Baklängesplanering Blå - Vår Värld

Vår värld— Jag och naturvetenskapen. Hur kan naturvetenskap se ut på Blå? Hur kan vi möta naturvetenskapen och hur kan vi utforska den? På avdelning Blå på förskolan Körsbäret har vi detta läsår valt att fördjupa oss i naturvetenskap, och allt vad det innebär. Barngruppen, som består av ett- och tvååringar, möter förskolans värld för första gången under hösten. De utforskar och upptäcker nya miljöer, nytt material, nya verktyg, nya språk och nya bekantskaper. Tillsammans ska vi utforska och uppleva många nya miljöer och material och se var dessa möten tar oss i olika läranden.

 

Avdelningen Blå består av barn som är mellan ett och två år. De flesta av barnen har skolats in under höstterminen. Förskolan och dess utbildning, med allt vad det innebär, är något som är nytt för dem. Vi vill ta tillvara på barnens nyfikenhet och deras lust till att utforska! Så i vårt gemensamma projekt i förskoleområdet, Vår värld, har vi därför valt att fördjupa oss i detta. Jag och naturvetenskapen! Vi vill utforska och introducera naturvetenskap för barnen. Hur naturvetenskap kan se ut hos oss på Blå? Kan vi utforska naturvetenskap närsomhelst? Vad kan vi utforska och hur kan vi uppleva naturvetenskapen?

 

1. MÅLOMRÅDE

Generativ fråga: Jag och naturvetenskapen. Hur kan naturvetenskap se ut? Hur kan vi kommunicera med varandra på ett naturvetenskapligt sätt?

Syfte: Vi har valt att fördjupa oss i naturvetenskap. Vi vill ta tillvara på barngruppens intresse och se hur de möter intresset och varandra i olika situationer och aktiviteter. Hur de kommunicerar med varandra via naturvetenskapliga aktiviteter exempelvis ett visst material eller om utforskandet via ett visst material/aktivitet hjälper kommunikationen. Förskolan är en ny miljö för våra barn och de undersöker och upptäcker vår utbildning genom mängder av olika naturvetenskapliga fenomen. De får möjlighet att möta nya material, nya verktyg, nya undervisningsmiljöer, nya sätt att kommunicera på och självklart mängder av nya bekantskaper. Allt det nya och främmande kommer barnen att få utforska via olika aktiviteter. Barnen har olika erfarenheter med sig hemifrån, som de bär med sig i sitt utforskande. I detta projekt kommer på så sätt olika erfarenhetsvärldar att mötas och inspirera till ett fortsatt lärande genom utforskande, samspel och kommunikation. En del barn kanske aldrig har mött målarfärg och det blir då ett nytt material för dem. Vad gör man med målarfärg? Hur känns målarfärg? Vilken teknik behöver jag använda?Att få möjlighet att möta och undersöka matematiken i exempelvis olika rörelsebanor. Hur högt upp är jag? Hur många steg är det upp till kanan? Hur fort kan jag rutscha ner?
Innan barnen har ett verbalt språk använder de mimik, kropp och ljud för att kommunicera. Vi vill även ge barnen möjlighet att kunna kommunicera på fler sätt genom exempelvis bildstöd, teckenstöd (TAKK) samt hemspråk om något barn har flerspråkighet omkring sig hemmavid. Vi vill utveckla vårt samarbete förskola / hem genom att erbjuda vårdnadshavare delaktighet genom att kontinuerligt uppdatera dem via våra veckobrev samt via det enskilda barnets lärloggar. Där vi ska synliggöra barnens utveckling och lärande samt syftet med de olika aktiviteterna, material och lärmiljöer vi erbjuder. Vi ska göra det än mer tydligt genom att också koppla våra olika lärmiljöer, aktiviteter och material till läroplanen och dess olika läroplansmål. Varför gör vi det vi gör?

Mål ur Lpfö 18:

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

 

•Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

Specifika mål: 

Jämställdhetsuppdraget:

• Vi ska arbeta tillsammans med barnen i mindre grupper.
• Vi pedagoger ska fördela oss över vår utbildning så att barnen får möjlighet att fördela sig efter intresse. Barnen ska i så stor del av dagen få möjligheten att samverka i mindre sammanhang.
• Vi ska arbeta mycket med TAAK- tecken, bildstöd och dokumentationer. Detta för att alla barnen ska ges möjlighet att uttrycka sig, förstå och att bli förstådda.

Barns delaktighet och inflytande:

• Att använda oss av valkort i planerade aktiviteter 3 gånger i veckan.
• Att använda oss av ex talpinne i samlingen där de får välja ex sång.
• Att vi formar vår utbildning efter barnens visade intresse.
• Att vi använder oss utav TAAK och bildstöd och dokumentationer så att barnen kan få / uttrycka sitt inflytande.
• Att vi pedagoger fördelar oss över utbildningen så att barnen får möjlighet och vågar utforska efter sitt intresse. Låta barnen dokumentera. Låta barnen bestämma själva var de vill sitta under mellanmålet.
  
