Vasatiden

Vasatiden 1520-1611 Vasatiden har fått sitt namn efter kung Gustav Vasa. Gustav Vasa gjorde Sverige till ett eget land och gjorde stora förändringar i landet. Vi ska under några veckor arbeta med Vasatiden och lära oss mer om vad som hände då.

Arbetssätt:

• Genomgångar i boken Koll på Vasatiden

• Läsa fakta i böcker samt söka information på internet.

• Se på filmer 

• Diskussioner i grupper och helklass.

• Svara på frågor muntligt och skriftligt kopplade till grundboken. 

Mål:

• Känna till vem Gustav Vasa var och vad han gjorde för Sverige, både gott och ont.

• Känna till hur "vanliga" människor hade det (och trodde på) under Vasatiden och jämföra det med ditt eget liv idag. 

• Känna till vad gruvorna fick för betydelse för Sveriges ekonomi. 

• Känna till hur Gustav Vasas barn bråkade om tronen och deras betydelse för Sverige. 

• Kunna förklara begrepp som är kopplade till ämnesområdet.

• Känna till spår av Vasatiden som finns kvar idag.

• Kunna använda dig av ett källkritiskt tankesätt.

 

Bedömning:

• Din kunskap om den historiska tidslinjen

• Din kunskap om vem Gustav Vasa var och vad han har haft för betydelse för Sverige.

• Din kunskap om andra viktiga personer, händelser och förändringar under Vasatiden. 

• Kunna förklara reformationen och vad den innebar.

• Hur du använder dig av olika begrepp som är kopplade till området.

• Om du kan visa på spår av Vasatiden som vi kan se än idag.

• Din förmåga att jämföra olika källor.

Hur ska det bedömas:

• Löpande bedömningsuppgifter under arbetets gång.

• Skriva faktatext tex om en viktig händelse eller person som levde under Vasatiden. 

• Bedömning kommer ske både muntligt och skriftligt.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.