Halvdan Viking

Du ska under en längre tid få arbeta med vikingatiden genom boken Halvdan Viking. Varför kallas tiden för vikingatiden, vilka var vikingarna och hur märker vi av vikingatiden idag? Vi kommer att jämföra vikingatiden med vår tid och följa med vikingarna på deras resor ut i världen.

Tid

Under höstterminen 2020.

Syfte - vilka förmågor ska tränas?

Du ska utveckla dina kunskaper om vikingatiden. Vi ska träna förmågorna:

• tolka tidsperioden vikingatiden samt händelser, gestalter och möten under vikingatiden
  
• värdera, tolka och granska historiska källor
  
• reflektera över hur vi använder historia i olika sammanhang
• använda historiska begrepp för att analysera historisk kunskap

Konkretiserade mål:

• känna till vad som är utmärkande drag för vikingatiden som deras vikingaskepp och runor
• känna till vikingarnas handelsresor, migration, plundringar och utbyten med övriga Europa
• känna till några resor och upptäckter som vikingarna gjorde till till exempel till Turkiet, Amerika och Island
• känna till några kända vikingar som Leif Erikson
• känna till asatron, några asagudar och hur Norden blev kristet
• veta hur du kan se spår av vikingatiden idag i våra sagor, sånger, namn, filmer och traditioner
• känna till den första staden Birka
• känna till de första kungarna Harald Blåtand, Olof Skötkonung och Olof den Helige
• kunna tidsbegreppen vikingatiden, likheter och skillnader, källor, orsak och konsekvens
• söka information från olika källor som internet, böcker, film och observationer

Så här kommer vi att arbeta:

Vi kommer att:

• repetera forntiden stenåldern, bronsåldern och järnåldern
• läsa texter tillsammans och på egen hand ur vår lärobok
• ha diskussioner och samtal om vikingatiden
  
• diskutera och analysera olika tidsbegrepp
• se på filmer om vikingatiden
• jämföra och granska innehållet i olika texter
• jämföra vikingatiden med dagens samhälle, dagens traditioner och liv
• rita upp vikingarna handelsresor på karta över vikingarnas värld
• skriva texter om vikingatiden för hand och på Ipad
• läsa böckerna om Halvdan viking som högläsningsbok
• arbeta med läsförståelsefrågor kring Halvdan Viking

Du visar att du kan:

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

• söka information och skriva enkla faktatexter om vikingatiden
• använda och förstå historiska begrepp
• beskriva hur man levde på vikingatiden
• förklara varför tiden kallas för vikingatiden
• känna till de utmärkande dragen för vikingatiden
• jämföra livet på vikingatiden med idag
• berätta något om kända resor, kända vikingar, asagudar och kungar
• vara delaktig i samtal och diskussioner om vikingatidens liv
• förklara begreppet vikingatiden

Utvärdering:

Vi utvärderar arbetet muntligt kontinuerligt under arbetets gång. Dessutom gör eleven en egen utvärdering i slutet av arbetet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.