Luft sätter saker i rörelse

Detta tema är en fortsättning från tidigare läsår med temat luft. Barnen visar ett fortsatt intresse av att blåsa bubblor och vi utvecklar arbetet utifrån det. Kan luft sätta saker i rörelse? Vi undersöker och provar förflytta och sätta olika ting och material i rörelse med hjälp av luften på olika vis.

Var är vi? (se uppföljning/utvärdering)

Nulägesbeskrivning

Skriv här: 

Vi har uppmärksammat att det finns ett fortsatt intresse hos flera barn att blåsa bubblor och användandet av ballongpumparna i leken. Så vi väljer att utgå ifrån detta och fortsätter arbeta med Tema Luft. 

Vart ska vi?

Kom ihåg att koppla planeringen till de prioriterade målen i Läroplanen!

Koppla målen till vetenskaplig grund.

Skriv här:

Temaarbetet kopplat till läroplanen:

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära
-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik
-Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik

Ingela Elfström m.fl. (2008) refererar till Lev Vygotskij sociokulturella perspektiv där han skriver om hur omgivningen är en avgörande roll i varje persons utveckling. Därför att det viktigt att vara medveten om hur lärmiljön är utformad och att den är tillgänglig. Samt att stora delar av utveckling och lärande sker i samspel med andra människor.

Det är viktigt att vara medveten om hur man ställer frågor till barnen så alla får en möjlighet att svara på från utifrån sin egen föreställning eller egna erfarenheter. Elfström, I. m.fl (2008) beskriver skillnaden på öppna och slutna frågor. En öppen fråga ger inte en känsla av att det finns något rätt eller fel svar. Utan formas på ett sätt som gör att barnet kan svara utifrån vad den tror eller vet, att flera olika svar kan vara rätt. Exempelvis inleda frågan med ”Vad tror du händer när…” En sluten fråga kan oftast svaras med ett ja eller nej och blir lätt ledande frågor.
För att föra ett gott samtal med barnen bör man som pedagog i sin ledarroll vara medveten om hur man för samtalet med barnen och framför allt hur man ställer frågor till barnen för att samtalet ska göra det möjligt för alla barnen att delta i och för att det sedan ska kunna leda till ett utforskande tillsammans med barnen. Elfström, I. m.fl (2008) skriver att produktiva frågor är viktiga för undervisningen och kommunikationen med barnen. De produktiva frågorna ska formas på ett sätt som gör att frågan blir undersökningsbar och utforskande. Exempelvis kan en produktiv fråga vara ”Hur stor kan en såpbubbla bli?” ”Hur långt kan larven åka med ett blås från ballongpumpen?”  

I vår undervisning med luft genom att blåsa, ger vi barnen möjlighet att träna munmotoriken. Genom att träna sin munmotorik och på så sätt bli medveten om hur man formar och lägger tungan i munnen främjar det även den fonologiska språkutvecklingen. Ann-Katrin Svensson (1995) skriver hur den fonologiska delen i språkutvecklingen är viktig för att lära sig var i munnen språkljuden sker och var i munnen tungan ska ligga för att få fram rätt språkljud. 

Referenser:
Elfström. I, Nilsson. B, Sterner. L och Wehner-Godée. C, (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Svensson. A-K, (1995). Språkglädje. Lund. Studentlitteratur.

Hur gör vi?

Planera undervisningen utifrån barnens intresse och tidigare erfarenhet mot prioriterade mål.

Skriv här: 
Vi genomför olika praktiska övningar: Olika aktiviteter där barnen får blåsa. Exempelvis, bubblor, få en papperslarv att ta sig framåt, blåsa ut färg på papper.

Beskriv vilket lärande, arbetssätt och förhållningssätt samt aktiviteter ni planerar att genomföra inom temat. 

Skriv här: 
Barnen får möjlighet att öva sin munmotorik när de blåser. En god munmotorik är grund för språkets ljud och uttal, och därför att munmotoriska övningar främjande för varje barns språkutveckling.
Barnen får möjlighet att lära sig att luften kan flytta på saker fast den varken syns eller känns när man tar i luften. Vi vill möjliggöra för varje barn att uppmärksamma luftens kraft att flytta på saker beroende på hur lätt saken är och hur hårt luften blåser. Vindkraft.

Fördela ansvaret över aktiviteter, grupper och material

Skriv här: 

Vi (Uppfinnaren och Utforskaren) arbetar i fyra mindre grupper med två pedagoger i varje grupp. Inför varje vecka förbereder vi det som behövs för de aktiviteter vi ska genomföra i undervisningen. Samt gör vi en gemensam reflektion på varje måndagsplanering kring temaarbetet. Vi har materialet tillgängligt för barnen så de kan använda det när de vill under dagen.

                                                                                                                                                               

Hur blev det och varför?

Vad kan vi se utifrån den dokumenterade processen:

Vid uppföljning - skrivs i Reflektion:

• Beskriv kortfattat resultatet utifrån barngrupp.
  

  Resultatet av undervisningen är att vi upplever en förståelse hos en del av barngruppen för att luft kan flytta på saker när den rör på sig. Samt att några barn har uppmärksammat att olika sätt att blåsa på och att det blir olika kraft i rörelsen/förflyttningen beroende på vart på saken man blåser. 

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. exempelvis, Väckte vi alla barns intresse? Vet vi det? Hur? Beskriv kortfattat.
  
  För att få studiero och trygghet ser vi att indelningen i mindre grupper har positiv påverkan.
  Det är svårt att ställa rätt frågor och föra ett gott samtal med barnen. Svårt att inte ställa ledande frågor och svårt att föra ett samtal som inte blir för svårt för barnen att hänga med i. Denna undervisning har gjort oss medvetna om hur vi för samtal med barnen och vi är mer medvetna om hur vi ställer frågor till barnen. 
  Vi upplever inte att vi har väckt alla barns intresse för luft. Vi tror att det dels beror på hur vi samtalar kring temat och hur god förståelsen bland barnen är. VI har använt bildstöd och tecken som stöd i temat, men ändå inte nått fram till varje barns intresse för det. 

Vid utvärdering - skrivs i Analys: 

• Analysera resultatet. Beskriv resultatet utifrån barngrupp.
  
  Vi upplever inte att vi har nått det resultat vi önskat. Dels för att vi inte har väckt varje barns intresse för temat. Samt på grund av pandemin har vi inte kunnat använda allt material vi har velat, på grund av risk för smittspridning. Samt att det till och från under terminen har varit hög frånvaro både bland barn och personal. På grund av detta väljer vi därför att avsluta tema Luft efter höstens termin. 

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. Varför blev det som det blev? Hur vet vi det? 
  
  Undervisningen har haltat en del på grund av pandemin och frånvaro bland barn och personal och vi ser det som en del av varför resultat blev som det blev. Det som även påverkade är att vi personal inte kände att vi lyckades fånga barnen med temat nå mer. Vi kände att vi tömt ur oss på alla möjliga idéer vi har. Men många lärdomar tar vi med oss. Framförallt medvetenheten kring samtalen med barn och utmaningen att fånga varje barns intresse för temat. Samt att hitta rätt utmaningar för varje barns fortsatta utveckling. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,