Religion: Judendomen

Människor lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Religionen påverkar samhället och dess värderingar. Kunskap om olika religioner skapar förståelse mellan människor. I det här arbetsområdet kommer du att få lära dig mer religionen Judendomen.

Mål och syfte:

• Hur ser det ut inne i en synagoga?
• Vad kan en jude göra för att visa sin tro i vardagen?
• Vad innebär sabbat och hur firar judar den?
• Hur och varför firar judar högtiderna rosh hashana, jom kippur, chanukka och pesach(påsk)?
• Vad innebär bar/bat mitzva?
• Hur ska en jude leva för att vara en god människa leva enligt judendomen?
• Vilka var Abraham, Josef och Moses och vad gjorde de?
• Hur tror judar att världen skapades?
• Vilka är skillnaderna mellan ortodoxa och liberala judar?

Centrala ord och begrepp:

• synagoga
• Davidsstjärna
• hebreiska
• rabbin
• kantor
• sabbat
• kippa
• kosher
• Tora
• bokrulle
• förbund
• försonas
• Messias
• budord

Studiematerial:

Boken Upptäck Religion

Arbetshäfte Judendomen

Begreppslista Judendomen

Arbetssätt:

• För att inhämta kunskap om religionerna kommer vi att läsa olika faktatexter och se på filmer.
• Vi kommer att på olika sätt diskutera olika etiska och moraliska frågor.
• Arbetet kommer att ske enskilt och i par.
• Vi kommer att gå igenom viktiga begrepp.
• För att befästa faktakunskap och begrepp kommer vi på olika sätt öva på/repetera det som vi lär oss.
• Arbetsområdet kommer att avslutas med ett skriftligt prov.

Bedömning:

1. Jag kommer att  bedöma din förmåga att:

- jämföra judendomen med andra religioner (kristendom, islam)

- använda vanligt förekommande ord och begrepp inom religionen

2. Jag kommer att bedöma dina faktakunskaper om religionens:

- heliga rum, platser, symboler och ritualer

- grundtankar, levnadsregler, religiösa berättelser

- resonemang och reflektioner kring religionens betydelse för människan (identitet, livsstil och grupptillhörighet)

- vardagliga moraliska frågor

 

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl funge­rande sätt.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.