Samhällskunskap 1b: Demokrati och diktatur

Under momentet ska vi fördjupa oss om demokrati och diktatur samt mänskliga rättigheter och ideologier

Provdatum: måndag 12 oktober

Sidor att läsa: Reflex plus, s. 97-121

Instuderingsfrågor: på s. 120. Se bifogade frågor!
Fokusera på sådant som vi har gått igenom på olika sätt på lektionerna, det vi har pratat om, haft genomgångar om, gjort övningar om, spelat spel om etc. (Se gärna planeringen lektion för lektion som finns på Google C.)

 

Centralt innehåll:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

 

Instuderingsfrågor

S. 120

1. Vilka krav måste uppfyllas för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt?
2. Vilken är skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati?
3. Hur tillämpas direktdemokratin i Schweiz och Sverige?
4. Beskriv diktaturens kännetecken.
5. Vilka typer av diktaturer nämner boken?
6. Ge några exempel på hus kampen för mänskliga fri- och rättigheter har gått framåt under de senaste decennierna.
7. Sammanfatta kort innehållet i konservatismen, i liberalismen, och i socialismen.
8. Vad är grundtanken i feminismen? Ekologismen? Nationalismen?
9. Vad är skillnaden mellan demokratisk nationalism och militant nationalism?
10. Förklara kort följande ord och förkortningar: demokrati, diktatur, pluralism, civil olydnad, mänskliga rättigheter, representativitet, korruption, ideologi, hierarkisk.

 

Nyckelord

 

S. 121

Civil olydnad

Demokrati

Diktatur

Feminism

Folkomröstning

GAL-TAN

Ideologier

Jämställdhet

Konservatism

Korruption

Liberalism

Mänskliga fri- och rättigheter

Nationalism

Socialism

 

 

Provets upplägg:

3 frågor som var för sig kombinerar 2-3 delar av kunskapskraven. T.ex. ska Du kanske berätta hur en ideologi eller demokratin växt fram och argumentera för och emot ett visst synsätt.

 

Lycka till!  /Johan

Preliminär tidsram och examinationsform

Vecka	Lektion 1	Lektion 2
34		Introduktion till kursen, ”ön”
35	Fortsatt intro. Centralt innehåll, planering. Uppstart av Demokrati-momentet: ”Tre viktigaste sakerna”	Demokrati – mindmap, diskussion om ”tre viktigaste sakerna”, demokratin i Athen – text, frågor till kapitlet i boken
36	Återkoppling/redovisning av frågor till kapitlet. Spel om Mänskliga rättigheter	Mänskliga rättigheter – film, MR i en pandemi
37	Ideologier, genomgång, göra egen ideologi, jämförelse etc
38
39
40		Diktaturer – kort undersökning i grupp
41	Val- och partisystem	Repetition inför prov om demokrati
42	Prov Demokrati och diktatur - Måndag 12/10, s. 97-121, 198-202

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.
• Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
• Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.