Frihetstiden

Det här arbetsområdet handlar om en unik period i Sveriges historia. Karl XII är död, och folket är trötta på krig och kungligt envälde. Du ska få besöka frihetstiden, en tid mellan åren 1719 och 1772. Under frihetstiden var Sverige helt utan kungligt envälde. Men hur fritt var det egentligen? Du kommer att få läsa historiska källor om hur livet såg ut för vanliga människor under 1700-talet, men också få veta hur politiken och samhället i stort såg ut. Under denna tid bildades nämligen hattarna och mössorna – Sveriges första politiska partier. Dessutom får du veta vilka upptäckter som gjordes och vilka uppfinningar som skapades under 1700-talet, hur det kom sig att potatisen blev populär i Sverige och hur handeln med andra länder gick till. År 1771 tog kung Gustav III tillbaka makten, och gjorde Sverige till ett kungadöme på nytt. Frihetstiden var slut. Men hur har Gustav III framställts efter sin död?

Undervisningens mål

När du har arbetat med det här området ska du kunna: 

• använda begrepp som ståndsriksdag, merkantilism, upplysningen och tryckfrihetsförordningen. 
• diskutera tidsbegreppet "frihetstiden" och andra historiska tidsbegrepp.
• berätta vad upplysningen innebar och ge exempel på vetenskapliga uppfinningar under 1700-talet.
• diskutera för- och nackdelar med Gustav III:s styre.
• berätta om livet under 1700-talet och företeelser i samhället, som t ex befolkningsökningen och handel
  med andra länder.
• ge exempel på hur Gustav III har framställts på olika sätt.
• samtala om historiska källor och undersöka ett brev från 1700-talet. 
• berätta vilka spår som finns från 1700-talet idag. 

Viktiga ord och begrepp som du ska kunna förstå och använda:

• Karl XII
• Ulrika Eleonora
• Fredrik I
• Adolf Fredrik
• Eva Ekeblad
• Carl von Linné
• Arvid Horn
• Jonas Alströmer
• hattarna
• mössorna
• upplysningen
• riksrådet
• Ostindiska kompaniet
• envälde
• riksdagen
• ständerna
• adel
• präster
• borgare
• bönder
• export
• import
• tryckfrihet
• censur
• grundlagar
• parlamentarism
• manufaktur
• inkomst

Undervisning

För att du ska lära dig så mycket som möjligt om detta kommer vi att:

• ha gemensamma genomgångar
• diskutera
• se filmer
• arbeta med olika uppgifter kopplade till arbetsområdet
• läsa texter

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.