Stormaktstiden 1611-1718

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk och avgörande period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Arbetsområdet handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

 

Så här arbetar vi:

• Reflekterar, samtalar och resonerar vid genomgångar och diskussioner.
• Gör arbetsuppgifter, förbereder sig, sammanfattar, resonerar.
• Läser texter, lyssnar på genomgångar, tittar på film.
• Antecknar och jämför dessa med andra.
• Lär begrepp via Quizlet.
• Jobbar med arbetsblad, enskilt och kooperativt.
• Använder källkritik.

Det här ska du kunna:

- Kunna resonera om hur levnadsvillkoren var under stormaktstiden och varför.

- Anledningen till att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden och varför Sverige blev en stormakt.

- Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden.

- Kunna jämföra Sveriges styrelseskick nu och då.

- Förklara vad en snapphane var för något.

- Förklara ord och begrepp relaterade till området.

- Förstå likheter/skillnader mellan protestantism/katolicism och en annan typ av religion, hinduismen. Använda VENN-diagram.

- Förstå skillnaden mellan information och propaganda.

- Kunna skriva berättande/återberättande texter och faktatexter.

Utvärdering:

- Formativt: Hur du arbetar under lektionerna och använder din tid. Hur väl du behärskar och förstår begrepp vid samtal. Din insats vid kooperativt lärande. Att du deltar vid diskussioner under genomgångar och sammanställningar/repetition. När du antecknar och använder stödord.

- Summativt: Dina texter - faktatexter, berättande/återberättande. Hur väl du behärskar begrepp. Prov. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.