Svenska 2: Litteraturhistoria, skönlitteratur

Under vecka 45-51 kommer vi att arbeta med läsning av skönlitteratur och sakprosa kopplat till teman i Frankenstein av Mary Shelley. Benjamin från biblioteket kommer att vara delaktig i detta arbetsområde vid genomgångar, högläsning och samtal. Examinationerna kommer i första hand att vara muntliga, men med vissa skriftliga inslag.

Skönlitteratur under romantiken - Frankenstein

Under vecka 45-51 kommer vi att arbeta med läsning av skönlitteratur och sakprosa kopplat till teman i Frankenstein av Mary Shelley. Benjamin från biblioteket kommer att vara delaktig i detta arbetsområde vid genomgångar, högläsning och samtal. Utöver läsning av romanen kommer vi att arbeta med lässtrategier av olika texter samt sökstrategier. Examinationerna kommer i första hand att vara muntliga, men med vissa skriftliga inslag. 

Planering

vecka	måndag 12.00-13.30	onsdag 13.00-14.20
45	Introduktion Frankenstein. Låna bok och högläsning	Planering och upplägg av området. Lässtrategier - skönlitteratur
46	Studiedag	Läslogg: Skriv ner några tankar utifrån det du läst i första delen, s. 1-74
47	Läsning och förberedelse inför litteratursamtal 1. Skriv läslogg	Litteratursamtal 1 Här ska andra delen vara läst, s 75-134.
48	Sökstrategier vetenskapliga texter kopplat till temat AI i  Frankenstein  frågeställning	Lässtrategier - sakprosa
49	Skrivuppgift i par	Läsning och förberedelse inför litteratursamtal. Skriv läslogg.
50	Litteratursamtal 2 grupp 1-3 (hela boken utläst)	Litteratursamtal 2 grupp 4-6 (hela boken utläst)
51	Film	Film

 

Examination

Syftet är att läsningen, sök- och läsövningar samt samtalen ska leda fram till nya perspektiv och insikter om litteraturhistorien, läsningen, dig själv och din omgivning. Målet är att du ska kunna diskutera på vilka sätt romanen är typisk för den relevanta epoken, romantiken samt hur innehållet kan kopplas till relevanta teman.

De frågeställningar du ska utreda är

• Varför betraktas Frankenstein som ett typiskt verk från epoken

romantiken?

• Hur kan innehållet i boken kopplas till dagens debatt om AI (artificiell intelligens)?

Litteratursamtalen bör innehålla

• Redogörelse och diskussion över Frankensteins innehåll och form samt romantiska epoktypiska stildrag med en koppling idéer i samhället. Detta görs genom att visa på konkreta exempel från romanen.

• Underbyggnad från andra texter kopplat till temat AI och utanförskap

• Exempel på begrepp att använda i analysen är: romantiken, realism, naturalism, genre, intrig/fabel, uppbyggnad, berättarperspektiv, motiv/tema, epoktypiska stildrag, språk, miljö, tid och plats, metafor, symbol.

 Läsguide och läslogg Frankenstein Läsguide och läslogg Frankenstein (se Klassuppgift på Classroom)

För att läsningen av romanen ska kännas givande och meningsfull är din uppgift att skriva läslogg under tidens gång. Detta görs i Classroom i form av en pågående uppgift där ni under läsningen kontinuerligt skriver. Du behöver skriva minst tre logginlägg.

1. Läslogg vecka 46

Du ha läst första delen av romanen (till s. 74). Din uppgift är att skriva ner ett eller flera citat eller avsnitt ur boken som väckte en tanke eller känsla hos dig. Det kan vara:

-          något intressant, roligt eller avskyvärt

-          något som får dig att tänka på något som hänt dig i verkligheten

-          något annat du läst, sett eller hört

-          svåra ord eller något du inte förstår

2. Till litteratursamtal 1, vecka 47

Du har nu läst även romanens andra del (till s. 134). Din uppgift till detta samtal är att förbereda två eller tre citat från romanen som väckte känslor, frågor eller tankar hos dig, eller något som du inte riktigt förstod och gärna vill ha förklarat. Skriv ner dessa i läsloggen.

Skriv gärna ned svåra ord också. Du ska sedan kunna redogöra för hur du har tänkt inför de andra i gruppen under samtalet. Tänk på att ingen tolkning eller känsla är ”fel”, bara du kan motivera och förklara hur du har tänkt med belägg från texten. Syftet är att ge nya tankar och perspektiv som kan hjälpa dig framåt i den fortsatta läsningen. Fundera gärna på hur de typiska romantiska dragen yttrar sig i romanen:

-          Hur beskrivs tankar och känslor hos karaktärerna?

-          Hur beskrivs naturen och miljöerna?

-          Finns det exempel på litteraturens ”goda” kraft?

3. Till litteratursamtal 2, vecka 50

Du har nu läst ut hela romanen. Förhoppningsvis har de tidigare samtalen gett dig nya tankar och perspektiv. Det är viktigt att vara förberedd, aktiv och bidrar efter bästa möjliga förmåga vid det sista samtalet! 

Samtalet ska syfta till att få syn på vilka typiska romantiska drag och teman som återfinns i romanen och diskutera möjliga tolkningar. Utgå ifrån frågeställningarna:

• Varför betraktas Frankenstein som ett typiskt verk från epoken romantiken?

• Hur kan innehållet i boken kopplas till dagens debatt om AI (artificiell intelligens) samt utanförskap.

Skriv ner kortfattade svar i läsloggen och använd gärna några av följande begrepp:

-          intrig, uppbyggnad, berättarperspektiv, karaktärer, tema, epoktypiska stildrag, språk, miljö, tid och plats, intertextualitet. 

Lycka till och trevlig läsning!

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Kriterier

• Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen.
• Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
• Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.
• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.