Kemiska processer- Bubblor

Undervisningen kommer att basera sig på de kemiska processen- bubblor.

Bubblor

En kemisk process

 

Sammanfattning av observationer

De observationer som ligger till grund för denna Vfu-plan utgår från en småbarnsavdelning med barn ett till tre år. Barnen har alla olika hemkulturer, majoriteten av barnen har arabiska som hemspråk.

 

Barnen på avdelningen visar ett stort intresse för vatten. Vid observationer har jag uppmärksammat att barnen gärna visar att de vill använda sig av vatten i diverse leksituationer men även att vattnet fångar barnen i vardagliga situationer. De pekar på kranen och säger May på arabiska eller vatten på svenska. Pedagogerna bekräftar barnet genom att fråga om de exempelvis är törstiga eller om de vill leka med vattnet. Barnen bekräftar att de vill leka med vattnet genom att säga may och peka på baljan. 

 

Den första observationen som görs består av att barnen har målat.Efter målningen står ett barn länge och tvättar händerna, barnet trycker på tvålen och för sedan händerna till vattnet.Barnet står kvar länge och varierar mellan att trycka på tvålen,löddra händerna samt skölja av tvållöddret. Att barn kan fångas av vardagliga aktiviteter som exempelvis trycka på tvålpumpen och skölja av tvålen med vattnet under en längre tid betonar även Sundberg et al. (2020). 

 

Min analys och reflektion av denna observation uppmärksammar jag att barnet har upptäckt att det händer något med tvålen och händerna Jag reflekterar även över om det är mot den kemiska processen ytspänning med fokus på bubblor jag ska rikta barnens lärandet mot. Sundberg et al. (2020) påtalar hur mindre betydande aktiviteter kan fånga de barnens uppmärksamhet längre stunder.

 

Vid observation nummer två har barnen återigen valt att med hjälp av en pedagog ta fram en balja med vatten. Barnet går och hämtar babblarna från en låda och lägger ner i vattnet. Jag frågar barnet om babblarna ska bada. Barnet nickar. För att rikta barnets uppmärksamhet mot fenoment bubblor hämtar jag en skrubbsvamp för att se om fenomet fångar barnet..Barnet får hjälp av pedagogen att hälla tvål på en skrubbsvamp.Barnet börjar tvätta babblarna med svampen och ett skum börjar uppstå.

 

Lärandets objekt

 

Under denna VFU-period kommer jag rikta barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet ytspänning med fokus på bubblor.

 

Skolverket (Lpfö 18,2018) betonar att förskolan skall ge varje barn möjlighet att utveckla förståelse för enkla kemiska processer. De betonar även förskollärarens roll som innebär att vi ska främja att barnen utmanas och stimuleras så att de får lust att skapa sig erfarenhet och kunskap i sin utveckling av naturvetenskap.

 

Vid planering av undervisning ligger ansvaret hos förskolläraren att planera och genomföra undervisning som är baserat på barnens erfarenheter. Genom att mina observationer baserar sig på de spontana och vardagliga aktiviteterna där barnen skapar bubblor i olika sammanhang har barnen redan ett erfarande av fenomenet med sig. Mitt ansvar ligger också i att rikta och hålla kvar barnens uppmärksamhet gällande lärandeobjektet, tappar barnen intresset för fenomenet måste jag hitta nya vägar som bidrar till att inspirera och utmanar barnens proximala utvecklingszoner.

 

Lärandets akt

 

Då barngruppen som kommer delta i denna planering befinner sig i åldern 1-3 år blir mitt fokus på att synliggöra barnens icke verbala kommunikation. Vad är det barnen ser och uppmärksammar i undervisningssituationer.

 

Jag kommer att bedriva min undervisning enlig följande och systematiskt följa upp processen som sker gällande den kemiska processen bubblor.

 

Introduktion:

 

Introduktionen för barnen kommer ske genom att jag handdockan Maja kommer samla barnen i vår kub där kommer jag att använda mig av en såpbubbelmaskin och projektorn där barnen både får erfara bubblor visuellt på projektorn samt de konkreta bubblorna.