  

Flerspråkighet: 

• Att kartlägga vilka språk vi har i barngruppen samt i arbetslaget.
• Att ex räkna och sjunga i samlingen och använda oss av enkla vardagliga fraser.
• Att använda oss av TAAK tillsammans med alla barn. Att ha ex 5 tecken i veckan som vi även delger vårdnadshavare i veckobrev.
• Att använda oss av lärplattan och olika appar kring olika språk och TAAK.

Systematik och fördjupning vid planering, reflektion, analys och dokumentation:

• Att göra pedagogiska dokumentationen tillgänglig för barnen.
• Att följa reflektionsmallen vid varje reflektionstillfälle.
• Att de enskilda barnens lärloggar uppdateras några gånger per termin.
• Att alltid ha ett syfte/ läroplansmål med våra planerade aktiviter, material och miljöer.

Samarbete mellan förskola och hem:

• Att vårdnadshavare känner delaktighet i vår utbildning och undervisning och har god insyn i deras eget barns utveckling och lärande

Barnens förförståelse: Vi ser att barngruppen intresserar sig för rörelse, rytmik, musik och kommunikation. De härmar rörelser och tar efter i olika rörelsesånger. De försöker härma och gestalta olika djur vi sjunger om och försöker att göra tecken för dessa djur. De sorterar och kategoriserar även djuren. De intresserar sig även för fordon. Många av barnen kan redan verbalt uttala ordet bil och de härmar de olika fordonens ljud. Vägen som går utanför vår förskolegård har barnen en god uppsikt från och de visar gärna när de ser något spännande fordon som låter eller rör sig längs vägen. De utforskar även gärna material som är nytt för dem, eller sådant som de är bekanta med hemifrån. Vi kan även se ett stort intresse för varandra i barngruppen. Att iaktta, mötas vid ett material, att åka rutschkana tillsammans och dylikt. Att mötas och samspela på olika sätt.

Förståelse:

Vi vill ge barnen möjlighet att få möta, upptäcka och utforska olika sorters material, verktyg och miljöer under lustfyllda former.

Vi vill att barnen ska bli trygga med att kunna uttrycka sig med hjälp av olika uttrycksformer. 

Barnens förmågor

Förmågor: Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla följande förmågor under processen 

• Vi vill att barnen utvecklas till att bli nyfikna och kreativa individer med tillit till den egna förmågan.
• Vi vill att barnen utvecklar förmågan till att våga möta olika material och verktyg.
• Vi vill utmana barnen i att utforska och uppleva med hela kroppen.
• Vi vill ge barnen möjlighet till att kunna kommunicera och uttrycka sig på olika sätt med hjälp av olika verktyg, ex verbalt med ord, med sitt kroppsspråk, med hjälp av bildstöd, med hjälp av TAKK-tecken mm

• Vi vill att barnen utvecklar förmågan att våga undersöka sina hypoteser.

• Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga / förförståelse kring olika läroämnen med hjälp av olika verktyg och material.

Barnens begrepp: 

• Vi vill att barnen får en förförståelse kring olika matematiska begrepp, såsom prepositioner, mängd, antal, stor, liten etc
• vi vill att barnen får en förförståelse kring olika naturvetenskapliga begrepp, såsom acceleration, friktion, volym etc
•  Vi vill att barnen får en förförståelse kring motsatsord, lägesord och adjektiv och vad de innebär

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi har valt att arbeta med förskolans gemensamma utvecklingsområden Flerspråkighet, jämställdhet, barns delaktighet och inflytande, Systematisk uppföljning/utvärdering av dokumentationen samt samverkan förskola hem.

Vi ska vara medutforskande och närvarande pedagoger, som följer barnens intressen och behov. Vi vill erbjuda en undervisningsmiljö som är scaffoldingstöttande. Det innebär att vi stöttar barnen i deras lärprocesser. Vi vill ge barnen möjlighet att få samverka i mindre grupper när vi bedriver undervisning, då vi stöttar till att skapa sammanhang där alla barn får komma fram, bli sedda, hörda och lyssnade på. Vi vill skapa en miljö som är föränderlig och som ger förutsättningar för barnen att utforska och upptäcka med neutralt och ofärdigt material. En miljö där de känner sig trygga nog att våga undersöka omvärlden, både på egen hand och tillsammans med kamrater och pedagoger.

Vi kommer använda oss av tecken- och bildstöd för att möjliggöra kommunikation så att allas röster kan bli hörda. Vi kommer arbeta mer med flerspråkighet, lyfta och stärka barnens hemspråk.

