Biologiplanering HT20 åk 9 Nervsystemet och genetik

Vecka	Lektion 1 Måndag/Tisdag	Lektion 2 Fredag
42	Nervsystemet Lektion 1 Grupp 9CD hemstudier 7.1 Så fungerar ditt nervsystem s. 274-278 Genomgång och lektionsanteckningar	Lektion 2 7.2 Vår hjärnbark gör oss unika s. 279-283 Film: Tonårshjärnan. Sömn och kick Arbeta med begrepp
43	Läxförhör 1 Läs på s. 274-278 Labb: Reaktionstid	Labb: Hur snabb är en nervimpuls? Slutsats och felkälla
44	Höstlov	Höstlov
45	Genetik Lektion 1 10.1 Gener är receptet på proteiner s. 397-402 Film: Det sitter i generna- så fungerar gener.	Nationella prov Ma, Sv och En
46	Lektion 2 Demonstration: DNA från banan 10.2 Gener för arvet vidare. s.403-405 Film: Snabbkoll meios	Planera undersökning (30 min) (Kommer inte handla om genetik, se det som övning inför nationella proven) Läxförhör och labb tillbaka Tid för funderingar och frågor
47	Lektion 3 s.406-409 Dominanta och recessiva anlag. Korsningsschema Liten gruppövning. Film: Det sitter i generna- mönster inom familjen.	Lektion 4 10.3 Sjukdomsgener och genteknik s. 410-415
48	Repetition inför provet Planeringar tillbaka	Prov genetik s. 397-415 Lektionsanteckningar
49	Översikt genteknik och rester	Genetik och etik Diskussionsfrågor
50	Prov tillbaka	Rester och betyg
51	Bokbyte	Jullov

Lektionsanteckningar Nervsystemet årskurs 9

Kap 7.1 Så fungerar ditt nervsystem

Lektion 1 s. 274-278

Vårt nervsystem är uppbyggt av nervceller.

Rita och märk ut vad delarna heter på en nervcell.

Begrepp som du ska kunna:

Axon: Lång nervtråd

Dendrit: Kort nervtråd

Cellkropp: Tar emot signaler och skickar vidare till axonen.

Myelin: Fett som isolerar axonen så nervimpulsen kommer fram snabbare.

Synaps: Omkopplingsstation

Signalämne: Ämne som finns i synapserna som ger andra celler instruktioner.

Centrala nervsystemet: Hjärna och ryggmärg

Perifera nervsystemet: Alla nerver ut i kroppen

Motoriska nerver: Nerver som skickar impulser från hjärnan.

Sensoriska nerver: Nerver som leder impulser till hjärnan.

Somatiska nervsystemet: Styr de muskler vi bestämmer själv över. (Viljestyrda i boken)

Autonoma nervsystemet: (Självständiga i boken) Styr de muskler som vi inte bestämmer över. Till exempel blodkärlens muskler och hjärtslag.

Sympatiska: Ökar hjärtats slag, snabbare andning, mindre saliv, mindre tarmrörelse. Reagerar vid stress- och krissituationer.

Parasympatiska: Motverkar det sympatiska. Lugnar ner. Hjärtat slår långsammare. Tar hand om vardagssysslorna i kroppen.

Hjärnan

Hjärnan skyddas av skallbenet och hjärnhinnor. Ryggmärgen av våra ryggkotor i ryggraden.

Hjärnan svarar för 20 % av kroppens syreförbrukning.

Hjärnan delas in i:

Hjärnans olika delar:

Hjärnan består av storhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.

Storhjärnans yttre del heter hjärnbarken. Nervcellerna i hjärnbarken gör så att vi kan tänka, minnas och vara medvetna om vad vi gör. Storhjärnans inre del kallas märg. Storhjärnan är uppdelad i två halvor och tack vare hjärnbalken kan de två halvorna samarbeta.

Lillhjärnan hjälper till att kontrollera balans och samordnar våra muskelrörelser.

Mellanhjärnan och hjärnstammen hjälper till att koppla om signaler mellan hjärna och ryggmärg. Härs styrs automatiska funktioner som andning, kroppstemperatur och blodcirkulation. Här styrs också sömn och vakenhet.

Hippocampus är en del i hjärnan som sitter vid tinningloberna där nya minnen bildas och är därför viktig för inlärning.

Reflexer

Ryggmärgen: Här finns snabbkopplingar ut till våra muskler som ger upphov till våra reflexer.