Introduktionen kommer ge mig verktyg för att veta hur jag ska utveckla projektet vidare, vad är det barnen gör och visar när de ser och erfar såpbubblorna. Skolverket (Lpfö18,2018) påtalar att utbildning i förskolan ska utgå från läroplanen och barnens intresse, vi ska ta tillvara på deras kunnande och den erfarenhet de bär med sig för att utmana barnen vidare till att skapa sig mer kunskap och vilja upptäcka.

 

Multimodalt arbetssätt :

 

Genom att använda ett multimodalt arbetssätt kan jag stimulera och utmana alla barn i gruppen i deras individuella proximala utvecklingszoner.Begreppet multimodal beskriver Bergnell (2019) som ett verktyg där jag som pedagoger kommunicerar med hjälp av flera teckenvärldar. Här blir det viktigt att ha i åtanke att barn bär med sig olika erfarenheter och har olika erfaranden. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) påtalar att att begreppen erfarande och erfarenheter inte ska tolkas enbart som det barnen bär med sig som tidigare erfarenheter och deras intressen utan hur de har erfarit ett lärandeobjekt genom  hur de ser, tolkar eller urskiljer objektet.Alltså att vi erfar med hela kroppen är viktigt att ta i beaktning.När vi låter barnen erfara med kroppen och alla sinnen kan vi genom det multimodala arbetssättet skapa det som Bergnell (2019) tolkar som flerstämmig undervisning, alltså för att vi som pedagoger ska skapa meningsfullhet i barnens undervisning kan det krävas det att vi stimulerar flera komponenter.

 

 Som jag tidigare nämnt består min barngrupp av barn från olika kulturer, detta blir också viktigt att ta i beaktning när jag skapar undervisningssituationer gällande den kemiska processen ytspänning där fokuset ligger på bubblor. Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) påtalar att vår kultur också bidrar till vilka erfarenheter vi bär med oss.

Bergnell (2019) påtalar också vikten av att vi utgår från barnens erfarenheter när det kommer till att skapa undervisning som blir meningsfullt för barnen.

Bildstöd och TAKK; 

Skolverket (Lpfö,2018) betonar förskollärarens ansvar gällande att utmana och stimulera barnen i deras utveckling gällande språket och kommunikationen men även gällande matematik,naturvetenskap och teknik.

Med hjälp av ett tydligt bildstöd kommer barnen bli medvetna om de naturvetenskapliga begreppen visuellt. Bildstödet blir en form av icke-verbal kommunikation där barnen kan sätta begrepp i relation till bilderna, det barnen inte verbalt kan visa att de har förståelse för kan de peka på och skapa sig en erfarenhet av genom bilderna. Bergnell (2019) betonar i sin forskning hur en visuell teckenvärld får betydelse för barnens meningsskapande men även hur det visuella kan vara en faktor som hjälper pedagogen att rikta barnens uppmärksamhet tillbaka till lärandeobjektet. Dock är det viktigt att ha i åtanke att det sker en metakognition hos barnen där deras tankar och medvetande sorterar information som är relevant eller inte relevant när de skapar meningsfullhet.Det är viktigt att ha i åtanke att det sker en symmetrisk interaktion alltså att det finns ett för barnen begripligt sammanhang. Genom bilderna skapar vi också möjlighet till att förstå vilka olika erfarenheter om lärandeobjektet de bär med sig.

 

Med  TAKK som ett kompletterande verktyg inkluderar jag flera av teckenvärldarna, Bergnell (2019) ger exempel på hur lärare både verbalt och med kroppen illustrerar hur vatten avdunstar.

Det är dock viktigt att jag som pedagog är lyhörd för vilka intryck barnen är mottagliga för då Bergnell (2019) även påtalar att det kan finnas barn som inte kan nå sin proximala utvecklingszon om vi som pedagoger pendlar mellan för många metoder samtidigt.Det blir då även viktigt att jag som pedagog sedan tidigare har skapat tillitsfulla relationer till barnen så att jag vet hur jag ska stimulera det enskilda barnets proximala utvecklingszon. Detta kan även bestå utav att jag medvetet skapat en grupp där jag som pedagog har Vygotskys sociokulturella perspektiv i beaktning att lärande inte enbart sker mellan pedagog och barn utan även kan ske mellan barnen. Detta kan vara att ett barn uttrycker ord på arabiska som får ett annat barn att skapa meningsfullhet.

