Antikens världar- Antikens Grekland, Romarriket

Du kommer att lära dig om Antikens folk, kulturer och samhällen. Hur man använder olika historiska begrepp som handlar om människor och deras samhällen, som exempelvis antiken, kultur, civilisation och imperium. Vad är skillnaden mellan ett kulturarv och ett kulturmöte? Hur blev man en gladiator? Har Asterix funnits i verkligheten? Vad åt en romare? Vad är en historisk källa? Hur fungerade demokratin i Grekland? Vad är en stadsstat? Hur var romarriket uppbyggt? Varifrån kom Hannibal:s stridselefanter? Vilka var gallerna? Varför blev Julius Ceasar mördad?

Arbetsmaterial: Läroboken ”Utkik Historia” s. 29 – 61 (ett urval av sidor kommer ske av din lärare).  Anteckningar och övergripande frågor. Övrigt tilldelat material. Filmer på studi (ett urval kommer ske av din lärare) 

Arbetsområdets syfte och övergripande frågor, grundade i kunskapskravet för historia, Lgr11

• Vilka spår från antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid?

• Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur?

• Vad är skillnaden mellan ett kulturarv och ett kulturmöte?

• Vilka orsaker fanns det till att människor och kulturer möttes under antiken och vilka konsekvenser fick dessa möten?

• Vilka likheter och skillnader finns mellan Atens demokrati och vår svenska demokrati idag? Vilken demokrati är mest demokratisk? Varför då?

• Grekland var en nation som bestod av hundratals stadsstater. Vad är en stadsstat? Vad är en nation? Vad är en stat?

• Hur stort blev Romarriket? Varför blev det så stort? Varför föll det ihop?

• Antikens Grekland och Rom är högkulturer. Vad kännetecknar en högkultur?

• Fanns det vid denna tid högkulturer i andra delar av världen? Var?

• Hur kan vi veta något om antikens händelser? Vilka källor finns och hur pålitliga är de?

 

Bedömning och utvärdering: 

Sker genom seminarieuppgifter, diskussion och ett prov, med utgångspunkt i de övergripande frågorna ovan.

 

Centralt innehåll från LGR 11 som behandlas i detta arbetsområde

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika eller Asien. 
• Antiken dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid
•  Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män 
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter 
•  Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 
•  Vad begreppen kontinuitet, förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp till exempel antiken, mellankrigstiden och kalla kriget samt olika syn på dess betydelser.