Textilslöjd åk 5

Läsårsplanering textilslöjd åk 5

Lokal kursplan i textilslöjd, årskurs 5

Morgongåva skola, läsåret 2020/2021

Förmågor

1. formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
2. välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
3. analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
4. tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

 

Centralt innehåll åk 4-6

1. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

   1. Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

   2. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

   3. Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

   4. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

2. Slöjdens arbetsprocesser

   1. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

   2. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

   3. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

3. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

   1. Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

   2. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

   3. Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.

4. Slöjden i samhället

1. Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

2. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Arbetsområden

Stickning, repetera symaskinen, Supersnörepåsen, Förkläde med applikation, Kudde i lappteknik

Extrauppgifter

Scrunchie, hårband, pannband, 3 i rad, liten påse, ugglekudde, pennfack, necessär, juluppgifter, sticka med stickor 8 och garn från Adlibris

 

Läsårsplanering åk 5

 

Uppgift	Moment	Lektionsplan och material	Begrepp	Utvärdering
STICKA: Räta maskor   MÅL: Testa på stickning: 20 maskor x 5 varv   TID: 4 lektioner   FÖRMÅGOR: 1, 2   CENTRALT INNEHÅLL: 1a, 1b, 1c, 3a	Lägga upp maskor Sticka räta maskor Avmaska Fästa trådar Dekorera	MATERIAL: Akrylgarn typ Estelle, stickor nr. 4 - 5.5, tygsax, stoppnål, dekorögon att limma på, magneter att limma på (klipp i förväg rutor ca 1x2 cm stora av det mjuka magnetpapperet, 2-3 magneter/elev)   1.        Berätta mycket kort om stickningens historia. Stickningen utvecklades runt 1600 och blev en revolution. Före dess kunde man inte göra stretchiga plagg, och om man ville ha det tajt fick det vara obekvämt. Det heter ”ett PAR byxor” för att byxorna inte satt ihop upptill från början, då hade man inte kommit i dom. Underkläder hade man inte heller på det sätt vi har, eftersom det inte gick att göra plagg som satt åt. När stickningen kom blev den jättepopulär! Nu kunde det vara tajt och skönt! Det kom en mängd nya plagg: byxor, strumpbyxor osv. och stickningen gjordes både i maskin och för hand. Den gick att göra billig och man kunde göra den hemma lika bra. Innan stickningen hade man använt ex nålbindning och tovning för att göra varma plagg, nu kunde man göra det snabbare och enklare. Idag är nästan alla våra plagg stickade, speciellt för barn, utom exempelvis jeans, ytterkläder och skjortor. Elevernas strumpor, tröjor, underkläder, linnen, mysbyxor, fleecetröjor osv är alla stickade. Tyget heter trikå, vilket betyder stickat arbete, och är gjort i maskin. De har säkert också stickade plagg hemma som raggsockor, vantar, mössor, tröjor m.m. som är grövre stickade eller stickade för hand. Vi stickar idag för rekreation, för att det är givande att skapa med händerna och för att få plagg ingen annan har.   Eleverna ska sticka för att få en grundläggande kunskap om stickning, så att de vet ungefär vad det handlar om när de kommer upp på högstadiet. Detta är ett område där man blir godkänd på att försöka, resultatet är inte det viktiga utan att eleverna försöker ta till sig stickningens principer för framtiden. En del kommer tycka detta är jättesvårt! Ge mycket stöttning och peppning. 2.       Lägga upp maskor: Visa löpögla, lär ut korsuppläggning för höger och vänsterhänta, lägg upp 20 maskor. Hjälp de som behöver extra stöd så att uppläggningen inte tar mer än 1-1,5 lektion. 3.       