Snabbkopplingar där hjärnan inte behöver vara inblandad kallas reflexer. Reflexer har vi för att snabbt skydda kroppen

”Det sitter i ryggmärgen”

Exempel på en reflex är smärtreflexen. Tänk att du lägger din hand på en varm spisplatta. Dina känselkroppar i handen skickar en nervimpuls till ryggmärgen. Där kopplas den om och skickar signaler ut till dina armmuskler så du drar bort handen automatiskt. Samtidigt kopplas nerver upp till hjärnan. När signalen nått hjärnan känner du smärtan men då har du redan dragit bort din hand från spisen.

Medfödda reflexer: Sugreflex, smärtreflex.

Inlärda reflexer: Cykling

Kap 7.2 Vår hjärnbark gör oss unika

Lektion 2 s.279-283

Hjärnbarken: Yttre delen av storhjärnan. Gör att vi kan planera, beräkna och tänka abstrakt.

Vi föds med ganska stor hjärna men kopplingarna är inte klara och det tar ca 20 år innan vår hjärna är fullt utvecklad. Under barn- och ungdomsåren bildas myelin runt nervbanor som gör att signalerna går snabbare.

Hjärncentra: Olika delar av hjärnbarken som är specialicerade för olika uppgifter. Se bild s. 281.

Pannloben: Hjärnan delas in i olika lober. Pannloben sitter längst fram i hjärnan. Utvecklas sist. Här finns konsekvenstänket.

Ett minne uppstår när vissa synapser förändras, kopplas om. Olika minnen är spridda över hela hjärnbarken.

Vår livsstil har stor betydelse för hjärnans välmående och vår förmåga till inlärning och minnesbildning.

· Försök att förklara varför kost, sömn och motion är viktigt för vår hjärna.

· Berätta om vårt belöningssystem i hjärnan. Hur påverkas hjärnan av alkohol och droger?

Om du skriver in ”Grymt fett” på Google så kommer du till en Astra-länk. Klicka på den så kan du se hela serien om hjärnan som vi tittat på i skolan. Det är till hjälp när du ska fundera på punkterna ovan.

Lektionsanteckningar Genetik årskurs 9

Lektion 1 s. 397-402 (Sli.se ”Det sitter i generna- så fungerar gener”)

Genetik handlar om det biologiska arvet.

Ribosomer: Proteinfabriker i cellerna.

Cellkärna: Här finns arvsanlagen/DNA

Kromosomer: Innehåller information som styr våra biologiska egenskaper.

Arvsanlag / Gen: Kromosomer är uppbyggda av gener.

DNA : Kemiskt ämne som kromosomerna med alla sina gener är uppbyggda av.

DNA-molekylen: Har en form som en repstege som vridits till en spiral.

Kvävebaser (det genetiska alfabetet) A-T och C-G

A: adenin T: Tymin C: Cytosin G: Guanin

Beroende på vilken ordning bokstavsparen kommer i får vi olika budskap, olika proteiner som cellen ska tillverka.

Från gener till egenskaper

DNA innehåller bara information. DNA beskriver hur cellen ska tillverka olika proteiner. Varje gen är ett recept på ett speciellt protein. Aminosyrornas ordningsföljd bestämmer proteinets form och funktion.

Alla celler i kroppen har samma information i sitt DNA.

Det är bara en del gener som är aktiva.

Lektion 2 s. 403-405

Från generation till generation

När celler delar sig måste DNA kopieras.

Celldelning- Mitos

1. Kromosomerna vecklas ut.

2. DNA-molekylen delar sig och bildar två stegar.

3. DNA-spiralerna knycklas ihop till kromosomer.

4. Kromosomerna drar åt varsitt håll i cellen som till slut snörs av på mitten.

5. Resultatet är två celler med samma DNA.

Vanlig celldelning/ Mitos – Könlös förökning eller kloning.

Könscelldelning- Meios reduktionsdelning

(Sli.se ”Snabbkoll meios”)

1. Kromosomerna vecklas ut.

2. DNA kopierar sig.

3. Kromosomerna förenas parvis. Homologa kromosomer.

4. Överkorsning av kromosomer slumpvis.

5. Kromosomparen radar upp sig i mitten av cellen när kärnmembranen lösts upp.

6. En kromosom från vardera paret dras mot varsin ände i cellen.

7. Cellen delar sig i två.

8. Nu sker en ny celldelning.

9. Från modercellen har därmed bildats 4 dotterceller. Varje dottercell har reducerad arvsmassa.

Alla könsceller har olika anlag i sig på grund av överkorsningen. Detta medför att biologiska syskon kan vara väldigt olika varandra.

