsmedelshygien

https://foodix.infocaption.com/portal/kund_norrtalje?

Titta på filmerna

Svara på frågorna

Skicka diplomet till [e-mail]

Kons fyrdelade magar

Kons fyrdelade mage

Kons mage består av följande fyra delar:

1. Våm

Våmmen är den största delen av kons mage och fungerar som en jäsningskammare där mikrober bryter ner och fermenterar växtmaterial. Den kan innehålla upp till 100-200 liter mat och vätska.

2. Nätmage

Nätmagen ligger bredvid våmmen och dess uppgift är att separera större födopartiklar som sedan går tillbaka till kons mun för idissling. Den fungerar också som ett skyddsnät som förhindrar att främmande föremål sväljs.

Hur många magar har en ko?

3. Bladmage

Bladmagen fungerar som ett filter som absorberar överskottsvatten och näringsämnen från födan innan den går vidare till nästa del. Den består av många bladliknande strukturer som ökar absorptionsytan.

4. Löpmage

– Löpmagen är kons “riktiga” mage där proteiner och andra näringsämnen bryts ner med hjälp av enzymer. Den liknar mer andra däggdjurs magar i sin struktur.

Idissling – Tvåstegsmatsmältning

Kons matsmältningsprocess är tvåstegad. I det första steget äter kon snabbt en stor mängd föda som går till våmmen och nätmagen. Senare går kon till en lugnare plats för att idissla, vilket innebär att födan förs tillbaka till munnen, tuggas om och blandas med saliv, vilket underlättar matsmältningen. Detta idisslande hjälper till att bryta ner växtfibrer och möjliggör en effektiv mikroorganismaktivitet.

Mikrobiologiskt ekosystem

I kons mage finns ett komplext mikrobiologiskt ekosystem som består av bakterier, protozoer och svampar. Dessa mikrober är avgörande för kons matsmältning eftersom de bryter ner växtfibrer och producerar fettsyror som är en viktig energikälla för kon. Utan dessa mikrober skulle kon inte kunna utnyttja växtmaterial effektivt.

Kons diet och hälsa

Kons komplicerade magsystem gör den särskilt känslig för förändringar i dieten. Det är viktigt att ge kon en balanserad kost som innehåller tillräckligt med fibrer, proteiner och andra näringsämnen. Snabba förändringar i dieten eller en obalanserad kost kan orsaka matsmältningsproblem och påverka kons hälsa och produktivitet.

Intressanta fakta

Kor tillbringar en stor del av dagen med att idissla, i genomsnitt 8 timmar per dag.

En ko kan producera cirka 150 liter saliv dagligen, vilket hjälper till att balansera pH-värdet i magen och stödjer matsmältningen.

Vikten av mikroberna som lever i kons mage kan uppgå till 50 kg.

Sammanfattning

En ko har en mage som är uppdelad i fyra delar: våm, nätmage, bladmage och löpmage. Denna fyrdelade mage möjliggör effektiv matsmältning och näringsupptag från växtbaserad föda. Kons komplicerade matsmältningssystem och mikrobiologiska ekosystem gör den till en unik idisslare som kan utnyttja växtmaterial bättre än många andra djur.

KoQuiz-

https://www.bondeniskolan.se/for-elever/quiz/#koquiz

Gör egen Mozzarella

https://www.land.se/recept/gor-egen-mozzarella-pa-en-halvtimme

Vad är löpe?

På mejeriet

Löpe är ett extrakt från den fjärde magen, löpmagen, hos idisslare. Löpe består av enzymerna chymosin och pepsin som får mjölken att stelna (koagulera).

Hur får löpe mjölken att stelna?

Den största delen av mjölkens protein består av kasein, som är själva ”ostämnet”. Kaseinet finns i form av kasein-miceller, små kulor, som svävar i mjölken. När löpe eller andra koagulanter tillsätts i ystmjölken påverkas kasein-micellerna genom att en del av kaseinmolekylen klipps av. De klumpar då ihop sig och bildar ett tredimensionellt nätverk, ett koagel.

Vad finns det för alternativ till löpe?

Fermentationsproducerat chymosin (FPC) och mjölkkoagulerande enzymer (mikrobiella koagulanter) används som alternativ till löpe. Preparaten framställs genom fermentering av mikroorganismer, till exempel mögelsvampar som Aspergillus niger, Rhizomucor miehei och Cryphonectria parasitica.

Vegetabiliska koagulanter som utvinns ur växter är mera sällsynt. Varken mikrobiella eller vegetabiliska ystenzym innehåller animaliska komponenter.

Vad används i svenska ostar?

Den svenska hårdosten Svecia (märkt med Skyddad geografisk beteckning, SGB) följer traditionella recept och vid tillverkningen används alltid löpe.

I Herrgård, Präst och Grevé används antingen löpe, fermentationsproducerat chymosin (FPC) eller mikrobiellt enzym i tillverkningen.

Spättekaka och ostkaka

https://www.koket.se/mandelmanns-spettekaka

Spettekaka eller spettkaka (skånska: spiddekauga eller spiddekaga) är ett bakverk och räknas som en skånsk specialitet. "Skånsk spettkaka" är ett geografiskt skyddat livsmedelsnamn inom EU;[1][2] den måste alltså tillverkas i Skåne för att få bära namnet. Den skånska spettekakan är en av ett antal "spettkakor" med snarlikt innehåll, utseende och tillverkningsmetod (med hjälp av ett roterande spett).

