Social hållbarhet Trumman

Pedagogernas utförliga planering till temat hållbar utveckling med fokus på social hållbarhet.

Måluppfyllelse

Syfte social hållbarhet: Vi vill ge barnen en ökad förståelse i hur olika beteenden påverkar det sociala samspelet.

"Arbetslaget ska stimulera barnens samspel, samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra."

"Vi pedagoger ska lägga grunden för den fortsatta lärprocessen där målet är att barnen ska få en förståelse för, samt känna delaktighet när det gäller:Social hållbarhet: Självtillit, Inflytande och viljan att hjälpa andra, respekt för allas lika värde."

Vårt första delmål: Barnen ska få möjlighet att lära sig orden "låna", "byta", "vänta" och "tillsammans".  De ska uppleva och erfara innebörden av orden, för att kunna hantera eventuella konflikter som uppstår.

Mål ur Lpfö 18 Ämnesområde: Språk

”Intresse för berättelser bilder och texter i olika medier såväl digitala som andra samt sin förmåga att använda sig av tolka ifrågasätta och samtala om dessa”.

Vårt andra delmål: Barnen ska få möta språket på olika sätt

Mål ur Lpfö 18 Ämnesområde: Naturkunskap

" förståelse för naturkunskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen"

"förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra"

Vårt tredje delmål: Barnen ska ges möjlighet att utforska sin närmiljö, få en ökad förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växer och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen ska få möjlighet att uppleva naturens olika skiftningar, utveckla barnens intresse för växter och småkryp

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen har under våra observationer visat intresse för böcker, sagoberättande, lekar med djurtema, hemlika lekar med dockor och kök, lekar med fordon och småkryp.

Frågor som väcks hos pedagogerna:

Hur kan vi bygga bra relationer? Hur får vi barnen att känna sig sedda, respekterade, lyssnade på och delaktiga?

Hur skapar vi möjlighet i undervisningen för att fånga barnens lust att värna om sig själva och varandra, så att alla mår bra?

Barnens förförståelse: 

Barnen känner och uppmärksammar sina och andras känslor.

Barns förståelse:

Vi vill att barnen ska få förståelse över olika beteenden som är viktiga för att fungera i ett socialt sammanhang.

Vi vill att barnen ska få förståelse för social hållbarhet, genom t.ex. viljan att hjälpa andra, respekt för allas lika värde, inflytande, självtillit.

Begrepp som barnen ska få möta:

Dessa begrepp vill vi att barnen ska möta under processen:

empati, känslor, ansvar, samarbeta, ta hänsyn till andra, turas om, vänta på sin tur.

För att kunna ta del av dessa begrepp, så introducerar vi följande begrepp:

Låna, byta, vänta och tillsammans.

Pedagogernas förhållningssätt:

• Vi pedagoger har ett övergripande ansvar över barngruppen samt ser till varje enskild individs bästa. Vi pedagoger tänker på vårt beteende mot varandra, barnen, andra människor samt djur och natur, vi föregår med gott exempel och behandlar allt levande med respekt.
• Vi pedagoger använder ett bra talspråk, där vi stärker upp med tecken och vi använder oss av ett tydligt kroppsspråk.
• Vi pedagoger bekräftar barnens känslor, tydliggör dem så att förståelsen mellan barnen sker samt att förståelse för den egna individen ökar.
• Vi pedagoger ansvarar för att varje barn utvecklas till en medkännande individ.
• Vi pedagoger har ett medforskande och stöttande arbetssätt.
• Vi pedagoger lär känna varje barn, är lyhörda för barnets intressen och nyfikenhet vilket innebär att vi anpassar arbetsmetod och miljön efter både barngruppens samt varje barns eget behov.
• Vi pedagoger är närvarande.
• Vi pedagoger ska kontinuerligt arbeta för ett öppet neutralt klimat och en jämlik förskola. (HBTQ).
• Vårt främjande arbete (med både den fysiska miljön och den psykosociala), skapar en trygg och tillitsfull miljö där alla barn, oavsett kön, religion, etnisk tillhörighet etc. får lära och utvecklas.

Pedagogernas arbetsmetod:

Vi använder oss av observationer, pedagogisk dokumentation, samt reflektioner i arbetslaget och barngruppen.

Vi använder oss utav både planerad och spontan undervisning. I vår undervisning fokuserar vi på ett ämnesområde från läroplanen i taget där hållbar utveckling ligger som grund.

Material (val och placering)- vi tänker att vi ska tillåta barnen att använda materialet som de vill och fritt flytta det mellan rummen. Vi vill också göra tydliga märkningar på vart de sen kan lägga tillbaka/ hämta det så att miljöerna känns inspirerande.

Berättande- vi försöker berätta sagor ur olika perspektiv samt vänder på traditionella könsroller och liknande utan förutbestämda normer. Vi använder oss av både flano- och konkret material. Vi låter även barnen använda materialet själva och observerar vad de intresseras av i berättelserna.

