Att se samband mellan artefakt och den kemiska processen bubblor.

Barnen kommer ges möjlighet att få syn på hur sambandet mellan artefakt och den kemiska processen såpbubblor.

Att se samband mellan artefakt och den kemiska processen bubblor.

Vad/Mål

 

Målet är att låta barnen upptäcka sambandet mellan artefakter och den kemiska processen såpbubblor.

 

Varför/syfte

Genom att jag utgår från ett prospektivt förhållningsätt gällande den pedagogiska dokumentationen bidrar detta till att undervisningen tar oss framåt gällande den kemiska processen bubblor. Jag har genom detta uppmärksammat att barnen vid föregående undervisning visat intresse för uppkomsten av hur den kemiska processen såpbubblor går till. De uppmärksammade hur såpubbel maskinen stannade när de satte handen mot den och sedan hur maskinen startade igen när de släppte maskinen. För att utmana barnen vidare i deras proximala utvecklingszoner gällande bubblor där fokus denna undervisning ligger på sambandet mellan artefakt och såpbubblans uppkomst. Elfström et ai. (2014) påtalar hur de yngre barnen registrerar hur föremål reagerar samt förändras vid påverkan. Vilket vi också ser i föregående undervisning.

 Med utgångspunkt från den pedagogiska dokumentationen samt det Skolverket betonar är det här min undervisning kommer utgå ifrån. Att barnen visar intresse för sambandet mellan artefakt och uppkomsten av såpbubblan samt att Skolverket (Lpfö 18, 2018) betonar att förskolans skall utveckla barnens förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

De lärandeteoretiska utgångspunkter jag har i beaktning är Vygotskijs teorier om samspel samt artefakter.

Enligt Strandberg (2018) sker en transformation mellan de yttre och inre aktiviteterna med hjälp av artefakter. Barnens görande alltså vilka erfarenheter och hur de använder sig och utforskar artefakterna tar sin startpunkt i hur de brukar artefakterna som när de stoppar såpbubbelmaskinen med handen och de uppmärksammar sambandet med att maskinen startar igen när de tar bort handen. Där sker ett växelspel mellan yttre och inre aktivitet hos barnen.Barnen uttrycker sig icke-verbalt och därför blir det av vikt att jag som pedagog samspelar med barnen och riktar deras uppmärksamhet mot lärande-objektet genom att sätta ord på det som sker. Jag som pedagog ger de tecken och verktyg. Det är viktigt att ge barnen tid i sitt utforskande vilket både Strandberg (2018 ) och Elfström et ai. (2014) betonar.

Hur/ metod

Undervisningen kommer bestå utav att pedagogen kommer rikta barnens uppmärksamhet mot sambandet mellan artefakt och den kemiska processen såpbubblor och att vi tillsammans utforskar vad som sker. Barnens utforskande och upptäckter leder oss sedan vidare.

 Undervisningen kommer att bestå av att jag som pedagog kommer visualisera bubblorna via projektorn samt använda mig av bild stöd när jag introducerar aktiviteten.

  Pedagogen kommer att innan undervisningen att ha förberett en balja med blandningen av såpbubblorna, samt att jag förberett en extra balja med färdig såpbubbelblandning.

 Jag har valt ut artefakter som finns tillgängliga i vardagen och som barnen har erfarenheter av som både kan skapa såpbubblor men även de artefakter som inte skapar såpbubblor, dessa artefakter är givetvis något jag som pedagog måste testa själv innan undervisningen för att skapa mig kunskap om vilka vardagliga föremål som ger en uppkomst av bubblor. I mitt huvud kan jag föreställa mig att en viss artefakt ger en uppkomst av såpbubblor men i det praktiken kanske det inte uppkommer några bubblor.

Aktiviteten förbereds dagen innan undervisningen genom att blanda till såpbubbelblandningen. Samt att jag i vårt soprum har hittat söndriga håvar som jag snabbt insåg kunde komma till användning som stora öglor i att forma såpbubblor med.

 Jag har testat materialet och uppmärksammat att genom att använda mig av kroppen kunde jag skapa såpbubblor. Jag har valt bort material som gör att barnen ska blåsa med på grund utav Corona samt att det är de yngre barnen jag undervisar och att de gärna undersöker materialet med exempelvis munnen.

 Artefakter som kommer att användas :

-Vispar

-Pepparkakshjärtan

-Piprensare i form av öglor

-Håvar

-En slev

Pedagogen kommer sätta ord och begrepp på det barnen upplever visuellt samt görandet. 

 

Se till så att övrigt material är undanplockat så det inte lockar till sig barnen.

 

Dokumentationsmetod

Att filma undervisningen gör att jag som pedagog lättare kan fokusera på att samspela med barnen, då de yngre barnens görande samt samspelet med pedagogen är oerhört viktigt för att utmana barnen i deras proximala utvecklingszon gällande lärande objektet att se sambandet mellan artefakt och den kemiska processen.  Elfström et ai. (2014) poängterar hur filmandet kan man se processer i barnens utforskande som ter sig under en längre tid. Sitter jag då istället med penna och papper och dokumenterar förlorar jag som pedagog i denna undervisning chansen att utmana barnen vidare eftersom inget samspel sker. Vid filmandet kan jag dels gå tillbaka retrospektivt och se vad som skett i undervisningen och synliggöra barnens lärandeprocesser samt min egen roll i undervisningen.

 

Jag kommer även använda mig av kollegor som tittar på filmen och ger feedback i efterhand.