 

Estetiska uttrycksmedel:

 

Hansson (2018) använder sig av begreppet det estetiska språket. Genom det estetiska språket ger vi barnen möjligheter att erövra i detta fallet den kemiska processen, bubblor genom att ge barnen nya sätt att se på innehållet. Pramling Samuelsson et al. (2015) problematiserar begreppet estetik i relation till hur vi pedagoger förhåller oss till estetiken. Ger vi enbart barnen möjligheter till reproduktion eller intar vi en medforskande roll där processen får mer betydelse för barnets lärande än den färdiga produkten. Min roll blir här att bygga upp en situerad lärmiljö där barnen ges möjligheter till att skapa med hjälp av såpbubblor. Hansson (2018) betonar att vi som pedagoger kan göra en kombination av olika modaliteter där vi skapar ett situerat lärande. Skolverket (lpfö,2018) betonar vikten av att alla barn ska ges möjlighet till att uttrycka sig i de estetiska uttrycksformerna så som bild, form, drama,rörelse,sång,musik och dans. Samt att barnen ska ges möjlighet till att få använda  de digitala verktygen på utvecklande och stimulerande sätt.

 

Bild:Genom att situera lärmiljön med olika verktyg kommer barnen ges möjligheter till att skapa och utveckla sina erfarenheter  gällande den kemiska processen bubblor och det estetiska uttrycks medlet bild.

Musik och rörelse:Barnen kommer att få erfara ljudet av bubblor som spricker med hjälp av en youtube-video “poppin bubbles” som spelas upp på en projektor. Här kommer vi genom att kombinera de digitala verktygen och det estetiska uttrycks medlet musik.

Holmberg (2017) redogör för hur barn uttrycker sig till inspelad musik på två olika sätt.Dels som en motorisk reproduktion, där barnen dansar till givna rörelser eller att vara ett med musiken.

Till denna undervisning kommer fokus ligga på det sistnämnda att vara ett musiken. Där barnen ges möjligheter till att uttrycka sig efter deras egen gestaltning.

 

Dessa undervisningssituationer sker tillsammans med en medforskande pedagog som finns där för att utmana barnen i deras proximala utvecklingszoner samt se hur de uttrycker sig med icke-verbal kommunikation.

 

Teknik:

Lättman-Masch et el. (2020) beskriver ordet teknik som föremål eller som samband för att kunna genomföra ett arbete eller efter en behövlighet.

Barnen kommer i utforskandet av bubblor både ges möjligheter till att själva få utforska bubblor med material de vill ställa hypoteser om gällande fenomenet. Men de kommer även ges möjligheter till att få tillgång till material som skapar bubblor, exempelvis ögleformade skaft. Barnen kommer även ges möjligheter till att utforska och stimuleras i tekniker man behöver för att skapa bubblor.

 

Experiment: Barnen kommer ges möjlighet att erfara experimentet “tama såpbubblan”.Detta experiment sker genom att vi blandar en såpbubbla blandning där vi sedan blåser ut såpbubblor som vi med hjälp av en vante fångar. Experiment kommer att utföras efter undervisningen gällande det estetiska uttrycks medlet bild, Barnen ska ges möjligheter till att reflektera över varför  såpbubblan stannar kvar på vanten men inte handen. Skolverket (lpfö,18) betonar vikten av att barnen tillåts utveckla sin förmåga när det kommer till att bygga, konstruera och ska med hjälp av olika material och tekniker. De betonar även vikten av att ge barnen tid till att utforska och experimentera samt uppleva.

 

Barns delaktighet och inflytande:

Skolverket (Lpfö,18) betonar vikten av att alla barn har rätt till delaktighet och inflytande.

Under detta projekt kommer barnen ges möjligheter till att påverka sitt lärande och utforskande gällande den kemiska processen bubblor genom att de själva får vara med och dokumentera.

