Språkplanering

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Dibbers planeringsmall för undervisning

 

• Vad ska läras ut?

- 'ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.'

- 'förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,'

• Varför? 

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Språklagen och Barnkonventionen som nu är lag i Sverige har flera artiklar som involverar barns språk.

29. 29. 

        Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

        Artikel 13.Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

        Artikel 17. Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.

        Artikel 28. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

        Artikel 29. Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter.

         

        Språklagen

        Språklagen började gälla 2009. Den säger bland annat att svenska är huvudspråk i Sverige. Det betyder att alla, barn som vuxna, ska få chans att lära sig svenska. 

        Så säger lagen också att det finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Dessutom finns ett svenskt teckenspråk. Dessa språk har man också rätt att få lära sig som barn. Lagen säger också att alla har rätt till sitt språk. Det innebär att man inte får hindra någon att tala sitt språk. 

         

         

• Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)

Vi utgår ifrån att vi lär tillsammans, kollegialt lärande. 

Vi ska utgå från Språktriangeln i vårt arbeta samt undervisning tillsammans med barnen. Språktriangeln innebär att vi kommer att jobba med

*Fonologi - förmågan att uttrycka ljud, språkljud 

*Semantik - ordförståelse, ordproduktion 

*Pragmatik - samtal, sociala regler och situations anpassat språk 

 

·       Hur skapar vi en stimulerande språkmiljö?

'Levande' rum och material. Medvetenhet kring barnens intressen, utvecklingsområden (utmaningar), och lustfyllt. 

Medvetenhet kring undervisningstillfällena där språket aktivt används. Skapa goda förutsättningar för arenor där samtal sker medvetet, ärligt och aktivt.

För oss vuxna behöver vi synliggöra, dokumentera och analysera de samtalsstrategier som är aktiva i vårt arbete samt i barngruppen. 

·       Hur skapar vi språkliga samspel i olika vardagsituationer?

Är aktiva och medvetna om vår roll i rum samt i samtal med såväl enskilda barn som barn i grupp. Att finnas tillgängliga för att stötta, fånga upp och uppmuntra för/till samtal. Vara lyhörda och ständigt medvetna om vårt eget språk, verbalt och kroppsligt.

 

·       Hur kan vi utveckla barns tänkande och reflektion i olika språkliga sammanhang?

Vara kreativa, uppfinningsrika och skapa roliga aktiviteter och lekar där vi utmanar barnen i deras erfarenheter samt utifrån deras behov. Använda oss av dokumentation och därigenom ta till vara på barnens reflektioner, utveckla och utmana dem individuellt och i grupp.

 

·       Hur synliggör vi vårt arbete till vårdnadshavarna och gör dem delaktiga i vårt arbete med språk?

Dokumentation, veckobrev, utvecklingssamtal samt i det dagliga mötet vid hämtning och lämning.

 

• Vad vill vi lära ut?

Språket som en fantastisk resurs! Språkets viktiga funktion för att kunna göra sig hörd och förstådd. För att skapa rika möjligheter för barnen att kunna använda sig av språkets mångfacetterade funktioner, från de egna tankarna till att kunna förmedla sin vilja, intention, önskan mm. Vi vill lära ut att språket inte enbart är det verbala utan lika mycket det kroppsliga. Att vi kommunicerar med kroppen och att den kan stötta samt förstärka vårt språk i alla de olika kontexter som vi möter.  

• Hur ska det läras ut?

Vi kommer använda oss av lärovännen Alfa-Beta, presentera denna och utveckla arbetet och undervisningen tillsammans.

Det dagliga samtal och sammanhang vi befinner oss i; I våra rutiner och strukturer, i de tillfällen som vi så rikt ges över dagarna på förskolan. Detta genom medvetenhet om och kring vår viktiga roll som förebilder samt medaktörer till de tillfällen som ges.

 

Även vill vi skapa utrymme i våra strukturer och nuvarande rutiner för aktiviteter och samlingar som riktas mot språket och de olika delar som ingår där.

 

Vi tänker att denna planering ska ges utrymme i vår veckoplanering i form av ’en dag’ samt att samlingar och olika aktiviteter ska utformas, prövas samt vidare utvecklas tillsammans med barnen. Dels utifrån behov dels utifrån barnens intressen.

 

• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? Genom dokumentation och samtal, enskilt, mindre grupper samt i storgrupper.

  Vår främsta dokumentation är fotografering, film och skapande – dessa kan med fördel användas tillsammans med barnen samt att man kan gå tillbaka till skeenden på andra sätt än enbart med samtal.

  
  
  

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

   För alla i barngruppen.

 

• Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)

Vi alla i arbetslaget ansvarar för att undervisningen genomförs efter planering samt att spontana tillfällen och aktiviteter tas till vara på tillsammans med barnen. Alla ansvarar för att löpande dokumenterar och att uppföljning sker vid planeringstid

 

• Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

Mätbara mål

-        Att alla barn ska komma till tals

-        Alla barn ska få välja språk-aktivitet (rim, sång, bok, lek)

-        Alla barn ska få skapa sin begynnelsebokstav

-        Alla barn ska få ta med bok som vi tillsammans läser/samtalar om

 

Mål med språkundervisning är att alla ska ges goda förutsättningar och möjligheter till att utveckla sitt språk, skriftligt, kroppsligt och verbalt. De ska ges goda möjligheter att uttrycka sig och komma till tals. De ska uppleva att de har inflytande och är delaktiga i det som sker på förskolan, genom att ge dem ett rikt språk som innefattar såväl det kroppsliga som det verbala så ges de goda förutsättningar för detta.