Sticka räta maskor: höger- och vänsterhänta, 5 varv. Ge mycket stöd till de som kämpar. Strax efter 3 lektioner påbörjas avmaskningen oavsett om eleven kommit 5 varv eller ej. 4.       Avmaska: visa avmaskning, det går bra att avmaska med fingrarna eftersom det ofta är svårt med stickorna. 5.       Fäst trådarna med en stor stoppnål (trä i slalom 4-5 ggr åt ena hållet och 4-5 gånger åt andra hållet). 6.       Limma på magneterna på undersidan först, använd generöst med lim och glöm inte ta bort det vita skyddspapperet först. Vänd sedan larven och limma på ögon på ovansidan. Man kan också limma dit en tunga av filt om man vill ha en orm. Låt torka på en plastficka till nästa vecka. Glöm inte märka med namn!	Garnnystan Stickor Löpögla Maska Rät maska Lägga upp Maska av Varv Byta varv Fästa trådar Dekorera	Reflektion: Om stickningen inte fanns, hur skulle min garderob se ut? Vad skulle vi ha på oss?
SY PÅ MASKIN: Repetition av maskinen   MÅL: Repetera att trä maskinen, sy raksöm och sicksack, backa m.m.   TID: 0,5-1 lektion, fortsätt direkt med Supersnörepåsen   FÖRMÅGA: 1, 2   CENTRALT INNEHÅLL: 1b	Trä övertråd Trä undertråd Fiska upp undertråd Påbörja och avsluta en söm Backa Sy skarpa hörn Sicksacka Raksöm 1 cm	MATERIAL: Tygbit från lapplådan ca 1 A4 stor, sytråd, spole, symaskin, sax   1.        Trä maskinen. 2.       Sy sicksack runtom tygbiten. 3.       Vik tygbiten på mitten och sy raksöm 1 cm från kanten, sväng i hörnet och fortsätt 1 cm från kanten, glöm inte backa i början och slutet. 4.       Klart!	Symaskin Tygsax Lapplåda Sytråd Spole Pressarfot Stygnlängd Stygnbredd Sömväljare Raksöm Sicksack 1 cm från kanten Backa Svänga i skarpa hörn Undertråd Övertråd Trampa/pedal
SY PÅ MASKIN: Supersnörepåsen   MÅL: Sy en vändsydd påse till en tänkt mottagare i åldern 0-18 år: planera och genomföra ett projekt till någon annan   Inblick i slöjdens roll i samhället   TID: 4 lektioner   FÖRMÅGA: 1, 2, 4   CENTRALT INNEHÅLL: 1b, 1d, 2a, 3b, 3c, 4a	Välja tyger som passar en tänkt mottagare Befästa kunskaper om symaskinen Repetera strykjärnet Använda mönster Klippa ut tyg Tvärnåla Vändsy något Sy ihop vändningshål Sy raka sömmar när markeringarna på stygnplåten saknas Fästa med omlott Trä i band Trycka med vinyltryck	MATERIAL: Mönstrade och enfärgade tyger – speciellt inskaffade för detta ändamål, band - speciellt införskaffade för detta ändamål, sytråd, symaskin, strykjärn, måttlisa, post-it-lapp, färdigt vinyltryck, FÄRDIGT MÖNSTER OCH ARBETSBESKRIVNING SAMT UPPSYDDA MOMENT   1.        Berätta om Supersnörepåsen och Barncancerfonden. Berätta om att människor ofta syr, stickar och virkar till olika välgörenhetsprojekt, vilket är en del av slöjdens roll i samhället. Vi syr påsen till en mottagare som är mellan 0-18 år, tjej eller kille. Eleverna kan välja att sy en påse med en specifik person i tankarna, eller en påse de själva skulle gilla. När vi är klara trycker vi en hälsning med vinyltryck på påsen. Den skickas sedan till en insamlingsansvarig som eventuellt tvättar och sedan skickar påsarna vidare. Eftersom vi jobbar med särskilt införskaffat material kan man inte välja att ta hem påsen, utan den stannar i skolan om man nu skulle bli väldigt missnöjd och inte vilja skänka den. Betona att påsen inte är svår och att ju noggrannare man är, desto bättre blir resultatet. 2.       Visa arbetsgången med hjälp av de uppsydda momenten. 3.       Eleverna väljer tyg, ett till utsidan och ett till insidan. De använder de färdiga mönstren där sömsmån ingår. Följ instruktionen och sy påsen steg för steg. Eleverna hakar lätt upp sig på ex. nålningen, att sy runt om eller när de ska vända. Var noga med att de lämnar vändhålet långt ner på fodret, annars blir det problem när de ska sy sömmarna för kanalen till bandet. 4.       Kanalen: 3 cm + 5 cm från påsens överkant. Detta är särskilt viktigt för de som syr på Emeralderna, men även de andra behöver visas. Visa att de ska mäta med måttlisan från stygnsplåtens yttersta markering, för Emerald är detta 2 cm (20 mm) från nålen. Fäst post-it-lappen för att visa var 3 cm är. Ta bort lådan så att friarmen kommer fram. Börja sy på en kant och sy noga ett varv runt, fäst genom att sy omlott. Flytta post-iten till 5 cm och gör lika. Sprätta mellan sömmarna. 