Krafter och rörelser Åk7

Krafter finns överallt runt omkring oss och i oss. De verkar på oss hela tiden, ibland märker vi det och ibland inte. När du cyklar använder du muskelkraft och cyklar du i motvind får du motkraft från vinden och då måste du öka din muskelkraft i benen. Cyklar du ner för en lång backe, behöver du inte använda någon kraft för att komma framåt. Möjligtvis för att bromsa. Då nyttjar du gravitationskraften. Varför bygger vi serpentinvägar uppför branta berg och varför har vi glidvalla under skidorna? Och hur kan vi människor bli starkare och klara av att lyfta mer än vad vi egentligen orkar? Vi tittar på vilka krafter det finns och hur krafter och rörelser "hänger ihop" och på exempel där vi har nytta av kunskaper om krafter.

INNEHÅLL

Krafter och rörelser i vardagen. Vi lär oss om...

• olika typer av krafter ex tyngdkraft, dragkraft och friktionskraft, motkraft
• hur krafter ritas med kraftpilar, och känna till att krafter kan samverka eller motverka varandra
• enheten för kraft (Newton)
• att krafter kan mätas med en dynamometer
• Isac Newtons och hans tre rörelselagar
• hur tyngd (tyngdkraften) beräknas med hjälp av F = m*a där m = massan i kilo och a = tyngdaccelerationen (ca 10 m/s² på jorden, ca 1,6 m/s² på månen)
• skillnaden mellan massa (enhet kilo) och tyngd (enhet Newton)
• begreppet tyngdlöshet
• vad som avgör hur stor friktionen blir och känna till metoder för att förändra friktionskrafter ex i vardagen, begreppen rullfriktion och glidfriktion
• bromsande krafter i luft (luftmotstånd) och vatten och hur vi kan konstruera för att öka eller minska detta motstånd
• begreppen tyngdpunkt och stödyta och sambandet dem emellan och exempelvis balans
• varför man använder hävstänger och ge några exempel på när dessa används i vardagen 
• begreppet vridmoment och hur det beräknas enligt vridmomentet = kraften * hävarmen och enheten för vridmoment (Nm)
• kunna räkna med hävstångslagen för hävstång i jämvikt dvs Kraften (hö sida) * hävarmen (hö sida) = Kraften (vä sida) * hävarmen (vä sida)
• mekanikens gyllene regel
• begreppet medelfart (enhet km/h eller m/s) och kunna räkna med formlen s= v*t
• likformig, accelererande och retarderande (bromsande) rörelse
• begreppet tröghet och hur vi märker av tröghet i vardagen
• fritt fall och Galileo Galilei (Klipp: https://www.nyteknik.se/popularteknik/galileo-hade-ratt-6397036)

Fysikens metoder och arbetssätt. Vi lär oss om...

• Att på ett säkert sätt kunna använda utrustning för mätning av olika storheter (ex vikt, kraft, tid) och kunna följa en färdig laborationsbeskrivning.
• Rubriker i en laborationsrapport, hur man sammanställer resultatet av en undersökning i en tabell och ett diagram och hur en slutsats med koppling till fysikens begrepp, modeller och teorier kan se ut.
• Vad felkällor betyder och hur dessa kan påverka ett resultat, hur en metod kan föreslås ändras utifrån dessa för att få ett rimligare resultat.
• Skillnaden mellan en hypotes och en vetenskaplig teori.

 

ARBETSSÄTT och preliminär tidplan

Genomgångar/filmklipp, diskussionsuppgifter, jobb med instuderingsfrågor och laborationer.

Vi använder oss av cirkelmodellen för att du ska få lära dig att skriva laborationsrapport.

Vi samarbetar med matten och du får lära dig att redovisa resultatet av en undersökning med tabeller och diagram men också hur man beräknar medelvärde och räknar med formler för bland annat tyngd och hastighet.

 

REDOVISNING och bedömning.

Skriftligt prov i Dugga vecka 49. Möjlighet till muntlig komplettering.

Praktiskt prov med individuell laborationsrapport.

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.