Kemi, Atomen & Periodiska systemet, v 42-51

 

LPP – Atomen & Periodiska systemet

 

Tänk så fel de första kemisterna hade när de döpte atomen. Ordet atom betyder nämligen ”odelbar”. Men idag vet vi att atomen är byggd av ännu mindre delar. Den har en kärna och runt den rör sig elektroner med svindlande fart. Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss att förstå mer om världen runt omkring oss och varför olika atomslag har så olika egenskaper. 

 

Efter kursen ska du:

 

• Kunna genomföra undersökningar samt formulera enkla frågeställningar, planera, utföra och utvärdera.

• Veta hur en atom är uppbyggd (atom, kärnpartiklar och elektroner)

• Veta skillnaden mellan atom- jon och molekyl.

• Känna till några ämnen i det periodiska systemet

• kunna beskriva hur det periodiska systemet är uppbyggt. 

• Känna till några grupper ur periodiska systemet, samt vad som förenar dem till en grupp.

• Veta skillnaden mellan molekylbindning, jonbindning och metallbindning

• Kunna förklara begreppen nedan

Begrepp: 

proton, elektron, neutron, atom, atomkärna, periodiska systemet, atomnummer, atommassa, period, grupp, ädelgaser, elektronskal, valensskal, valenselektroner, halogener, alkalimetaller, grundämne, molekylbindning, elektronpar, elektronparbindning, ädelgasstruktur, jon, jonbindning, jonförening, metallbindning, isotop

Arbetssätt

Genomgångar, arbete enskilt och i grupp, laboration.

 

Litteratur

Kapitel 13, s. 341-355, 124-129

 

Planering Kemi åk 9 HT 20 Period 2                       2020-10-09

 

Vecka	Lektion Måndag/Tisdag	Lektion Fredag
42	Utvecklingssamtal 9cd Öva grundämne och repetera atomen (för 9ab och 9ef på lektionen och för 9cd hemma månd em)	Atomens delar Periodiska systemet
43	forts Periodiska systemet	Läxförhör 1 sid 342-349, samt Skriva Slutsats och Felkällor på en demonstrationslab
44	Höstlov	Höstlov
45	Återkoppling lf 1 Olika bindningar	Muntliga NP
46	Forts olika bindningar	Läxförhör 2 sid 350-355
47	Salter	Återkoppling lf 2 Förberedelse planeringsprov
48	Reserv Plugga inför Planeringsprovet	Planering av laboration Sid 124-129, 342-355
49	Reserv	Genomförande av laborationen du planerade fred v 48. Skriva Slutsats och Felkällor på den.
50	Återkoppling lab	Matrisgenomgång
51	Bokbytardag	Jullov

Det som är skrivet i fet stil i planeringen ovan är bedömningstillfällen. Det är de som står inskrivna som uppgifter.

Här nedan kommer anteckningar. Det är det viktigaste jag går igenom, samt de filmer jag rekommenderar att man ser.

 

Lektionsanteckningar Atomen och periodiska systemet

 

När elektroner byter plats sker kemiska reaktioner. Vi ska titta på hur atomer är uppbyggda för att kunna se skillnad på de olika grundämnena. Detta gör vi för att kunna förutse hur olika ämnen kommer att reagera med varandra.

Du ska kunna kemiska tecken för följande ämnen:

Väte, Litium, Beryllium, Bor, Kol, Kväve, Syre, Fluor, Helium, Neon, Natrium, Magnesium, Aluminium, Kisel, Fosfor, Svavel, Klor, Argon, Kalium, Kalcium, Järn, Nickel, Koppar, Zink, Brom, Jod, Platina, Guld, Silver, Kvicksilver, Bly och Radon.

 

Atomens delar Sid 342 - 344

Elementarpartiklar: Små delar en atom är uppbyggd av.

Protoner: Positivt laddade

Neutroner: Neutralt laddade. De har ingen betydelse för bindningar och kemiska reaktioner, men behövs för att hålla ihop atomkärnan.

Protoner och neutroner bildar atomkärnan.

Elektroner: Negativt laddade

En atom är elektriskt neutral för den har lika många protoner som elektroner.

Bohrs atommodell: Elektronerna rör sig i bestämda banor eller elektronskal runt atomkärnan. (Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922)

FILM

Studi.se under Kemi - Atomer, joner och molekyler – Atomer - Atomens delar

Studi.se under Kemi - Atomer, joner och molekyler – Atomer - Atomnummer, masstal och isotoper

Studi.se under Kemi - Atomer, joner och molekyler – Molekyler - Elektronskal

 

Periodiska systemet sid 345 - 349

Mendelejev skapade det periodiska systemet.

Atomnummer: Varje grundämne har ett bestämt antal protoner i sin kärna. Atomnumret för kol, C är 6. Det betyder att kol har 6 protoner i sin atomkärna. Kolatomen måste då ha 6 elektroner för att vara neutralt laddad.

Masstal: Antalet protoner + antalet neutroner i kärnan

Perioder: De vågräta raderna kallas perioder. Perioderna anger antalet skal med elektroner hos ämnet. Ämnena i samma period har lika många skal.

Grupper: De lodräta kolumnerna kallas grupper. Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper och lika många valenselektroner.

Elektronerna finns i skal och de olika skalen kan rymma olika antal elektroner.

K-skalet: Högst 2 elektroner

L-skalet: Högst 8 elektroner

M-skalet: Högst 18 elektroner

Som mest kan en atom ha 7 skal med elektroner i.

Så länge ett skal ligger som yttersta skal får det aldrig innehålla mer än högst 8 elektroner.