Beskrivning och tillverkning

Den skånska spettekakan är ett högt och konformat bakverk.[3] Den är ihålig på grund av sin tillverkningsmetod, med den stelnande smeten ringlad på ett roterande träspett. Kakans kanter kan men behöver inte ha droppformade spetsar, beroende på om rotationen och/eller smetappliceringen sker fortlöpande eller med avbrott.

Tillagning

En spettekaka görs på en smet bestående av bland annat ägg, potatismjöl och socker.[3] Smeten ringlas under gräddningen mycket sakta på ett roterande träspett (med koniskt utseende[3]), över öppen eld eller gasollågor. Proportionerna mellan ingredienserna brukar vara en väl bevarad hemlighet och varierar mellan varje bageri.

Att baka över öppen eld kräver ständig tillsyn, vilket inte gasollågorna gör. Då det tar flera timmar att baka en spettekaka är det ett tungt arbete att sköta kakan och samtidigt elda. Det krävs flera personer till det. Därför bakar få bagerier idag över öppen eld. Endast någon enstaka finns kvar i Skåne, och priset på de spettekakorna är högre. Om en kaka är bakad över öppen eld syns detta ofta på färgen. Spettekakan får en djupare gul färg som skiljer sig från den ljusgula som är vanlig på "fabriksbakade" spettekakor. Smaken är också ofta kraftfullare och en viss röksmak kan anas.

Bild från tävlingen "Årets spettkaka" på Skånemässan år 2005.

Den färdiga spettekakan dekoreras med kristyr. Färgen på kristyren har lokala variationer liksom utseendet på spettekakan. På Österlen brukar man ha små spetsiga toppar som sticker ut från spettekakan och ofta rosa och grön kristyr. I norra Skåne har man i regel endast vit kristyr och utan toppar. Just topparna är speciella för Österlen, medan färgen på kristyren kan variera från by till by även inom samma del av Skåne.

Kakan är mycket torr i konsistensen, genom sin marängliknande och stärkelserika smet. Vill man bevara denna torrhet bör kakan förvaras lufttätt.

Man skär upp kakan med ett bågfilsblad, och det är en gammal tradition att såga ut små rektanglar ur den. Kronan överst på spettekakan skall bevaras så länge som möjligt innan den sågas itu. Därför bärs den upp av "pelare" ända tills aptiten gör att även den och pelarna måste offras. Skär man med annat än bågfilsblad i en spettekaka så förstörs den och smulas sönder. Spettekaka äts traditionellt som den är med mörkrostat kaffe som enda tillbehör. På senare tid har den även börjat serveras med glass och/eller konserverad frukt.

Historia och varianter

Tekniken att göra denna typ av bakverk på roterande spett fanns redan under antiken. Under renässansen förekom den över hela Västeuropa (i Tyskland som Baumkuchen).

Spettkakan har framför allt levt kvar i Skåne, dit traditionen kom under 1700-talet och där den under 1800-talet blev en bröllops- och förningsrätt bland rika bönder. Receptet förmedlades sannolikt via slottsköken. I Sverige nämns bakverket första gången 1642 vid Stockholms slott, då som lån från det tyska kökets Baumkuchen.[3]

https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=p9cyeOsA7uM&t=3m23s

https://www.frodinge.se/alla-produkter/frodinge-ostkaka-300g-bakad-med-karlek-och-omtanke/

Ostkaka är en svensk maträtt och dessert historiskt belagd sedan 1538, men har troligen funnits sedan medeltiden.[1] Den är baserad på ostmassa som gräddas i ugn och huvudingredienser är mjölk, vetemjöl och ostlöpe. Ostkaka föreslogs som officiell nationalrätt för Sverige i en riksdagsmotion 2004 av centerpartisten Margareta Andersson.[2]

Ostkaka tillverkas genom att mjölk ystas med ostlöpe. Det finns två sorters ostkaka i Sverige: den ena är Hälsingeostkakan från Hälsingland och den andra är Småländsk ostkaka från Småland. Dessa båda ostkakor skiljer sig åt i såväl smak, recept, konsistens och servering och skall ej förväxlas med varandra.

Småländsk ostkaka

Småländsk ostkaka med jordgubbssylt, vispad grädde och glass.

Småländsk ostkaka brukar förutom huvudingredienserna innehålla: sötmandel, bittermandel, ägg, grädde och strösocker. Den är grynigare i konsistensen än Hälsingeostkakan.

Småländsk ostkaka äts ofta ljummen med sylt (traditionellt klarbärssylt[3]) och vispad grädde, men kan även ätas med till exempel mjölk eller glass. Den är relativt vanlig på det småländska julbordet.[4]

En förenklad variant av den småländska ostkakan kan tillagas av färskost (exempelvis cottage cheese), ägg, socker, hackad mandel och grädde som rörs ihop och sedan gräddas i ugn.

Historia och tradition

Ostkakan har sannolikt medeltida ursprung, men kan med säkerhet beläggas i landet först år 1538, då den nämns i en latinsk-svensk ordlista.[1]

Förr när det vankades storkalas i Småland bidrog varje gästande familj med en maträtt. Då var det vanligt att någon familj hade med sig ostkaka, för det innebar status samtidigt som den räckte till många gäster.[3] Ett sådant kalas skildras i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga.

Enligt den småländska traditionen börjar man alltid äta ostkaka från mitten.[3] En teori till det är att man förr bakade i en kopparbunke med beläggning av tenn. Blev det sprickor i tennet så blandades ostkakan med den giftiga kopparn. Då fick de finare gästerna i alla fall inte i sig så mycket av giftet. Andra menar att det är för att ostkakan är krämigast i mitten och lite torrare och mera bränd i kanterna, vilka sparades till barnen och tjänstefolket.[3]