Vi kommer att vara medforskande pedagoger och finnas nära barnen i deras görande. Med detta arbetssätt kommer vi kunna fånga upp barnen och vad de är intresserade av och benämna och sätta ord på olika begrepp/ göranden så barnen utvecklar intresse för kommunikation och talspråk. Vi anpassar våra frågor utifrån barnens erfarenhetsvärld, förståelse och förmågor. Vi ska arbeta scaffoldingstöttande för att kunna fånga upp intresset från barnen och utmana vidare för att ett lärande ska ske.

Vi ska mer kontinuerligt delge vårdnadshavare det enskilda barnets lärande i olika lärloggar via Unikum. Även veckobreven ska bli mer innehållsrika vad gäller utforskande av olika läroämnen, vilket syfte vi har med en aktivitet och även läroplansmål kopplade till de olika aktiviteterna 

Vetenskaplig grund:

Vårt arbete kommer att utgå och bottna i läroplanen samt i ex teorier från fenomenologin. Inom fenomenologisk filosofi poängteras att inte hävdar att ren kunskap om ”tinget i sig” kan nås, eftersom all kunskap medlas via erfarenheten v den, det vill säga ”tinget för oss.” Arbetet kommer även utgå från annan litteratur som vi kommer läsa och nätverka kring under året, ex ”Läroplanen och de yngsta barnen” ( Lena Edlund) samt ”En likvärdig förskola - alla barns rätt” ( Evelina Weckström och Maria Klasson)

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:
 Vi pedagoger behöver fördjupa våra kunskaper inom flerspråkighet, TAKK-tecken och bildstöd. 

 

2. UTVÄRDERING

Vi vet att vi har nått våra mål genom att:

barnen har fått möjlighet att samverka i mindre sammanhang under någon eller större delen av dagen.

barnen gör aktiva val vid exempelvis planerade aktiviteter

barnen börja ljuda och kanske till och med formulera ord verbalt.

barnen börjar kommunicera med TAKK-tecken eller andra uttrycksformer. 

pedagogisk dokumentation finns tillgänglig på barnens nivå.

den pedagogiska dokumentationen alltid har ett syfte och är kopplat till läroplansmål

barnen aktivt vill undersöka och upptäcka nytt material och nya miljöer med sina kroppar.

• barnen själva initierar sång, ljud, språk och andra uttrycksformer.
•  
• barnens lärloggar och det enskilda barnets lärande uppdateras varje termin.

våra vårdnadshavare ( via våga visa enkäten) känner sig delaktiga i både vår utbildning och det enskilda barnets lärande i dess lärloggar. Samt när vi får feedback vid vardaglig kontakt och via våra veckobrev.

Kriterier:

I vår matris (se längst ner i planeringen) har vi valt kriterier där förståelse, förmågor och begrepp går ihop. Detta eftersom dessa tre hänger ihop i en lärprocess.

Utvärderingssätt: 

Vi utvärderar löpande vårt projekt genom att dokumentera och filma vår undervisning. Därefter reflekterar vi tillsammans i arbetslaget samt med barnen på olika sätt. Vi kommer att använda våra dokumentationer samt matris som stöd för våra reflektioner. 

3. AKTIVITETSPLAN

Aktiviteter:

Vi börjar med att introducera färg och utforskande med vatten. Aktiviteterna kommer att utforskas både ute och inne.
Vi pedagoger fördelar oss över utbildningen så att möten kan ske i mindre sammanhang och efter intressen.
Vi pedagoger använder medvetet TAAK-tecken och bildstöd i vår utbildning tillsammans med barnen. 

Formativ uppföljning: 

Vi kommer ha våra formativa uppföljningar under våra enskilda samt gemensamma reflektioner. Inför reflektionerna tar vi med oss dokumentationer från våra undervisningstillfällen. Dokumentationerna kan bestå av filmer, fotografier, barnens hypoteser, frågor och så vidare. Vid reflektionen har vi möjlighet att utveckla vårt arbete vidare.

 

Lärmiljö:

 Vår miljö ska stötta, förstärka och belysa våra förmågor till att vilja upptäcka, utforska, konstruera och skapa. Miljön ska också vara tillåtande och utmanande, och den ska förändras utifrån barnens intressen och behov. Vi kommer att arbeta i mindre grupper, där vi pedagoger har möjlighet att se barnen och därigenom kan stötta barnen i deras utforskande och vidare lärande. Vi ska skapa många olika mötesplatser i vår utbildning så att barnen får möjlighet att utforska och upptäcka i mindre sammanhang. Vi pedagoger ska fördela oss över vår utbildning så att barnen känner trygghet att möta sitt intresse i de olika rummen. Vi pedagoger ska arbeta scaffoldingstöttande. Vi ser också att barnen gärna iakttar, härmar och lär varandra. Så tillsammans ska vi utforska hur möten kan uppstå. Möten mellan barn barn. Möten mellan barn och material. Möten mellan barn och miljö. Möten mellan barn och pedagog.

Läroplansmål

Läroplan

• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,