Elektronerna som ligger i yttersta skalet kallas för valenselektroner.

Ädelgasstruktur: Vid kemiska reaktioner strävar atomerna efter att få ett stabilt tillstånd. Det betyder att de vill ha sitt yttersta elektronskal fullt. När de har fullt yttre skal kallas det för ädelgasstruktur.

Halogener (grupp 17) och Alkalimetaller (grupp 1) är två grupper i periodiska systemet. De kallas grundämnesfamiljer.

 

FILM

Studi.se under Kemi – Periodiska systemet - Periodiska systemet

Studi.se under Kemi – Periodiska systemet - Perioder och Grupper i periodiska systemet

 

Uppgifter:

1.     Rita Natrium, Kol, Kväve och Neon enligt Bohrs atommodell.

2.     Läs om periodiska systemet s.345-349. Vad menas med: Perioder, grupper och grundämnesfamiljer?

3.     Skriv kortfattat om alkalimetallerna, Halogenerna och Ädelgaserna.

 

Molekylbindning sid 350 - 351

Molekylföreningar är atomer som slagit sig samman och bildat molekyler för att uppnå ädelgasstruktur. Vatten, metan, vätgas, syrgas och koldioxid är några exempel på molekylföreningar.

När vi ritar ett streck mellan två atomer betyder det att de delar på två valenselektroner, ett elektronpar vilket gör att de får ädelgasstruktur. Molekylbindning kallas också för elektronparbindning eller kovalent bindning.

Icke-metaller bildar molekylbindningar med andra icke-metaller.

 

Jonbindning och metallbindning sid 352 - 355

Hur bildas joner?

I grupp 1 i periodiska systemet har ämnena bara en valenselektron (en elektron i sitt yttersta skal). Detta är inte stabilt. Det atomen gör är att skicka i väg sin elektron i yttersta skalet för att uppnå ädelgasstruktur (få fullt yttre skal). Detta resulterar i att atomen får en elektron för lite och blir positivt laddad.  Det har bildats en positiv jon. Väte och metaller är ämnen som har få valenselektroner och bildar därför positiva joner.

I grupp 17 i periodiska systemet har ämnena sju valenselektroner. Detta är inte stabilt. Det atomen gör är att ta emot en elektron i yttersta skalet för att uppnå ädelgasstruktur. Detta resulterar i att atomen får en elektron för mycket och blir negativt laddad.  Det har bildats en negativ jon. Icke-metaller har många valenselektroner och bildar därför negativa joner.

När en positiv och en negativ jon slår sig samman bildas en jonförening och kraften mellan jonerna kallas jonbindning.

Löses jonföreningen i vatten kommer jonerna bli fria i vattnet och lösningen kommer att leda ström. Detta kan testas med en doppelektrod.

Metaller och icke-metaller bildar jonföreningar med varandra. Syror och baser är också jonföreningar.

I en metall hålls atomerna samman av metallbindningar. Det funkar så att alla metallerna släpper ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt ”hav” av elektroner som håller ihop metallbiten i en enda stor bindning.

FILM

Studi.se under Kemi – Periodiska systemet - Jonladdning i periodiska systemet

(Repetition från åk 7:

Studi.se under Kemi – Atomer, joner och molekyler - Elektronskal

Studi.se under Kemi – Atomer, joner och molekyler – Atomen blir en jon)

 

Uppgifter:

1. Rita och skriv namn samt laddning för ämnena nedan när de bildar joner.

a) Magnesium

b) Fluor

c) Svavel

d) Litium

2. Vad menas med ädelgasstruktur?

3. Rita och förklara ett exempel på jonbindning.

4. Rita och förklara ett exempel på elektronparbindning.

7. Vilka olika föreningar bildar jonlösningar?

 

Salter sid 124 - 129

Det finns många olika salter. De är fasta kristaller vid rumstemperatur. Salter bildas vid kemiska reaktioner. T ex när en bas och en syra neutraliserar varandra blir det alltid joner som kan bilda ett salt. Ett salt är helt enkelt en kemisk förening som är byggd av joner – en jonförening. 

Det kemiska namnet på ett salt talar alltid om vilka joner som ingår. Vi sätter den positiva jonen först och den negativa jonen sist.

I de flesta salter är den positiva jonen en metalljon, men det finns undantag. Den positiva jonen kan också vara en sammansatt jon, en ammoniumjon, NH₄⁺.  

Om den negativa jonen är en ensam jon slutar namnet på -id, t ex klorid. Om den negativa jonen är en sammansatt jon slutar den oftast på -at eller -it, t ex sulfat och nitrit.

Joner som är bra att känna igen:

Kloridjon                          Cl^-

Sulfatjon                           SO₄^2-

Nitratjon                           NO₃^-

Karbonatjon                    CO₃^2-

Hydroxidjon                    OH^-

Fosfatjon                          PO₄^3-

 

FILM

Studi.se under Kemi – Salter – Jonföreningar

Studi.se under Kemi – Salter – Att pussla ihop ett salt

 

 

Uppgifter

V 46, Läxförhör 2, Kemi

Läxförhör 2 är på sid 350-355 Olika slags bindningar

V 49, Slutsats och felkälla, Kemi

Du skriver Slutsats och felkälla på den laboration du planerad v 48

V 48, Planering av lab, Kemi

Du kommer att få i uppgift att planera en laboration som handlar om det vi läst, sid 124-129 och 342-355.

V 43, Läxförhör 1 samt Slutsats & Felkälla, Kemi

Läxförhör 1 är på sid 342-349, atomen och det periodiska systemet

Samtidigt gör jag en demonstartionslab som du ska skriva Slutsats och Felkällor på.