 

De ges även möjligheter till att få utforska material och tekniker gällande att skapa bubblor där barnen kommer ges tid till att få vara en del av utforskandet.För att barn ska ges delaktighet och inflytande i deras lärande blir min roll som pedagog oerhört viktig. Var går gränsen för när barnens delaktighet och inflytande lämnas helt över till barnen ? Klerfelt och Qvarsell (2012) betonar även det som barnkonventionen redogör för att att barn har rätt till att uttrycka sina åsikter och meningar men att vi ska utgå från barnets mognad och ålder. Det sociala samspelet måste finnas mellan barn och vuxna för att demokrati ska kunna uppstå. Att som pedagog ha i beaktning Harts delaktighetsstege kan vara ett steg för mig som pedagog till att se var i vår demokrati vi befinner oss. Det första steget i stegen kretsar kring icke-delaktighet, här ges inte barnen möjlighet till att delta eller påverka sin situation. Detta för oss in på begreppet Tabula rasa, att barnet föds som ett oskrivet blad där det är vi som vuxna formar barnets åsikter under deras uppväxt. Det högsta steget i stegen behandlar samspelet mellan barn och vuxna där barn har tillgång till information och kan göra sina röster hörda och vara med och påverka tillsammans med lyhörda vuxna.

 

Pedagogisk dokumentation: Genom att använda mig av en aktivitets integrerad dokumentation vill jag skapa mig förståelse för vad det är barnen ser i sin process. Att låta barnen dokumentera med hjälp av en Ipad. Bidrar jag som pedagog med att göra barnen till det Lindgren (2016) kallar producenter. 

 

En ipad är en naturlig del av barnens uppväxt och hanterandet av denna har de redan bemästrat. Lindgren (2016) betonar hur insamling metoderna gällande pedagogisk dokumentation och dokumentation inte har en betydande roll, det som är betydande är däremot hur vi som pedagoger arbetar med materialet. Därför kommer jag även att använda mig av ett prospektivt förhållningssätt där dokumentationen ligger till grund för mitt utvecklande av processen.

 

Den pedagogiska dokumentationen härleder oss även in på etik och moral, men även min barnsyn blir synliggjord här. Skolverket (Lpfö,18) betonar vikten av att vi som pedagoger respekterar barnens kroppsliga och personliga integritet samt tar i beaktning barnets åsikter och röster, den pedagogiska dokumentationen hör ihop med barns delaktighet och inflytande. Ger vi inte barnen information och gör dem delaktiga kan vi inte heller följa processen..

 

Icke-Verbal kommunikation: Sundberg et al. (2020) påtalar hur man i arbetet med naturvetenskap oftast koncentrerar sig på substantiven när det gäller undervisning med barn gällande naturvetenskapen. Om vi istället lägger fokuset på verbet är det lättare att fånga barnens uppmärksamhet för att rikta deras uppmärksamhet mot lärandeobjektet. Exempelvis nu spricker såpbubblan.Min roll blir att sätta ord på görandet och det barnen ser.

 

 Den icke-verbala kommunikationen hos de yngre barnen ger sig uttryck genom ljud, kroppsspråket och handlingar. Detta blir för mig extra viktigt att observera den icke verbala kommunikationen för att se vart jag är på väg och om jag håller på att tappar barnen samt att skapa förståelse för barns upptäckter.

 

Teoretiska utgångspunkter:

Inom utvecklingspedagogiken talar man om tre perspektiv för hur lärandet ter sig. Dels är det lärandets objekt, vilket i detta fallet är den kemiska processen, bubblor. Den andra är lärandets akt, alltså det situerade lärandet, där jag som pedagog strukturerar upp metoder och miljöer för att stimulera barnets lärande. Det sista fokuserar på hur vi som pedagoger kan stimulera och utveckla barnets proximala utvecklingszoner gällande den kemiska processen.

 

Inom det sociokulturella perspektivet på lärande menar Vygotskij på att lärandet sker i samspel med andra.Strandberg (2017) tolkar Vygotskijs samspelsteorier som en metod inte enbart där lärande sker

När barnen har fått förståelse för ett lärandeobjekt handlar det om att pedagogen ska utmana barnen vidare med hjälp av en metakognitiv dialog alltså att få barnen att tänka och reflektera om det naturvetenskapliga fenomenet. 

