Litteraturhistoria- Upplysningen

Under v. 43-48 ska vi arbeta med litteraturhistoria och läsa om upplysningens författare och diskutera och analysera de texter de skrev.

- Upplysningen är ett slags intellektuell revolution som ägde rum ca 1650 - 1750. Den började i England och därefter Frankrike (Voltaire och encyklopedisterna). 

- Upplysningen handlar mycket om tron på människan och hennes förmåga och framför allt hennes frigörelse från kyrkans dogmer (regler).

- Synen på och uppfattningen över vad kunskap är och innebär hamnar hos människan istället för kyrkan och människans förnuft blir riktgivande.

- Vetenskapsmän, filosofer, författare och debattörer blir inflytelserika. Och de ifrågasätter enväldet och förordar religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet.

- Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. "Alla människor är kapabla att tänka själva", menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. 

Vi kommer genom arbetet med Upplysningen bekanta oss med berömda författare och läsa och analysera de texter de skrev.

Preliminär tidsram och examinationsform

	Tisdag	Fredag
v. 43	Boksamtal, digilär	Intro:  Upplysningen  Hej Litteraturen Digilär Upplysningen kap 1: 1-4+ instuderingsfrågor
	LOV	LOV
v. 45	Pressen, samhället, Voltaire Digilär kap 1	Rosseau: om uppfostran
v.46	Swift- Gullivers resor: Digilär kap 2	Defoe- Robinson Crusoe Digilär kap 3
v.47	De kvinnliga författarna: Wollestonecraft, Lenngren	Bellman, Digilär kap 3
v.48	Sammanfattande arbete inför examination	Examination: Upplysningen

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
• Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
• Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Centralt innehåll

• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Kriterier

• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
• Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.