5.       Trä i banden enligt instruktion, ett från varje håll. Det är lätt att fastna i sömsmånerna på insidan, så var beredd att hjälpa eleverna med det. Knyt ihop bandets ändar med en pärlknut. Banden är i polyester, vilket gör att man kan förhindra att de repar upp sig om man värmer ändarna lite lätt med en tändare. 6.       Låt eleverna välja ett tryck som de tycker passar i färg och stil med sin påse. Pressa på utsidan eller insidan, helst på ett enfärgat tyg så att det syns bra.	Välgörenhet Insamlingsansvarig Yttertyg Innertyg/foder Symaskin Tygsax Sytråd Spole Pressarfot Stygnlängd Stygnbredd Sömväljare Raksöm 1 cm från kanten Knappnålar Tvärnåla Fästa med omlott Vändsy Nära kanten Undertråd Övertråd Trampa/pedal Räta Avig Friarm Vinyltryck	Reflektion: Vem tänkte jag på och passar påsen denna person, tror jag?
SY PÅ MASKIN: Förkläde med applikation   MÅL: Lära sig enkel och dubbel fåll Rundad ficka Applikation Planera och utvärdera ett projekt   TID: 7 lektioner   FÖRMÅGA: 1, 2, 3, 4   CENTRALT INNEHÅLL: 1b, 1c, 1d, 2a, 2b, 2c, 3b	Göra skiss och skriva ner tankar före Välja tyg och planera en applikation Lägga ut mönster på tyg Mäta och riva remsor till band Rita sömsmån och klippa Enkel fåll Dubbel fåll Sy band samt fästa band Sy rundad ficka Eventuellt volang Applikation: planera, använda markerings-papper och vliesofix, sy med tät sicksack Utvärdera resultatet	MATERIAL: Enfärgat bomullstyg skåp B, mönstrade bomullstyger skåp F orangemarkerade hyllor, knappnålar, måttlisa, tygpenna/krita, sytråd, symaskin, strykjärn, måttband, markeringspapper, vliesofix, mönster, arbetsbeskrivning, uppsydda moment   1.        Gå igenom uppgiften, arbetsgång, instruktion. Betona att det är viktigt med instruktionen eftersom en del saker, ex mått för banden, bara står där. Visa applikation. 2.       Låt eleverna titta på tyger, göra en skiss och sedan välja tyg. Problematisera för de som väljer många olika tyger och kom med förslag till de som kör fast. 3.       Klipp av bitar från tygerna som räcker till förkläde och ficka, så att eleverna inte behöver trängas kring borden. Visa hur man kan riva band vid en riven kant, och att tyg ofta är 150 cm brett fast dubbelvikt. 4.       Repetera sömsmån, tygpenna/krita och måttlisa. 5.       Följ instruktionen och visa på de uppsydda momenten. 6.       Visa enkel fåll och dubbel fåll. 7.       Visa hur man syr rakt nära kanten på banden. 8.       Visa hur man syr fast band i en fyrkant (ej backa, sy omlott över första sömmen). 9.       Visa hur man stryker rundad ficka och hur man nålar fast den rakt (vik förklädet på mitten och dra med handen så du får ett lätt veck, gör lika på fickan, lägg fickan på samma höjd som knytbandet). 10.   Visa applikation och hur man använder markeringspapper och vliesofix. Betona att de ska ha mönsterpapper över och under applikationen för att skydda strykbord och strykjärn. 11.   Utvärdera muntligt eller skriftligt, använd skissen som utgångspunkt.	Förkläde Band Ficka Applikation Volang Skiss Sömsmån Tygpenna/krita Måttlisa Symaskin Tygsax Sytråd Spole Pressarfot Stygnlängd Stygnbredd Sömväljare Raksöm Sicksack 1 cm från kanten Nära kanten Knappnålar Tvärnåla Fästa med omlott Undertråd Övertråd Trampa/pedal Räta Avig Utvärdering	Utvärdera muntligt eller skriftligt enligt separat utvärderings-papper
