Myrans undervisningsplan, ht-2020 - Vi upptäcker, undersöker och utforskar i bilarnas och babblarnas värld

Undervisningsplan/projektplan Myran höstterminen 2020 ”Vi upptäcker, undersöker och utforskar i Babblarnas och bilarnas värld”. Undervisning syftar till att expandera och utvidga barnets lärande i dialog och samspel. Det som skiljer undervisning från lärande är att undervisning måste vara knuten till eller syfta till strävansmålen i läroplanen. Lärande är en process som leder till en förändring av personens förmåga och kapacitet och som sker inom varje individ. När barn utforskar sin omvärld sker alltid ett omedvetet lärande. Lust och nyfikenhet är grunden för lärande. Undervisningen på Myran är upplevelsebaserad och uppbyggd av tre lärmetoder och pusselbitar som hakar i varandra. Undersökande, vilket innefattar att möta och känna på ett material för första gången (sker med munnen, händerna, kroppen, huden, ögonen och öronen). Det sker ett upptäckande av materialet. Ett utforskande uppstår när barnet när barnet är bekant med ett material och börjar prova sig fram vad och hur det kan göra med materialet. Det uppstår ett samspel mellan barnets minne och kunskaper. Genom att pedagogen upprepar och benämner barnets görande med ord (och ibland även i handling) skapas en kommunikation och reflektion som ger näring till lärandeprocessen. Yngre barn repeterar sitt lärande flera gånger- upprepar, med flera sinnen, för att bli bekanta med händelseförloppet. På så sätt befäst kunskapen och lagras i långtidsminnet. Därigenom repeterar vi och gör aktiviteter om och om igen, men tillför nya material eller verktyg som utmanar barnets kognitiva tänkande.  

 

