Matematik 1b: Grafer och funktioner kap. 6

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att samhället digitaliseras används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.

Preliminär tidsram

2	November	Måndag	Kapitel 6. Grafer och funktioner - koordinatsystem (sänka skepp?)	300-302
3	November	Tisdag	Formel, värdetabell och gras	302-305
4	November	Onsdag	Tolka grafer som beskriver vardagliga förlopp	307-309
5	November	Torsdag	Tolka grafer som beskriver vardagliga förlopp och proportionalitet	307-309 310-312
9	November	Måndag	Studiedag
10	November	Tisdag	Räta linjer y = kx + m	310-312, 321-324
11	November	Onsdag	Räta linjer y = kx + m	310-312, 321-324
12	November	Torsdag	Exponentialfunktioner	329-331
16	November	Måndag	Exponentialfunktioner. Kanske logaritmer?	329-331
17	November	Tisdag	Potensfunktioner	332-333
18	November	Onsdag	Repetition räta linjer, exponential- och potensfunktioner
19	November	Torsdag	Test, räta och icke räta funktioner. Grafritande räknare
23	November	Måndag	Olika matematiska modeller	337-339
24	November	Tisdag	Olika matematiska modeller	337-339
25	November	Onsdag	Olika matematiska modeller	337-339
26	November	Torsdag	Repetition
30	November	Måndag	Repetition
1	December	Tisdag	Prov kapitel 6

Examinationsform

Skriftligt prov på plats i sal.

 

 

 

Begreppslista

Funktion

Definitionsmängd

Värdemängd

Linjär funktion (y=kx+m)

Potensfunktion

Exponentialfunktion

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
• Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler, såväl med som utan symbolhanterande verktyg.
• Begreppet linjär olikhet.
• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer, såväl med som utan numeriska och symbolhanterande verktyg.
• Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
• Strategier för matematisk problemlösning inklusive modellering av olika situationer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.