Hållbar utveckling -Kretslopp

Utforska naturens kretslopp via olika nedbrytare som finns i tex en kompost. Hur olika val i vardagen bidrar till en hållbar utveckling och bättre miljö för människor och djur. Utforskar genom olika planerade aktiviteter där vi tex följer maskarnas liv, olika kemiska processer och fysikaliska fenomen i närmiljön, för att få en bättre förståelse för naturens kretslopp och hur vi genom att arbeta med hållbar utveckling får en mer miljövänlig värld.

Vilka tidigare erfarenheter/kunskaper/intressen har barnen utifrån sina förmågor? Hur vet vi det?   

Vi har observerat att barnen vid olika expeditioner i skogen tagit upp att det finns så mycket skräp på marken och att det inte är bra mot djuren. ”Om en fågel äter en plastpåse så dör den!”

Vi har även observerat att flera barn har ett stort intresse för maskar och andra små djur. Vi har pratat om att att de små djuren har ett syfte, att de är nyttiga på ett eller annat sätt för naturens kretslopp. Några barn känner till vad en kompost är.

Vi kommer använda några intervjufrågor för att se ungefär var kunskapsnivån/förförståelsen ligger hos barnen. 

Syfte och mål      

Barnen ska förstå naturens kretslopp utifrån ett mask, -och mikroperspektiv. De ska utforska och följa maskar i ett maskhotell och se hur de beter sig i jorden, samt skapa och använda en kompost med maskar och andra nedbrytare och förstå vad som sker i naturen om man kastar ”fel” saker.  Barnen ska förstå hur våra val i vardagen bidrar till en hållbar utveckling (sortera skräp, matavfall etc) utifrån barnens kunskapsnivå och intresse.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   

 Vi vill att barnen ska erbjudas möjlighet att förstå/utveckla förmågan  

Förmågan att göra rätt val i vardagen för att bidra till en hållbar utveckling. Tex var ska äppelskrutten kastas (matavfallsåtervinning, kompost, på marken?). Förstå att alla ska visa respekt för allt levande tex man drar inte isär en mask, man mosar inte en myra med tummen, inte kasta saker som går att använda, sortera skräp etc. Varje individ har en egen nisch, ett eget syfte /plats i naturens kretslopp.

Vi har nått målen när

Barnen kan förklara/visa/förstå vad som sker i en kompost, vad som finns där, hur maskar lever, var man kastar saker (eller inte, återbruk, återvinning). 

Genomförande  

Hur ska barnen ges möjlighet att lära sig?

- Genom att skapa ett maskhotell samt en kompost (delta aktivt med hela processen) uppdelat i mindre grupper. Vi kommer göra två olika komposter (en glaskompost och en i en fruktlåda).

När kan de lära sig det?

-Genom planerad undervisning i mindre barngrupper, ute i skog och natur, på gården, inne i avsett rum på avdelningen, samt spontant under hela dagen på förskolan. Vi fångar tillfällena som dyker upp, ställer produktiva frågor.

Vad behöver vi förändra och utveckla i miljö/material?

- Göra plats för och ta fram material så vi kan utforska maskarna/komposten. Fundera tillsammans med barnen om var vi ska arbeta/förvara våra maskar.

Hur organiserar vi barngrupp och pedagoger?

- Genom planerad undervisning och aktiviteter uppdelade på tisdagar, onsdagar, torsdagar då vi arbetar i mindre grupper. Vi har samma barn/pedagog i varje grupp vid varje tillfälle, fasta grupper. 

Hur förbereder vi varje undervisningstillfälle?

- Vi läser på, tar fram material etc, olika utifrån varje tillfälle/aktivitet. Förskollärare gör planering inför aktiviteterna. Barnen erbjuds att delta i förberedelserna.

Hur behöver pedagogen/pedagogerna förbereda sig?

- Vara insatt i vad projektet går ut på, skapa/följa aktuella planeringar som är enkla att följa (även för tex en vikarie) och instruera barn om vad aktiviteten (undervisningen) ”går ut på”, ta fram material, utgå från ”nu-läget” (antal närvarande barn, väder, kollegor etc) och ha en Plan B (finns inga möjligheter att just den aktuella dagen följa planeringen kommer vi göra något annat som ändå anknyter till projektet). Vi försöker göra en aktivitetsplanering var fjortonde dag, för att hinna reflektera och se vart projektet ”tar vägen”. Vi anpassar hela tiden planeringarna utifrån aktuellt ”nuläge”.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Uppgifter

Naturvetenskap

Vilken förförståelse finns i barngruppen? Kartlägg.

Hur kan vi hitta information om maskar och deras livscykel?

Finns det böcker (fakta och/eller skönlitteratur)?

Vilken information finns på internet, hur vet man att den stämmer?

Kan man lita på allt man läser?

Vad händer med materialet i komposten?

Skapande

Kan vi skapa en film där barnen beskriver maskarnas livscykel, kompostering eller annat liknande?

Göra iordning två komposter tillsammans med barnen.