SY PÅ MASKIN: Kudde i lappteknik   MÅL:   Koppla matematik och textilslöjd Lappteknik som resurshushållning   TID: 4 lektioner   FÖRMÅGA: 1, 2,   CENTRALT INNEHÅLL: 1b, 1d, 2a, 2b, 3b, 4b	Planera lappteknik utifrån matematiska beräkningar Välja ett projekt utifrån tid och uppskattad förmåga Lappteknik som resurshushållning	MATERIAL: tygbitar från lapplådorna, enfärgat bomullstyg till baksida, innerkudde med färdigt mått 35x35 cm, symaskin, tråd osv.   1.       Uppgiften går ut på att koppla matematiska beräkningar till en textil produkt, samt använda resttyger för att skapa ett större tygstycke som går att sy en kudde av.  Berätta för eleverna att de ska använda sina mattekunskaper för denna uppgift, och att de själva får bestämma hur komplex de gör sin lappteknik. Det finns två krav: framsidan ska bestå av minst 3 delar och slutmåttet ska vara 35x35 cm. 2.       Berätta att tyger förr i tiden tog väldigt lång tid att framställa, oavsett om de var i ull eller lin (som var våra vanligaste material före 1800-talet). För att få ull behövde man ha ett får, låta det beta hela sommaren och hösten, sen klippa det på våren, ägna lång tid åt att tvätta, karda, spinna tråd, väva tyg och sy plagget för hand. Man hade inte särskilt många plagg och plagg lagades och ärvdes så länge det bara gick. När det var helt utslitet fortsatte man använda det till ex. mattor, stoppning i kuddar, täcken eller madrasser, täta huset med det, eller pilla isär trådarna till fibrer igen och använda fibrerna för att blanda i ny tråd som man spann. Lika för lin, man måste plantera, sköta, skörda, röta, bråka, häckla och till sist spinna tråd. Sen väva tyg och sy för hand. Även här återanvändes tygerna tills det var helt omöjligt att göra något mer.   Idag är vi bortskämda med billiga kläder ofta tillverkade i bomull eller olika syntetmaterial, som tillverkas i länder långt ifrån oss. Det gör att vi inte förstår vilket pris som betalas för att vi ska kunna ha det billigt. Bomullsindustrin är oerhört smutsig med massor av kemikalier som sprids i vatten och jord runt odlingar och fabriker, textilindustrin med tillverkning av tyger och klädindustrin med sömnad av kläder har dåliga arbetsvillkor där människor behandlas nästan som slavar, jobbar med giftiga färger utan skydd och tvingas bo på fabrikerna för att hinna jobba tillräckligt länge på dagarna. Att ta tillvara på även de små tygbitarna och återanvända kläder och andra textilier är ett sätt att värna om miljön och jordens resurser. Det är också ett sätt att minska sin konsumtion av nytt, som framställts till ett pris jag faktiskt inte betalar själv. Syntetmaterialen är tillverkade av olika, vilket ger material som inte är optimala för återvinning, ex lycra, akryl och nylon.   3.       Eleverna ska utgå från måttet 35x35 cm, eftersom innerkudden har det måttet. Utmaningen är att skapa en lappteknik som får detta mått när den är klar. Hur många delar lapptekniken har, bestämmer eleven själv utifrån förmåga, hur många lektioner som är kvar och intresse. Enklaste lapptekniken är 3 ”ränder”, nästa steg kan vara ex 4x4 rutor, och sen kan det bli hur avancerat som helst. Leta tyger, blanda enfärgat/mönstrat/olika material osv från lapplådorna. Använd endast i nödfall nytt tyg. Till baksidan behövs antagligen tyg från skåpet eftersom det krävs ett större tygstycke, i så fall enfärgat från skåp B. 4.       Eleverna ritar sina skisser på rutat papper. Påminn dem om att rita skalenligt, ex. att 1 ruta är 1 cm. Först ritar de hur de vill ha mönstret, att färglägga hjälper mycket är man sen ska sy ihop! Efter det numrerar de bitarna för att hålla koll. På nytt papper ritar de upp varje bit för sig, i naturlig storlek MED SÖMSMÅN 1 CM RUNTOM. 5.       Klipp ut mallarna. Nåla fast mallarna på tygbitarna och klipp efter papprets kant. Titta på skissen för att hitta effektivaste sättet att sy ihop bitarna. Använd raksöm på symaskinen och sy med 1 cm sömsmån. Var noga med att fästa sömmarna i början och slutet. Stryk isär sömsmånerna efter varje söm. Se till att mötena mellan olika bitar blir snygg. 6.       När alla bitar är hopsydda och strukna, klipp ut ett bakstycke 35x35 cm + sömsmån 1 cm runtom. 7.       Sy ihop bak- och framstycke med 1 cm sömsmån, lämna en öppning någonstans längst ner som är ca 10-15 cm lång. Vänd alltihop, peta ut hörnen ordentligt och stoppa in innerkudden. Sy ihop vändhålet snyggt för hand.	Resurshushållning Lappteknik Stuvar Sömsmån Skiss Mall 1 cm från kanten Sömsmåner Vändhål	Reflektion: Vad kan det finns för fördelar med att minska sin konsumtion av textil? Hur kändes det att använda matematik för att skapa något?