 

För att skapa metakognitiva dialoger leder det oss in på det Vygotskij benämner som en två-stegs modell för lärande. Strandberg (2017) menar på att grunden för lärande sker när vi integrerar med varandra. Det andra steget är det Vygotskij benämner som inner speech, vi börjar samtala med oss själva. De metakognitiva dialogerna ska få barnen att fundera och tänka.

När det gäller de de yngre barnen och hur de tänker och reflekterar om naturvetenskapliga fenomen leder oss Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) in på det som benämns som kreativa uttryck ska ges möjlighet till att synliggöras tillsammans med stödjande och utmanande pedagoger. De beskriver även kreativitet som ett sätt att ställa hypoteser utan att hitta befintliga lösningar. Strandberg (2020) påtalar hur kreativiteten får betydelse för barns lärande, de ska inte hindras från att skapa meningsfulla sammanhang i deras utforskande och i det metoder de väljer.

Vygotskij (2013) talar om kreativitet och fantasi, de handlingar och tankar som inte bygger på det reproduktiva och våra erfarenheter utan istället skapar något nytt blir kreativitet och fantasi. Dessa två begreppen får betydelse för hur vi kan förstå vetenskapligt och tekniskt skapande.Människan har skapat medierande artefakter. För att skapa bubblor behöver vi artefakter, men vi behöver också använda vår fantasi och kreativitet för att ställa hypoteser.Vilket i sin tur bidrar till att vi hittar metoder och tekniker där vi skapar mening och erfarande. Handdockan som kommer följa med genom projektets gång kan också härledas till de medierande artefakter Vygotskij betonar att vi människor behöver. Klerfelt och Qvarsell (2012) betonar hur en utveckling och ett lärande uppstår när vi pedagoger använder oss av vårt handlande och kulturella redskap.

 

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) påtalar hur man erfar med hela kroppen för att skapa mening vilket kan ställas i relation till det Sundberg et al. (2020) påtalar gällande icke-verbal kommunikation. Barn ställer hypoteser genom att undersöka tillsammans med materialen.Vygotskij talade om den så kallade treenigheten som måste finnas för att ett lärande ska uppstå. Subjektet alltså barnet behöver artefakter för att förstå objektet. Strandberg (2017) beskriver även hur icke-verbal kommunikation kan te sig för den uppmärksamma pedagogen. Detta kan ske genom att exempelvis genom ansiktsuttryck. 

 

Enligt Strandberg (2017) bör inte de situerade lärmiljöerna inte vara helt färdigställda utan att barnen måste göras delaktiga för att utveckling ska ske annars finns det risk för att det uppstår ett avståndstagande hos barnet.

 

Som vi tidigare nämnt kommer undervisningen att fokusera på den kemiska processen bubblor, barnen kommer genom variation få erfara detta lärandeobjekt genom estetiska uttrycksformer, experiment och multimodala arbetssätt samt handdockan. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) talar om att variation när det kommer till de yngre barnen handlar de enklare aspekterna för variation om kontraster och motsägelser.

Referenser:

Hansson, Hege. 2018. Att ge form åt förskolans innehåll. Stockholm: Lärarförlaget

Holmberg, Ylva. 2017. Musikskap i förskolan - musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv. Stockholm: Liber

Lättman - Masch, Robert; Wejdmark, Mats; Jacobsson, Gun; Persson, Eva; Ekblad, Anna. 2020. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Vimmerby: OutdoorTeaching förlag

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj. (2014) Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber

Pramling Samuelsson,Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas; Wallerstedt, Cecilia. 2015. Konsten att lära barn estetik. Lund: Studentlitteratur

Strandberg, Leif, (2017) Vygotskij i praktiken- bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur

Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina; Tellgren, Britt. (2020)  Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö:Gleerups

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012) Kultur,estetik och barns rätt i pedagogiken Malmö:Gleerups

Vygotskij, Lev S. (2013) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos