Planering Trönningebjärsvägens förskola

Fokusområde: Tema ”Cykel” Språk- och motorisk utveckling samt barns inflytande

Inledning: Utifrån er kartläggning, tidigare utvärdering/analys och Barnhälsadialog, vart riktar vi lärandet mot i vår grupp? 

Var befinner vi oss just nu? Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu? Vad kan/vet barnen om detta? 

Syftet är att barnen ska ges upplevelser och stöd till utvecklande av sina förmågor kring;

•Inflytande •Språkutveckling med nya ord och begrepp •Motorik med koordinationsförmåga

Intressen, intervjuer, observationer?

Vid samtal med barnen  kring vad  de vill göra i förskolan berättade flera barn att de vill cykla. Några uttryckte detta genom att säga ordet cykel, några med att göra tecknet för cykel. Vi har sett att cykling är en aktivitet många av barnen väljer vid utevistelse. För att möta upp detta intresse föreslog vi att vi skulle starta en cykelskola och det ville de

1. Vilket/vilka lärandemål ska vi arbeta med ur Lpfö-18:  

2.2 Omsorg, utveckling och lärande, förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

-motorik, koordinationsförmåga

-ett nyanserat talspråk och ordförråd

2.3 Barns delaktighet och inflytande, förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

-intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

a. Innehåll: Vad vill vi att våra barn ska lära sig - vara med om? Kopplat till målen vi valt i Lpfö-18

•Vi vill att barnen ska få möjlighet att utöka sitt ordförråd, verbalt eller med tecken som stöd.
De ska få motorisk träning i hur man kommer på eller av en cykel men också hur man kan använda sin kropp för att ta sig fram på en cykel på olika sätt, beroende på förutsättningar (längd och motorisk förmåga). Rörelsen rulla vill vi observera om alla barn har förmåga till samt stötta vid behov av träning.

Vi vill att värdegrundsarbete löper som en röd tråd där turtagning och samarbete är en viktig del för allas lust att delta. Hänsyn ingår också här, då menar vi att barnen får tänka till om vikten av att visa hänsyn i ”trafiken” på gården, hålla lagom fart, cykla på anvisad plats. 

b.Syfte: Varför har vi valt detta/dessa mål? Varför är just dessa lärandemål viktiga för våra barn?

Barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt läroplanen. De behov och intressen som de själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen. Här ser vi också vikten av att de tidigt får öva sig i att ta ansvar för miljön på förskolan så att den blir trygg för alla att vara i.

Forskare menar att små barns ordförråd är en viktig grund för deras senare språkliga och kognitiva utveckling.

Motoriskt lärande pågår hela livet men forskning visar att grundläggande rörelseförmåga, så kallad Fundamental Movement Skills (FMS) är rörelser som barnet tillägnar sig under förskoleåren. Hit hör t ex lokomotoriska färdigheter som involverar navigering av kroppen, t ex att gå, springa, hoppa, rotera, hänga, stödja och rulla. Det är viktigt att FMS utvecklas i fas med hjärnans utveckling  och en väl utvecklad FMS ligger till grund för mer komplexa rörelsemönster och ökad fysisk förmåga både i barndomen och senare i livet.( skolverket.se, Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil)

2. Vilka kännetecken - kriterier strävar vi mot?

a. Utbildningen har lyckats med undervisningsuppdraget när barnen: 

•Utökat sitt ordförråd kring begreppet cykel med dess olika delar, verbalt eller via TAKK

•Fått möjlighet att prova gårdens cyklar och kan uttrycka om de behöver hjälp att välja cykel, ta sig av, på eller fram.

•Fått positiva erfarenheter av samarbete och turtagning i lek och aktivitet med tema cykel ute/inne

3. På vilket sätt gör vi/är barnen delaktiga i vår planering, hur ska det ske på bästa sätt?

frågor, observationer, uppgifter, material

•Vi visar dokumentation där vi pedagoger och barnen får återuppleva det vi gjort tillsammans. Vi observerar vart de riktar sin blick och planerar vidare utifrån vad de visat intresse för, men även det vi ser att vi kan stötta/utmana dem i.

4. Planerad tidsperiod:  2-4 veckor. Start v43.

5. Genomförande - arbetsmetoder: Vad ska utbildningen/undervisningen innehålla -Hur gör vi?

•Vi delar oss till största delen i två grupper där en är inne på avdelningen en längre stund och en går ut tidigare. Barn och pedagoger roterar inom dessa grupper. Utefter hur pedagogerna är schemalagda ansvarar de för olika grupper och undervisningen.

 

Vi vill erbjuda barnen olika sätt att uppleva begreppet, via tematiskt arbetssätt och kommer att i planerad undervisning ta fram olika material och innehåll, även i miljön inne på avdelningen liksom ute på gården. Materialet tänker vi blir ett stöd för inspiration även till spontan undervisning

•Bildstöd, tecken som stöd för att konkretisera men även stödja minnet att lära sig nya ord, vad heter delarna på en cykel t ex.

•Konkreta, fysiska material som väcker barnens lust att undersöka och pröva som cykelhjälm, ringklocka mm

•Motoriska lekar kring verbet rulla, för att öva själva begreppet och utveckla det kroppsligt/fysisk men också koppla till fysiken att få en cykel att rulla.

•Motoriska färdigheter för att kliva på/av en cykel, vilken cykel kan jag välja för att ta mig fram, vilka olika sätt kan man ta sig fram på?

•Sånger

•Litteratur från biblioteket, ”Castor har punka”, ”Cyklar”, samt en egen saga, ”De tre cyklarna Rulle”

•Digitala verktyg qr-kod till film om cykling, t ex ”Nicke Nyfiken lär sig cykla”

•Spel i form av lotto med bilder på cyklar och olika delar.

 

Introduktion - förberedelse av barnen, lärmiljö inne-ute, alla delaktiga (vårdnadshavarna), material, olika tekniker, olika verktyg, delning av barngruppen, spontan undervisning mm.

•I uppstarten av temat får barnen i båda grupperna möta en karaktär som kommer att dyka upp lite då och då, ”Cykelina”. Hon behöver hjälp med olika saker. Vid uppstarten behöver hon t ex hjälp med att förstå några vägskyltar hon sett när hon skulle ut och cykla. Vad betyder dessa? Var får man cykla någonstans?

6. Dokumentation

a.Vad ska vi titta efter? 
•Hur barnen tar till sig ord, begrepp och motorik kring cykling.

b.Vilka metoder har vi för att dokumentera lärandet?                                                                                         •Foto, film. Strukturerad loggbok med riktade frågor: Vad säger/uttrycker barnen? Hur använder barnen cyklar/cykling motoriskt?

Del 7-8 dokumenteras i veckoreflektion/matris i medarbetarwebben (snart Teams istället). Pedagogerna skriver sina individuella reflektioner under lärlogg i unikum. Dessa tas sedan med i veckoplaneringen för gemensam reflektion och i utvecklingen framåt. 

7. Reflektion - Uppföljning

a. Bedömning av hur arbetet fortskrider, går lärandet mot vårt/våra läroplansmål?

b. Reflektion, både barn och pedagoger

8. Utvärdering

a. Hur blev det?