Flicka eller pojke?

En människa har 46 kromosomer i varje cell. Kromosomerna delas upp i 23 par. Ett par är könskromosomer. De bestämmer alltså vilket kön barnet ska få. XX står för flicka och XY för pojke. Alla ägg innehåller X kromosom. Hälften av alla spermier har en X kromosom och den andra hälften har en Y kromosom.

	X	X
X	XX	XX
Y	XY	XY

Det här korsningsschemat ovan visar att 50% blir flickor och 50% blir pojkar vid en vanlig befruktning.

UPPGIFT: Hur blir det tvillingfödslar? Enäggs- respektive tvåäggstvillingar? Förklara och skriv ner i din skrivbok.

Lektion 3 s. 406-409

(Sli.se ”Det sitter i generna- Mönster inom familjen”)

Mönster i arvet

Vid befruktning bildar kromosomerna par. Generna finns då parvis. En person har alltså två gener för samma egenskap kan man säga. Den gen som bestämmer, tar överhanden kallas för dominant gen. Andra gener märks bara om de ärvs ned från båda föräldrarna. De generna kallas för vikande eller recessiva.

Ibland kan det vara så att de båda generna är lika starka. Då får barnet en blandning av föräldrarnas egenskaper.

Homozygot: Två dominanta eller två recessiva gener i ett genpar.

Heterozygot: En dominant och en recessiv gen i ett genpar.

Dominanta gener betecknas med stor bokstav.

Recessiva gener betecknas med liten bokstav.

För att visa hur olika egenskaper ärvs ned kan man rita korsningsscheman.

Exempel korsningsschema:

Dominant: Bruna ögon B

Recessiv: Blå ögon b

B

B

b

Bb

Bb

b

Bb

Bb

Homozygot brunögd mamma får barn med en homozygot blåögd pappa. Barnen blir heterozygota. Eftersom den bruna genen dominerar över den blå bli alla barn brunögda.

UPPGIFT 1: Kan två brunögda föräldrar få blåögda barn?

UPPGIFT 2: En vit kattunge sitter bredvid sin svarta kattmamma. Din kompis säger att hon kan se om kattungen är en hona eller en hane bara genom att titta på färgen. Hos denna kattras blir kombinationen av arvsanlagen SS alltid svart och kombinationen VV alltid vit. Vid kombination SV blir hanar svarta och honor vita.

Beskriv hur du, med hjälp av informationen ovan, kan ta reda på vilken kön kattungen har bara att genom titta på katternas färg.

Lektion 4 s. 410-415

När arvet skadas

Downs syndrom är den vanligaste medfödda sjukdom som beror på fel antal kromosomer. Barnet har 47 kromosomer i sina celler i stället för 46.

Mutation är en förändring i DNA. Att det blir en mutation kan bero på:

· Det blir fel när cellen kopierar sitt DNA.

· DNA skadas av strålning.

· DNA skadas av kemikalier.

En mutation kan leda till cancer.

Det är bara mutationer som drabbar könscellerna som kan föras vidare till nästa generation.

Mutationer kan både vara bra och dåliga. Bra mutationer kan leda till att nya arter utvecklas.

(Sli.se ”Snabbkoll mutationer”)

Ärftliga sjukdomar

Ärftliga sjukdomar kan bero på att skadade gener förs vidare. Är den skadade genen recessiv är risken mindre att sjukdomen förs vidare. Då behövs två skadade gener, en från mamma och en från pappa för att barnet ska bli sjukt.

Könsbundet arv

Vissa ärftliga sjukdomar beror på skador i könskromosomerna. Exempel på könsbundna sjukdomar är:

· Blödarsjuka

· Färgblindhet

Den skadade genen sitter i X-kromosomen. Eftersom kvinnor har två X-kromosomer blir flickor inte sjuka om de bara har en skadad X-kromosom. Den friska kommer att vara dominant. Det är värre för män. Är deras X-kromosom skadad kan inte Y-kromosomen skydda. Män drabbas därför oftare av färgblindhet och blödarsjuka.

Arv och miljö i samspel

Allergi är ett exempel på att det inte bara är arvet som har betydelse utan också miljön för att allergin ska bryta ut.

Biologi, Nervsystemet och genetik, v.42-51

Matriser i planeringen

Uppgifter