Grovplanering Historia 1a1

Det här är en övergripande planering över de moment som vi har framför oss i kursen.

Ni har tidigare blivit tilldelade (i Classroom) en lite förenklad version av kursens centrala innehåll och dess kunskapskrav. Här finns de i sin ursprungsform, som Skolverket uttrycker det hela. Därför kanske det som står här nedan är något svårare att förstå, jämfört med vad som står i Classroom.

Moment i kronologisk ordning (veckorna som anges kommer med största sannolikhet att ändras under läsårets gång):

• Vecka 33: Introduktion, lättsamma övningar och presentation av kursen.
• Vecka 34-35: Historiebruk. Hur "använder" man egentligen historia? Området är främst ett övningstillfälle, det kommer att examineras igen längre fram.
• Vecka 36-37: Källanalys. Hur man på ett vetenskapligt sätt förhåller sig till olika slags källor i olika historiska och nutida sammanhang. Området är främst ett övningstillfälle, men kan även examineras separat. Det kommer dock att examineras inom ramen för andra områden längre fram.
• Vecka 38-40: Antiken och medeltiden. Översiktliga jämförelser mellan dessa ganska långa tidsperioder. Jämförelserna kommer att göras inom vissa fokusområden. Examineras i form av ett relativt sett mindre prov. 
• Vecka 41-46: Nya Tiden, renässansen och kolonisering. Närmare studier av kyrkans och religionens roll i starten på det moderna Europa, upptäckandet av nya världsdelar och hur detta skapar förutsättningar för industrialiseringen av Europa. Examineras inte.
• Vecka 47-50: Teknikhistoria. Om industrialiseringen av Europa, hur samhället förändras. Kurssamarbete med teknikämnet.
• Vecka 2-6: Teknikhistoria, skrivarbete. En stor skriftlig inlämningsuppgift som kommer att beskrivs mer i detalj senare. (Veckorna som anges för detta och momentet ovan är i skrivande stund högst osäkra, eftersom det sker inom ramen för två kurser)
• Vecka 7-10: Imperialism. Hur imperialism och kolonialisering orsakar förutsättningar för världskrigen. Ingen examination.
• Vecka 11-14: Världskrigen. Vad som orsakar de båda världskrigen samt vilka konsekvenser de för med sig. Skriftligt prov.
• Vecka 15-16: Efterkrigstiden. Hur förutsättningarna för vår samtid formas i efterkrigstidens Europa. Examineras muntligt i form av seminarium/gruppdiskussioner.
• Vecka 17-21: "Modern" historia. Hur har världen sedan kalla krigets slut sett ut? Examineras med en lite större inlämningsuppgift. 

• Resterande veckor: tid för eventuella förseningar, kompletteringar, betygssamtal, etc. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
• Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
• Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
• Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
• Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.
• Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.