Grov planering - Röd avdelning

På röd avdelning jobbar en förskollärare och två barnskötare med flera års erfarenhet inom förskola. Vi arbetar i en småbarnsavdelning som består av 18 barn. Avdelningen har ett större och ett mindre lekrum, ett matrum som används även för andra aktiviteter som till exempel pussel och bildskapande samt ett skötrum med separat toalett. Pedagogerna ska skapa en trygg och harmonisk miljö där barnen känner sig välkomna och kan utvecklas på bästa sätt. Alla pedagoger erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där samspel med barnen och samarbete med föräldrar är viktig del i våra arbete.

• Grundverksamhet  

På röd avdelning arbetar pedagogerna med ett förhållningssätt som sätter barns perspektiv i fokus. Ett förhållningssätt som uppmuntrar oss till att utforska vad det innebär att vara barn och hur vi kan förhålla oss till detta. Plats för lärande, glädje och gemenskap ska genomsyra den dagliga verksamheten. Vi strävar efter att barnen utvecklar en förmåga att hjälpa varandra, känna empati, ta hänsyn och visa respekt för varandra samt samarbeta med varandra. Därför lägger vi stor vikt på att barnen och pedagogerna håller sig till avdelningens regler. På så sätt kan vi åstadkomma en miljö där alla trivs. 
 
 

Rutiner 

06:30 Förskolan öppnar på hemvisten.

08:00 Frukost (Sol avdelning, röd avdelning och blå avdelning äter tillsammans på röd avdelning). 

08:30 Barns egna val.

09:00 Aktiviteter.

10:00 Fruktstund.

10:30 Blöjbyte . 

10:40 Samling.

11:00 Lunch.

11:45 Vila.

13:30 Blöjbyte/ toalettbesök. 

14:00 Mellanmål. 

14:30 Olika aktiviteter.

15:00 Barnens val.

16:30 Sammanslagning på stängnings avdelning.

17:30 Förskolan stänger.

 

Regler; 

 

• Barn och pedagoger tilltalar varandra i normal samtalston. Sänker vi ljudnivån, mår vi bättre. 

• Barn och pedagoger plockar upp leksaker efter sig. Håller vi ordning och reda, tappar vi inte bort saker. 

• Barn och pedagoger försöker klä på sig själva i hallen. På så sätt utvecklar vi motoriken och stärker självkänslan. 

• Barn och pedagoger väntar på varandra vid matbordet. Vi sjunger en sång ramsa och sedan äter tillsammans. 

• Barn springer inte inomhus. Syftet är att undvika att krocka med varandra, vi undviker olyckor. 

• Barn och pedagoger behandlar varandra med respekt, visar empati, tar hänsyn och samarbetar med varandra. 

 

Inne och ute miljön 

 

Inne Miljön 

 

Vi i arbetslaget ser miljön som en mycket viktig del i vår verksamhet därför är avdelningens inre miljö anpassad efter barnens ålder där material och leksaker är lätt tillgängliga för barnen. Vi strävar hela tiden efter en inspirerande, harmonisk och lustfylld miljö där barnen kan känna sig trygga. Vi sätter upp barnens alster och dokumentation av olika aktiviteter på väggarna under terminens gång. På så sätt blir det lätt för både barn och föräldrar att se vad barnen har gjort under terminen. 

Vi arbetar även med miljön på ett sätt där vi tänker oss små rum i rummen. Vi skapar egna stationer för olika typer av lek och verksamhet. I våra utrymmen Har vi delat upp våra projekt i olika stationer. Där finns det en hemvrå, en bygg och konstruktionshörna, natur hörna, samlings hörna, bil hörna, rit hörna, en hörna för Drömmen om det goda, Hitta Vilse och Tio små kompis böcker samt en kub som vi använder som myshörna för att främja språk och kommunikation samt där vi även utför våra Hjärte-samlingar. 

  

Ute Miljön 

 

Vi strävar efter att använda oss av en varierad ute miljö där vi ger barnen möjlighet till att utvecklas på bästa sätt. Vår ute miljö innebär förskolans alla gårdar, stora som små, samt allt som ligger inom promenadavstånd i förskolans närområde. Våra promenader leder oss bland annat till skogen, stranden, fotbollsplanen samt biblioteket och olika lekparker. 

 

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling 

 

Vi ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Vi ska utvärdera vår verksamhet löpande under våra planeringstider.  

Under terminens gång kommer vi att dokumentera barnens utveckling inom olika målområden och sammanhang. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att på så sätt framhäva varje barns lärandeprocess och vår läroplattform Unikum. Barnens alster kommer att sättas upp i avdelningen. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att utveckla våra arbetsprocesser samt tydliggöra barnens lärandeprocesser. Genom dokumentation kan föräldrar bli delaktiga och ha koll på barnens utveckling. Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, analysera och reflektera kring våra projekt samt dokumentera på väggar, skriva lärloggar i Unikum både individuellt för varje barn och i helgrupp. Detta för att även synliggör för föräldrar. 

_____________________________________________________________________ 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?