Tema Kroppen

Vår första planering inför tema Kroppen. Under höstterminen kommer vi fördjupa oss i kroppens olika delar och funktioner. Hälsa och välbefinnande. Vad behövs för att knopp och kropp ska må bra? Hur tar vi hand om oss och varandra på ett bra sätt. Kopplat till våra lärvänner Rör-Else och Hjärtrud.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

Efter sommaren när barnen var tillbaks på förskolan uppmärksammade vi att barnen pratade mycket om tänder. Lösa tänder, hur många tänder man tappat eller inte tappat. Vi bestämde oss för att fånga upp det. Från tänder kom de snabbt in på andra delar i kroppen, resultatet ett kroppen tema. Sen får vi se hur det utvecklas och vilken riktning det tar. Allt är utefter barnens intresse och nyfikenhet.

Vi startade med en gemensam samling där barnen fick brainstorma kring vad vi i dagsläget kan om kroppen. Sen vad de vill lära sig mer om/ undersöka närmare. Framöver under processens gång kommer vi ha små möten i olika konstellationer. Reflektera tillsammans vad vi gjort.

I samband med kroppen temat kommer också hälsa och välbefinnande in. Även empati och förståelse för olikheter. Vara vänner och ta hand om vår närmiljö.

Syftet är att barnen ska få en djupare kunskap om sin kroppsdelar sin kropps funktioner och hur vi tar hand om oss så vi mår bra.

Undervisningen sker på olika sätt, under hela dagen på förskolan. Men både i organiserad form och i spontana. Genom bla:

- Läsa litteratur tillsammans. Samtal och diskussioner.

- Söka kunskap och fakta på internet.

- Skapa tillsammans med olika tekniker och i olika material. (Göra kroppar, tänder, organ)

- Använda digitala redskap för utforskande och lärande.

- Arbeta med delar i barnkonventionen.  

- Rörelse kontra vila/avslappning. Sånger, rim och ramsor om känslor och kropp.

-Lägga till relevant material i våra lek och lärmiljöer.

Undervisningen är för alla barn i gruppen. Beroende på ålder och förmåga är de med på deras villkor. 

Arbetslaget ansvarar för genomförandet och utvärderar arbetet med temat och ev underprojekt.

Det pågående arbetet dokumenteras i lärloggar och dokumentationer på väggarna.
Sen även i veckobreven till vh, blir en del i dokumentationen av vårt pågående arbete. De kan vi sen i arbetslaget använda som en del i utvärderingen och analysen av temat. 

Målet är: Att barnen ska få en positiv uppfattning om sin kropp och kompetens. Men också reella kunskaper om organ och kroppens funktioner. Likheter och olikheter.

Ta hand om varandra och vara goda kamrater på förskola .

I detta arbete med projektet kommer vi använda oss av våra lärvänner Hjärtrud och Rör-Else. 
Hh

_____________________________________________________________________ 

• 2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Nu har vi kommit igång med temat och startat upp det. Vi håller på att rita av alla barn i naturlig storlek, de har gjort självporträtt. Barnen väldigt intresserade och nyfikna. Frågar vidare, vill lära sig nya saker. Tänder har varit väldigt spännande. Vi har tagit in Microägget för att digitalt visa barnen saker i förstoring. Tänder, hud bla. Vi har läst böcker om tänder och om tandläkare. Från tänder till tunga och smak. Upplevelse samling med smak (sött,surt,salt och beskt). 
  Vi tar det lugnt, ingen stress att komma vidare snabbt. Vila i det vi gör och repetera. Lyssna in barnen.
• Intresset är stort bland alla barnen. Självklart på olika nivå. 
• Dokumentationerna som kommer upp och alsterna inne på förskolan uppmuntrar och stimulerar barnen till reflektion. Enskilt eller tillsammans med kompisar. Diskussioner och samtal som för temat vidare. Barnen kommer med idéer och tankar kring vad vi ska lära oss med om.
• Vi är närvarande och nyfikna i arbetet, nära barnen för att kunna fånga upp och utmana vidare. Arbetar tillsammans med barnen vilket ger glädje till oss pedagoger. Gör temat levande på hela avdelningen.
• Vi ser redan nu i barnens lek, hör i deras samtal att temat är levande.
•  

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen? Temat kroppen är igång och barnen är intresserade. Genom att vi tog tillvara på deras intresse för tänder. Fångade vi deras intresse och kan utmana vidare till utökad kunskap. Barnen tycker det är kul och spännande att lära sig saker, nyfikna och vetgiriga. Det är ett bra utgångsläge för fortsatt utbildning. 

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål? Barnen har lärt sig om mjölk/vuxentänder och vikten av att borsta dem. 

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen? Läsa med litteratur, undersöka och utforska mer. Ge dem mer upplevelser (hur låter hjärtat, känna hur mycket väger vår hjärna, ha mer rörelse, arbeta med kroppsuppfattning. Arbeta vidare med empati och bra kamratskap.

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget? Nu går vi vidare med kroppens organ. Både i att skapa, lära oss fakta, använda de digitala verktygen för att fördjupa oss i det barnen kommer finna intressant. 
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö? Vi ska lägga till ytterligare lekmateral (sjukhus attiraljer, utklädningskläder, pussel och spel)
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen? Allt är utifrån barnen. Genom gemensamma reflektioner och samlingar lyssnar vi in och ger dem tid till att påverka. Sen kommer de med idéer som vi tar in i vårt utformande av miljön på förskola. Vi pedagoger söker kunskap tillsammans med barnen så det blir ett lärande för alla. 
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning? Vi har inkluderat dem i veckobreven där de får kontinuerlig information om hur temat fortskrider. Vad vi lär oss om. Barnen går hem och talar om vad vi arbetar med och ofta kommer de tillbaks med böcker eller material vi kan använda vidare i arbetet. Vi känner att vh kan ha stor insyn,  och delaktighet om intresse finns.

• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? Vi förändrar miljön hela tiden. Ofta kommer det från barnen hur de vill ha miljön utformad. Vi upplever att barnen känner sig lyssnade till och att de känner sig ha inflytande 

Läroplansmål

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,