Hur är man en bra kompis?

Hur är man en bra kompis? Det ska vi tillsammans ta reda på. Vi kommer att arbeta i smågrupper där barnen kommer få utforska, utmana och reflektera i olika situationer. Syftet med projektarbetet är att skapa en grundläggande gruppdynamik där barnen får förståelse av begrepp som turtagning, samarbete, empati, gemenskap samt hur man är en bra medmänniska. I den planerade undervisningen kommer barnen även att öva på kommunikation, den verbala och icke verbala kommunikationen.

Gör en planering för projektet utifrån nedanstående frågor	Tidsplan: Hur länge planerar vi att arbeta med det här? VT-21
VARFÖR har vi valt att arbeta med det här?  Syftet med projektarbetet "hur är man en bra kompis" är att barnen tidigt ska få en förståelse för hur man behandlar sina medmänniskor. Utifrån de observationer vi gjort under september och oktober har vi noterat att barnen har haft svårt för att kommunicera med varandra vilket ofta lett till konflikter. Babblarna har barnen visat stort intresse av, vi kommer att inkludera babblarna i vårt projektarbete.   Barnens behov och intresse Vi vill skapa en bra sammanhållning i gruppen. Uppmuntra till gemenskap, turtagning, respekt för medmänniskor, samarbete samt vara en bra och snäll kompis. Barnen är intresserad av att läsa böcker samt babblarna. Babblarna kommer att användas som stödmaterial i undervisningen. Vad är det vi vill att barnen ska utveckla kunskap om Vi vill att barnen ska få en förståelse för sina med människor och kunna samverka/samspela i grupp. Frågeställningar så som: - Prata om något känns fel. - Säga stopp. - Dela med sig. - Turtagning.  - Känslor, vad finns det för känslor och hur uttrycker vi känslor. - Hur är man en bra kompis? Vilka färdigheter vill vi att barnen ska utveckla Vi vill att barnen ska bilda sig en förståelse för känslouttryck, öppenhet, empati, samarbete samt nyfikenhet för sina medmänniskor. Bilda en förmåga att visa hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt hjälpa andra.
VAD ska projektet innehålla? Vilken förförståelse finns hos barnen? Det finns en viss förförståelse hos barnen när det kommer till känslor så som glad, ledsen, arg. Finns också en viss förståelse om att man inte får puttas eller slåss.  Vilka aktiviteter ska planeras? Aktiviteter så som inkluderar turtagning, samarbete kommer planeras in. I skapande verksamheten kommer det finnas begränsat antal med material så barnen kommer behöva samarbeta och låna av varandra för att få tillgång till de olika materialen. Måla/skapa på gemensamma material för att stärka ”vi” känslan. Vi planerar in språkstimulerande aktiviteter där vi gemensamt läser sagor, diskuterar under samling, sjunger och rimmar tillsammans och barnen. Barnen får då öva sin förmåga att lyssna och vänta på sin tur.  Den matematiska undervisningen sker i mindre grupper och i samlingssituationer där vi gemensamt räknar, sorterar, pratar om prepositioner, upptäcker och utforskar geometri och volym. Naturvetenskap sker genom att vi gemensamt riktar uppmärksamheten mot de vardagliga fenomen. Vi observerar de olika årstiderna, utforskar vatten (vattenlek) och vatten i olika former (is) vi upptäcker ljus och ljud. Vi kommer att välja ut medveten litteratur som passar till vårt tema. Fysiska böcker samt använda oss av Polyglutt (e-litteratur för barn) som vi kommer läsa upprepande gånger för att barnen främja barnens inlärning. Vi kommer dramatisera och synliggöra konflikter/situationer som ofta uppstår i verksamheten. Vi dramatiserar med hjälp av babblarna, tillsammans diskuterar vi vad som händer och hur vi kan lösa/undvika situationer där någon blir ledsen. Vad gör vi om någon är ledsen eller arg? Undervisningen sker transdisciplinärt, vilket innebär att de olika ämnesområdena ofta överskrider varandra.
HUR ska vi organisera? Vilket förhållningssätt ska vi ha för att stödja lärandet? Vi är medutforskande pedagoger som stöttar barnen i de olika läroprocesserna. Vi ser på barnen som kompetenta och uppmuntrar till nyfikenhet och utforskande. Vi ställer ledande frågor som uppmuntrar barnen till nyfikenhet och leder utforskandet framåt. Vilka material behöver vi? -Vi behöver material till skapande. - Känslokort. - Läroplattan. - Babblarna figurer.  - Fysisk litteratur.  Hur kan vi involvera digitala hjälpmedel? Vi använder digitala verktyg i projektarbetet genom QR-koder (sånger, rim ramsor) Polyglutt, vi använder även läroplattan till att projicera, musik, dans och rörelse. Syftet med att arbeta med digitala verktyg i utbildningen är att barnen ska få utveckla sin delaktighet samt utveckla en digital kompetens.  När under veckan ska undervisningen ske? Undervisningen sker tisdagar, torsdagar och fredag i smågrupper.   Var ska undervisningen ske? Undervisningen sker på den miljön som är bäst anpassad efter planerade aktivitet. Undervisningen kommer att bedrivas inomhus och utomhus.  Vilka uppföljningsverktyg använder vi, på vilket sätt följer vi upp och vad? Under den gemensamma reflektionen på onsdagar följer vi upp och utvärderar projektarbetet. Vi använder lärloggarna för reflektion och utvärdering. Vi planerar nästa veckas undervisning och diskuterar hur vi kan utmana barnen i projektarbetet.
VEM ska hålla i undervisningen? Alla pedagoger är delaktiga i projektarbetet. Förskolläraren ansvarar för att undervisningen sker enligt läroplansmålen.  Vilka grupper ska delta? Alla barn deltar efter sin egen förmåga. Barnen är indelade i tre grupper, med fem barn i varje.
Övrigt:

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,