ATT ÄTA KLIMATSMART!

Jordbrukets produktion av livsmedel orsakar utsläpp av de globala växthusgaserna med 30%. 70% av jordens sötvatten används till matproduktion.

1. Ät efter säsong. De godaste äpplen finns på hösten, de godaste jordgubbarna på sommaren.. Mat som transporterats långa vägar tappar ofta i smak.

Lär dig genom att studera klimatpyramiderna.

2. Ät mindre kött, ( högst 500 gram/ vecka.) ät mer bönor och linser. Kött produktion har stor negativ påverkan på klimatet, men om vi inte har några kor alls så försvinner våra ängar och vårt vackra landskap. Vi kan inte heller odla lika bra utan den fina naturgödseln som kommer från kor. Vi behöver alltså ha kor för balansens skull. När du äter kött, ät kött av god kvalitét.

3. Lär dig laga god mat. En duktig kock kan trolla fram goda smaker ur enkla råvaror. Undvik att köpa och äta för mycket halvfabrikat/helfabrikat. Du får i dig för lite råa grönsaker och frukter när du äter processad mat. Därmed får du i dig för lite prebiotiska fibrer, vitaminer , mineraler och antioxidanter som skyddar din kropp.

4. Undvik mat som transporterats långt. Lär dig läsa på förpackningar eller fråga var maten kommer ifrån. Koldioxidutsläppen från långtradare/bilar påverkar klimatet negativt.

5. Om din mat odlats med konstgödsel och besprutats med bekämpningsmedel innehåller den mindre näring. Om din mat odlats med naturgödsel och utan bekämpningsmedel innehåller den mer näring. Odlingssättet påverkar din hälsa.

Tio tips för god hälsa och hållbart klimat!

1. Ät mer grönsaker. Välj ekologiska. Färgglada grönsaker skyddar din kropp mot inflammationer och sjukdomar.

2. Ät mer fibrer och probiotika. Finns i grova grönsaker (broccoli+morötter +vitkål till exempel) och fullkornsbröd. Fibrer ger tarmarna motion, motverkar förstoppning, bidrar till att du har goda bakterier i tarmen. Probiotika = goda tarmbakterier producerar ämnen som motverkar tillväxt av skadliga mikroorganimer som finns i tarmen. Probiotika finns i yoghurt, surkål, surdegsbröd bl.a.

3. Ät mindre kött och charkuterier. Högst 500 gram/vecka

Rött kött och charkuteriprodukter påverkar hälsan och miljön mest negativt.

4. Ät vildfångad fisk och skaldjur. Minskar risk för stroke, hjärt och kärlsjukdom. Välj MSC och ASC märkning. Odlad fisk kan också vara bra för hälsan men har stor miljöpåverkan.

5. Ät mer bra fett som olivolja, nötter och frön, rapsolja. (fleromättat fett) Är mindre mättat fett.

6. Ät mindre mejeriprodukter. Har stor negativ påverkan på miljön. Välj noga vad du äter, du behöver 2-3 dl / dag.

7. Ät mindre socker. En portion med sötad dryck om dagen ökar risk för 2-diabetes, hjärt och kärlsjukdom o stroke. Ökar inflammationer i kroppen.

8. Sov tillräckligt. Din hjärna och ditt mående påverkas starkt av sömnbrist.

9. Rör på dig. En timme per dag är minimum. Träna något som passar dig ca 3ggr i veckan.

10.Ät D vitamin under vår mörka årstid. D-vitamin brist påverkar kroppen negativt. Större risk för diabetes, depression, hjärt och kärlsjukdom, cancersjukdom.

BEGREPPSLISTA TILL OMRÅDET MILJÖ OCH LIVSSTIL

Klimatpyramider – klimatanpassad säsongsguide. Dvs en hjälp att använda sig av de råvaror som är i säsong just nu. Maten är hälsosam, bra för planeten, pga att de inte kräver lång transport, billig.

Året om pyramid – De varor som är bra att äta året runt. De är billiga, lätta att odla, lätta att lagra och hälsosamma.

Konventionell odling – traditionell odling med handelsgödsel( baserat på kväve-fosfor-kalium=kemikalier) och kemisk bekämpning av skadedjur.

Ekologisk odling – odling med biologisk gödsel ( kobajs, höns/gris/hästbajs) och biologisk bekämpning. Inga kemikalier.

Frilandsodlat – odlat utomhus på åkermark. (bevattning, kemisk bekämpning av ogräs och skadedjur, handelsgödsel. Kan vara ekologisk eller konventionell odling.

Växthusodlat – odlat i växthus. Kan vara både ekologisk odling eller konventionell odling. Mycket energikrävande pga att växterna kräver mycket ljus.

Närodlat – kan vara konventionellt och ekologiskt. Vid frakt av mat som reser långväga försvinner arom och smak, därför föredrar många närodlade produkter. Många gånger smakrikare och miljövänligare pga kortare transporter.

Svenskt Sigill

Från Sverige – odlat i Sverige . Hög kvalitet med stort miljöansvar. Kvalitetssäkrad produkt – ceritificerad.

KRAV – ekologisk odling med extra höga krav. ( även djurhållning) Endast i Sverige.

EU-ekologisk odling – färdigförpackade ekologiska varor från Eu land.

Inte lika hårda krav som svensk märkning.

Klimatzoner – i Sverige har vi fyra årstider, vilket gör att vi kan odla en del produkter som trivs i vårt klimat. Vi kan inte odla ris, bananer eller avokado som kräver ett varmare klimat.

Regnrika tropiska klimat, Arida klimat = stäpp och öken Varmtempererade fuktiga klimat, Kalltempererade fuktiga klimat (Sverige) Polarklimat.

MSC – Marine Stewardship Council . Fisket är välskött och bidrar inte till överfiske. Viltfångad fisk och skaldjur.

ASC – Aqua culture stewardship Council. Internationell organisation som certifierar odlad fisk och skaldjur.

Fairtrade – internationellt namn på Rättvisemärkt. Arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Motverkar barnarbete. Uppmuntrar ekologisk odling.

Livsmedelsverket SLV- på Livsmedelsverket arbetar Sveriges expert och forskarteam. De har även en central kontrollmyndighet på livsmedelsområdet. De arbetar för säker mat och bra dricksvatten, att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller och för bra matvanor. Mat, dricksvatten och matvanor är centrala för ett hållbart samhälle. Därför är miljöfrågor integrerade i Livsmedelsverkets uppdrag.

SLV rekommendationer

Kött och chark: högst 500g/vecka/person

Frukt och grönt: minst 500g/dag/person

Sök på Majas klimatpyramider så får du upp de sju olika pyramiderna.

Du ska inte lära dig dem utantill utan förstå principen bakom dem.

MILJÖ OCH LIVSSTIL

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

HKK miljö och livsstil åk 9

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter