Vad mår kroppen bra av?

Vad mår kroppen bra av? Vi vill skapa rörelseglädje hos barnen.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Generativ fråga: Vad mår kroppen bra av?

Syfte: Att barnen ska utveckla sin rörelseförmåga på ett lustfyllt sätt.

Att väcka lusten och nyfikenheten till att vilja röra sig enskilt och i grupp.

Att hjälpa barnen hitta balansen mellan rörelseaktivitet och "vila" i form av lugnare aktiviteter.

Mål ur Lpfö 18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

"sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet"

"motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande"

Barnens intressen, initiativ och behov: Vi ser att barnen är mycket intresserade av att röra sig på olika sätt, både till musik och fritt.

Specifika mål

Förståelse: Barnen ska få förståelse för att rörelse kan bidra till glädje och gemenskap.

Förmågor: Att barnen ska vilja vara med på olika rörelseaktiviteter.

Begrepp: Olika kroppsdelar för att kunna vara med på olika rörelselekar.

Energi/ork, vila, balans, åla, krypa, snabb/långsam, lång/kort, framåt/bakåt, upp/ner, över/under.

Arbetslagets förhållningssätt: Vår vision är att alla barn ska vilja delta med glädje i våra rörelseaktiviteter.

Arbetslaget gör observationer och dokumentationer som vi sedan utgår ifrån i vårt fortsatta arbete.

Arbetslaget är lyhörda inför barnens intressen och val av aktiviteter.

Arbetslaget kommer vid gruppaktiviteter vara lyhörda för de barn som ev. inte vill vara med. Det kan ge ökad trygghet och förståelse att få observera de andra barnen innan man själv vågar/vill delta.

Vetenskaplig grund: Vi utgår ifrån den proximala utvecklingszonen. Att man med stöttning kan lära sig något som man har svårt att utföra själv.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Arbetslaget kommer använda sig av reflektionstillfällena för att stämma av planera vidare.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: När vi ser att alla barn är delaktiga i våra rörelseaktiviteter. Samt att barnen spontant startar upp egna rörelselekar eller ber oss pedagoger att "starta" något.

Utvärderingssätt: Vi använder reflektionerna till att utvärdera våra observationer. Till exempel utvärderar vi om vi lyckats fånga alla barns intresse för projektet.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Vi lär barnen olika "rörelselekar", gör hinderbanor och stöttar i nya rörelser.

Vi kommer använda oss av olika rörelsesånger, miniröris, hinderbanor mm.mm.

Vi kommer ibland att lämna den "vanliga" förskolegården för att besöka stora gården eller förskoleträdet där det finns backar, stockar och stenar att öva sin grovmotorik på.

Lärmiljö: Vi delar ibland upp barnen i mindre grupper för att ge dem möjlighet att utmanas på lagom nivå.