Gör en planering för projektet utifrån nedanstående frågor	Tidsplan: ht-2020
VARFÖR har vi valt att arbeta med det här? (syfte) Barnens behov och intresse Vad är det vi vill att barnen ska utveckla kunskap om Vilka färdigheter vill vi att barnen ska utveckla (ta gärna hjälp av läroplansmålen)	Utifrån våra observationer och i pedagogiska dokumentationer har vi fått syn på att barnens livsvärld, uttryck, intressen och samtal kretsar mycket kring olika fordon, särskilt bilar, och Babblarnas karaktärer och värld. Vår tolkning och uppfattning är att intresset och fascinationen för Babblarna innefattar deras färger, former, egenskaper, hus, bil, språkljud, berättelserna, intressen och olika aktiviteter som Babblarna gör i sagorna. Intresset för fordon, framförallt bilar, som flera barn i gruppen uttrycker kretsar kring hur bilen kan köra, bilens delar, hjulen, motorn och uppbyggnad, hastighet, olika bilmärken, garage, vägar etc.  I den projekterande undervisningen utmanar vi barnens intressen, nyfikenhetsområden, hypoteser och frågor genom tillföra olika utforskande material, tekniker och arrangera estetiska och sinnliga lärzoner och pedagogiska lärmiljöer.  Genom ett sammanhängande och mångfacetterat projektarbete, utformat utifrån varje barns intresse, behov och livsvärld, avser vi skapa goda förutsättningar för reell delaktighet och ett fördjupat lärande inom ämnesområdena matematik, naturvetenskap och språk och kommunikation.  Se koppling till läroplansmålen nedan.
VAD ska projektet innehålla? Vilken förförståelse finns hos barnen? Vilka aktiviteter ska planeras?	Vi arrangerar och iscensätter aktivitetszoner/undervisningsaktiviteter där barnen får pröva och utforska sina intressefrågor, hypoteser och sin nyfikenhet kring bilar/fordon och Babblarnas livsvärld.  Undervisningsaktiviteterna utgörs av ett transdisciplinärt utforskande genom:  - måleri, teckning, lera, textil och andra skapande material - dans, rörelse, rytmik, sång och rörelse - bygg- och konstruktion - berättande, dramatisering, sagostund och högläsning - utforskande och experimenterande med sand, vatten, ljus, ljus, foto, film och digitala appar - låtsas- och fantasilek exempelvis laga mat i babblarnas kök, resa med Tut Babblarnas bil eller åka med olika fordon.
HUR ska vi organisera? Vilket förhållningssätt ska vi ha för att stödja lärandet? Vilka material behöver vi? Hur kan vi involvera digitala hjälpmedel? När under veckan ska undervisningen ske? Var ska undervisningen ske? Vilka uppföljningsverktyg använder vi, på vilket sätt följer vi upp och vad?	På arbetslagsreflektionen på onsdagar planerar för nästkommande veckas undervisningstillfällen och stationer. Vilka uppgifter ska barnen få utforska och utmanas i nästa vecka?         Då följer vi också upp våra anteckningar, dokumentationer i skrift och foto, film, barnens alster, diskuterar reflektionsprotokoll och uppföljningsfrågor.      Vi planerar sedan vilka aktiviteter vi skall arrangera, vilket material som ska dukas fram, vilken pedagog som skall leda och undervisa och kopplar dessa aktiviteter till målen i undervisningsplanen. Vi använder projektor för att tillföra och väcka kreativitet, fantasi och spänning exempelvis projicera en bild på staffliet till en skapandeaktivitet eller i fantasi- och låtsaslekhörnan exempelvis när babblarna lagar mat.            Vi har ett medforskande förhållningssätt. Vi pedagoger är med och upptäcker, undersöker och utforskar hypoteser och intresseområden tillsammans med barnen.          Vi har ett normkreativt förhållningssätt till tekniker, material och miljö.           Vi ställer genuint intresserade frågor som för barnets utforskande framåt.       Vi använder sinnliga, föränderliga och utforskande material. Den pedagogiska miljön på avdelningen och den pedagogiska dokumentationen avspeglar projektarbetet (barnens intressen).  Vi använder digitala hjälpmedel i form av att projicera, använda utforskande appar, fotografera och filma med lärplattan. De digitala verktygen involveras i alla språk, aktivitetszoner och lärmiljöer. Syftet är att tillföra och väcka kreativitet och fantasi och att ge förutsättningar för barnen att utveckla sin delaktighet i digital användning och få digital kompetens.  Den planerade undervisningen sker i mindre grupper måndagar, tisdagar och torsdagar 9.30-10.30. På fredagar sker undervisningen genom NATURUTFORSKARNA, i naturmiljö, 9.30-10.30. Projektarbetet är levande i alla aktivitetszoner och lärmiljöer på Myran, men på ovanstående tider arrangerar, dukar vi fram och leder undervisning och ger barnen lekfulla och utforskande uppgifter vid olika "utforskarbord/hörnor/zoner”. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.        Vi använder en reflektionsstencil som inrymmer syfte- vad barnet gör- säger- reflektion- hur går vi vidare. Ibland dokumenterar vi under undervisningen och vid vissa tillfällen skriver vi efteråt.  Vi observerar och dokumenterar på grupp (grupplärlogg) och individnivå (barnets individuella lärloggar):  - Hur kommer barnets utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang till uttryck? - Vi beskriver barnets förändrande kunnande dvs. processer som leder till en förändring av barnets förmåga och kapacitet (Matematik, Naturvetenskap, språk/kommunikation).
VEM ska hålla i undervisningen? Vilka grupper ska delta?	Två pedagoger leder varsin station. Ibland arrangerar vi en självgående utforskande station. Den tredje pedagogen fungerar som "löpare", stöttar barnen mellan och in i utforskandestationerna.  Fskl ansvarar för att undervisningen och dokumentationen svarar mot läroplanens innehåll och uppdrag.  Barnen deltar i olika grupper utifrån deras eget önskemål om vad dem vill utforska den aktuella dagen. Vi inleder alltid dagens projekterande och undervisning med en projektsamling/morgonmöte, då vi pratar om förmiddagens aktiviteter, tittar på tidigare dokumentation från projektaktiviteter och äter frukt tillsammans.
Övrigt:	Undervisningen i projektarbetet har sin grund i avdelningens Utbildningsplan, i vilken vi valt att fokusera delaktighet- grunden för meningsfulla läroprocesser.          Utbildningsplanen är uppbyggd och strukturerad utifrån på sex delaktighetsaspekter, tre objektiva och tre subjektiva delaktighetsaspekter. Dessa är tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, engagemang, autonomi och erkännande. I Myrans utbildningsplan beskriver vi hur vårat förhållningssätt och bemötande, synen på barnet och kunskap och hur den pedagogiska lärmiljön utgör grunden för varje barns upplevelse av ovanstående delaktighetsaspekter.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,