Kristendom, frikyrkor och sekter åk8

Fram till höstlovet ska vi jobba klart med kristendomen, dess historia från reformationen och enhetskyrkan via frikyrkor och fram till dagens sekulariserade samhälle.

Religion åk 8 Kristendom i Sverige, frikyrkor och sekter

Tidsperiod 
Vecka 40 – 43) 

Arbetssätt 

Vi kommer använda oss av NE:s digitala läromedel läroboken i första hand och NE:s digitala läromedel för att komplettera faktainnehållet. I NE finns också filmer och övningar som vi kommer att jobba med. Det finns också anpassat material de som behöver det.. På Teams & PoB ligger arbetsmaterialet med frågeställningar, begrepp mm.

Vi har genomgångar kring de frågeställningar eleverna arbetar med. Vi diskuterar och förklarar kristendomens utveckling i Sverige från reformationen Utvalda uppgifter kommer att genomföras i NE, Teams och DigiExam (prov och förhör). Dessutom ska ett fördjupningsarbete om en sekt/frikyrka lämnas in fredag v.43

 

Mål efter avslutat arbetsområde:

Du sträva efter att kunna förklara nedanstående fakta, begrepp & analysera så bra som möjligt

V.40/41

Bok  Kristendomen kommer till Sverige (s. 130-131)  

Den förste missionären i Norden. Vem var den förste kristne svenske kungen? Orsaker till att Sverige blev kristet? När börjar kloster öppnas i Sverige? Ge exempel några kloster i Sverige. Vilken betydelse hade klostren? Vad hände med klostren under 1500-talet På vilka sätt påverkades Sverige av att kristendomen infördes?

 

Begrepp Missionärer, Ansgar, Olof Skötkonung, Reformationen, Helgon,

 

NE  Sverige blir lutherskt

Vilken kung genomförde reformationen i Sverige? Varför? Vad bestämdes på riksmötet i Västerås 1527? Vad hände på kyrkomötet i Uppsala 1593? Vad blev det för konsekvenser av att svenska staten lade beslag på kyrkans rikedomar och införde protestantismen? Vad var speciellt med Gustav Vasas bibel? Hur använde kungen kyrkan för att sprida information om lagar mm? Vad hände om man inte deltog i gudstjänsten på söndagarna?

 

Begrepp Gustav  Vasa, riksmötet i Västerås, nationalkyrka, Klockupproret, Gustav Vasas Bibel, husförhör

 

Att göra    5.2.3  fråga 1-3

Film: Svenska kyrkan – reformationen och kyrkans makt i Sverige   https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=NK-131K2

 

Repetition av de 3 riktningarna typiska drag samt skillnader

 

V.40/41

Bok  Från katolicism till protestantism (s. 133, 135)

Beskriv de religiösa förändringarna i Sverige under 1500, 1600, 1700 och 1800-talen

 

NE   Väckelse och frikyrkor

Varför hade man gudstjänster i hemmen? Vad menade man med att man skulle vara ”väckt”? Beskriv kort Laestadierna. Hur såg väckelserörelsen på förlåtelse, synd, bekännelse?

Hur kan man förklara att väckelserörelsen hänger ihop med det nya samhället som växer fram under 1800-talet? Ge exempel på  ”religionsfrihetslagar” under 17 – 1900-talet. Vilka 2 andra folkrörelser nämns förutom väckelserörelsen? Varför kallas de folkrörelser? Varför valde många kristna frikyrkor istället för svenska kyrkan? Varför valde många arbetare arbetarrörelsen istället för frikyrkorna? Vilka grupper i samhället ”valde” väckelse/frikyrkor i slutet av 1800-talet? Ge exempel på svenska frikyrkor idag.

 

Begrepp  Väckelse, lekmän, Laestadier, ”spritdjävulen”, stränghet/moral,  ”religionsfrihetslagar”, folkrörelser, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkor, skiftesreformer, näringsfrihet, folkskolan, arbetarklass, medelklass

 

Att göra

Film:  Svenska kyrkan-förändringens tid  https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=NK-131K3

 

Film: Från Sverige till himlen – väckelsekristendom   https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202376

 

v.42

Bok  Frikyrkorna (s. 136-137, 138)

Vad menas med en frikyrka? Vilken del av Sverige är känd för alla sina frikyrkor? Hur uppstod ofta frikyrkor i Sverige? Beskriv kort baptisterna, pingströrelsen & frälsningsarmen

 

Begrepp Frikyrkor, vuxendop, åsiktsfrihet och yttrandefrihet, helig ande, tala i tungor, pingstvänner

 

Att göra:  5.3.3 &  5.3.5 – vilka frikyrkor/sekter nämns? 

 

Bok  Sekularisering  (S. 215-217)

Vad var väckelserörelsen? Vad menas med ”sekularisering”? Hur började sekularieringen? När skildes staten och kyrkan åt?  Varför gick sekulariseringen fort i Sverige? Varför lämnar folk kyrkan? Varför stannar folk kvar som medlemmar i kyrkan? Vad menas med begreppet kulturellt kristen? Vilka utmaningar finns för svenska kyrkan i framtiden (bok s. 143 – 144)

Begrepp Sekularisering, kulturellt kristen

Att göra Film: Svenska kyrkan – I modern tid https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=NK-131K4

v.43

Sekt/frikyrka Ni ska i par fördjupa er i någon kristen sekt/frikyrka. Informationssök och sammanställning av fakta ska följa rubrikerna i ”religionsmodellen”(se teams). Arbetet skrivs i Digiexam under lektionstid. Inlämning fredag v.43. Ev kort redovisning efter lovet.

 

Hur och när bedömer vi?

Bedömningsunderlag skapas under lektioner genom att delta i muntliga diskussioner, genom inlämnade uppgifter i Teams. Utöver detta finns det 3 tillfällen att visa sina kunskaper. V.42 torsdag har vi ett  förhör med flervalssvar(kryssa i rutor) i Digiexam på frågeställningarna i Teams. Sen är det inlämning av sekt/frikyrka på fredag v.43 och till sist har vi ett prov på Torsdag v.45. Här ska eleverna skriva mer utvecklade svar på vissa av frågeställningarna i dokumentet i teams.

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.