Svenska år 1

Här kan du läsa vad vi lär oss i ämnet svenska i år 1.

Följande övergripande mål i Läroplanen ligger till grund för arbetsområdet

Se nedan

Följande delar ur kursplanens syfte ligger till grund för arbetsområdet:

Se nedan 

Följande delar ur kursplanens centrala innehåll ska vi arbeta med:

Se nedan

Viktiga begrepp

mening
ord
ljud
bokstav
alfabetet
stor bokstav/liten bokstav
författare
illustratör
titel
huvudperson
handling

Arbetssätt

I ettan repeterar vi alla bokstäver. Eleverna lär sig känna igen hur bokstaven ser ut, vad den heter, hur den låter och så tränar vi på att skriva den. När vi lär oss läsa ljudar vi och lär oss ordbilder av vanliga ord. Vi använder elevernas egna texter, enkla böcker och digitala texter. Vi har läsläxa som vi tränar på hemma och sedan läser högt i skolan. 

Vi har både böcker och digitala läromedel. På våra ipads använder vi appar som tränar både läsning och skrivande. Vi har böcker i klassrummet i olika svårighetsgrad.

Bedömning

Läraren bedömer hela tiden hur väl eleverna har förstått och anpassar undervisningen efter det.
Visst extra stöd ges av mentorerna ifall vi märker att eleven behöver mer undervisningstid för att kunna uppnå målen.
Vi använder oss av Skolverkets bedömningsstöd för att få ytterligare koll på elevens kunskapsnivå. 

Läroplansmål

Läroplan

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.