På vilka sätt kan vi kommunicera? Herrängs förskola 20/21

Vi kommer under några månader att fokusera på området "Språk och kommunikation". Men vad menas egentligen med det? Vi vill ge barnen kunskaper om att man kan prata med hela kroppen och att vi kan kommunicera med varandra även om vi inte har samma verbala språk. Vi vill ge barnen ett stort ordförråd och en förståelse för allas lika värde inom detta område.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Generativ fråga: På vilka sätt kan vi kommunicera?

Syfte: Vi vill att barnen ska få erfara och uppleva olika sätt att kommunicera på samt att de ska våga kommunicera mer själva och tillsammans med andra i till exempel en samling eller i leken. Vi vill också ge barnen verktyg till att kunna respektera varandras språk och hjälpa varandra med att t.ex. hitta rätt ord, förklara eller förmedla för att undvika konflikter. Vi vill att barnen ska tycka att det är roligt med språk och att intresset för det utvecklas och håller sig kvar.

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Barnens intressen, initiativ och behov: Barnen tycker om att sjunga, även på olika språk, samt att lyssna på sagor och berättelser. De är också intresserade av tecken och bokstäver. Några tycker om att spela teater eller skapa berättelser. På förskolan har vi barn med olika modersmål samt olika sätt att kommunicera på. 

Specifika mål

Förståelse:

Att det finns olika sätt att kommunicera på.

Att alla får kommunicera på sitt sätt.

Förmågor:

Utveckla sin förmåga till att berätta för andra.

Utveckla sitt språk och sätt att kommunicera på.

Utvecklar en trygghet i sitt språk.

Begrepp:

Vad språk är.

Vilka sätt finns det att kommunicera på.

Arbetslagets förhållningssätt: Pedagogerna ska inta ett medforskande förhållningssätt och deltar aktivt i barnens aktiviteter, samtal och lek. Vi undersöker och samtalar tillsammans och ställer öppna frågor. Pedagogerna ser till att alla barn kommer till tals och blir sedda. Vi samtalar och reflekterar mycket tillsammans, pedagoger och barn.

Vetenskaplig grund: Arbetslaget är medvetna om barnens proximala utvecklingszoner. Arbetslaget är även pålästa till viss del om barns språkutveckling samt om flerspråkighet och modersmåls stöd.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Arbetslaget behöver söka fram kunskap om olika språk, hitta olika ord på olika språk och tecken. Samt lära sig sånger på olika språk

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: Efter genomförandet kommer vi att följa upp och analysera hur vi nått våra mål med hjälp av två matriser, en för de yngre barnen och en för de äldre. Matriserna finns i avdelningens teams.

Utvärderingssätt: Utvärdering sker löpande genom dokumentation i bild eller film samt under reflektionstillfällena, där vi använder oss av ett reflektionsprotokoll, som sker varje vecka samt en djupare reflektion en gång per månad. Under reflektionerna finns matrisen med där vi följer upp våra uppsatta mål och hur vi ska arbeta vidare med dem. Efter avslutat tema gör vi en analys av arbetet samt planeringen.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Vi kommer att starta med en mindmap där barnen får "svara" på den generativa frågan och vi skriver ner det barnen säger. Vi kommer sedan att använda oss av barnens svar för att arbeta vidare med vår planering. Vi ska ta fram sagor, sånger och ramsor på olika språk och arbeta ännu mer med tecken. Erbjuda barnen fler språkutvecklande aktiviteter i form av t.ex. spel, lekar, uppdrag och skapa sagor.

Formativ uppföljning: Vi reflekterar tillsammans varje vecka och tittar då även på olika former av dokumentation. Reflektioner sker även tillsammans med barnen varje vecka. Vi får då syn på barnens intressen och fångar upp vad de vill arbeta vidare med. Vi låter barnens intressen styra vårt arbete.

Lärmiljö: Sätta upp fler bilder vid de olika stationerna för att barnen ska se vad man kan göra där och sätta upp ord på olika språk. Utveckla vår hörna för utforskande och upplevelse hörna. Pedagogerna ska finnas närvarande vid alla stationer för att kunna stötta och utveckla leken och ordförrådet.

Läroplansmål

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,