Samarbete med hemmen- Vi använder en bokpåse där barnen får ta med sin favoritbok hemifrån. Syftet är att få syn på barnens intressen, koppla ihop kulturen hemma med kulturen på förskolan samt att stimulera till fantasi och gemensamma lekar. Böckerna läses i samlingen så att alla barn får ta del av samma historier, likt med forskningen som presenteras nedan, på så vis säkerställer vi också att alla barn blir hörda.

Kommunikation med barn- vi stimulerar till debatt, konversation och undersökning och försöker minimera att vuxna kommunicerar med barnen genom att ge instruktioner. Detta är för att barnen ska få möjlighet att tänka själva, hitta lösningar och samarbeta. 

Vi delar upp barnen i mindre grupper för att kunna erbjuda planerade aktiviteter, t.ex. skapande, spela spel, m.m. Detta för att barnen ska kunna träna på och konkretisera begreppen: låna, byta, vänta och tillsammans.

Vi ändrar i lärmiljöerna för att ge barnen större utrymme att utforska och skapa lekar kring de intressen de visat. Vi för också noggranna anteckningar kring barnens intresse som ligger till grund för ändringarna vi väljer att göra. Syftet med det är att säkerställa att alla barns röster blir hörda och att alla barn får samma förutsättningar att utvecklas utifrån sina erfarenheter och intressen.

Vetenskaplig grund:

Birgitta Knutsdotter Olofsson (2009) lyfter vikten av att låta barn utvecklas och lära genom leken, framförallt under de tidigaste åren då hjärnan utvecklas som mest. Hon menar att leken lägger grunden för att kunna leva och samspela med andra människor, vilket är viktiga förmågor att utveckla för att lyckas senare i livet.

I leken använder barnen sina erfarenheter, tidigare minnen och upplevelser för att fantisera och förstå sin omvärld. De samspelar med andra och utvecklar sina kommunikativa förmågor samt tränar på att läsa av situationer och andra människors känslouttryck (Knutsdotter Olofsson, 2009; Rasmusson & Erberth, 2008). Mikael Jensen (2009) påvisar även att barn utvecklar sina kognitiva förmågor (tankeförmågor) genom att leka och transformera sina verkliga upplevelser in i lekens värld. Maria Oksnes (2011) lyfter leken som det viktigaste för ett barns lärande och utveckling, inte bara då barnen utvecklar sinne för problemlösning, sin språkliga förmåga och sin förmåga att samspela med andra, utan också för att leken skapar motivation att lära. Hon menar att när barnen tar eget initiativ till att leka, tar de också ett eget ansvar för sitt lärande.  

2. UTVÄRDERING

Social hållbarhet:

• När vi ser att det blir mindre konflikter i barngruppen. När barnen använder kroppsspråk eller orden "låna", "byta", "vänta" och "tillsammans", som en strategi för att lösa problemet. 

Ämnesområde naturkunskap:

• FYLLA PÅ! Visar ett intresse för sin närmiljö

Ämnesområde språk:

• FYLLA PÅ! När vi ser att barnen använder de tecken som vi introducerat

2a: KRITERIER

Social hållbarhet: Barnen har fått en ökad förståelse för det sociala samspelet och kan på eget initiativ använda orden "låna" "byta" "vänta" "tillsammans".

2b: Utvärderingssätt

Under terminsstart observerar vi barngruppen som sedan reflekteras över och utvärderas vid temats avslutning. 

Vi kommer att göra en avstämning i början av mars, och utvärdera i maj.

Utifrån barnens intresse erbjuder vi aktiviteter eller lekar, där vi filmar barnens samspel. 

3. Aktiviteter

Social hållbarhet: Vi introducerar orden "låna", "byta", "vänta" och "tillsammans" i aktiviteterna. Pedagogerna benämner, bekräftar och konkretiserar begreppen i t.ex. spel och lek, så att barnen förstår innebörden och betydelsen av orden.

Ämnesområde naturkunskap: Vi tar tillvara på årstidernas olika skiftningar genom barnens intresse. Pedagogerna utforskar tillsammans med barnen och skapar nyfikenhet genom bland annat experiment, skapade och lek.  

Ämnesområde språk: Vi pedagoger kompletterar vårt talspråk med tecken. Bilder i vår lärmiljö för att kunna kommunicera med varandra och oss pedagoger. Böcker från hemmet?

3b, Formativ uppföljning:

Reflektioner

Lärloggar

Filmning

3c: LÄRMILJÖ:

Vi ändrar i lärmiljöerna för att ge barnen större utrymme att utforska och skapa lekar kring de intressen de visat. Vi för också noggranna anteckningar kring vilka barns intresse som ligger till grund för ändringarna vi väljer att göra. Syftet med det är att säkerställa att alla barns röster blir hörda och att alla barn får samma förutsättningar att utvecklas utifrån sina erfarenheter och intressen.

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen?