Hur kan vi göra tillsammans?

Tillsammans känner vi gemenskap och tillhörighet. Tillsammans kan vi mer. Tillsammans blir vi starkare. Tillsammans är roligt. Vi är alla betydelsefulla och vi vill att varje barn ska få uppleva det.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Generativ fråga: Hur kan vi göra tillsammans?

Syfte: 

Vega är i en förändringsprocess. Från att ha varit en stor förskola med många barn och flera avdelningar, minskar vi till att bli en liten förskola där vi alla är beroende av varandra. Barnen behöver få känna trygghet i att vara tillsammans med alla olika pedagoger och barn samt att vara i alla våra lokaler. Ett syfte under detta projekt är därför att vara tillsammans, umgås mellan olika grupper på förskolan och få alla att känna gemenskap och tillhörighet.

Vår förskola har en uttalad kulturinriktning. Vi tror att barn behöver få möta och använda många olika uttryckssätt. "Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring." (Lpfö-18) Vi vill ge barnen möjligheter och redskap för att bli en del i gruppen och känna samhörighet. De ska också få uppleva det positiva med att samarbeta, inkluderas, hjälpas åt och glädjen med att vara i ett sammanhang. Syftet är också att ge barnen rika möjligheter att möta och bli trygg i förskolemiljön och dess material. 

I vårt kvalitetsarbete har vi lyft fram Hållbar utveckling som ett område vi ska arbeta extra med. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska områden. Det handlar både om jämställdhet, att bekämpa fattigdom och att ta hand om vår miljö.

Det här arbetet är viktigt för att skapa hopp om framtiden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi är tillsammans och vi är betydelsefulla för varandra.

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
 - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
 - intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
 - förståelse för naturvetenskap samt kunskaper om växter och djur

Barnens intressen, initiativ och behov:

Förskolans äldre barn har under höstterminen arbetat med begreppet skräp. Vad är skräp? Kan vi använda skräpet på nya sätt? Det har innefattat kretsloppet, sopsortering, materialkännedom och kunskap om metoder för att bygga av och återanvända skräp. Intresset för detta finns kvar och kan vara en motor i vårt fortsatta projekt.

Bland förskolans yngre barn har vi under höstterminen fokuserat på kommunikation. Alla behöver ett språk för att kunna påverka. Det här är därför ett viktigt arbete att fortsätta med.

Vår förskola är under avveckling. För oss är det viktigt att barnen blir delaktig i arbetet och kan känna glädje i det framtiden har att erbjuda dem även om det här kommer försvinna. 

Specifika mål - konkretisering av mål ur lpfö 18 (se ovan)

Marken:

 - Förmåga att visa omsorg om varandra och om djur och vår natur
 - Förståelse för att det man säger/visar kan leda till olika respons och handling hos omgivningen.
 - Förmåga att ge och ta emot hjälp av andra
 - Erfarenhet av enkla naturvetenskapliga processer
 - Förstå och kunna använda begreppen tillsammans, hjälp, upptagen, byta, stopp, tack, bra, vänta

Björngruppen:

-Skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, för att därigenom bidra till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att delta i samhället och för en hållbar utveckling, både socialt och miljömässigt.

-Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation och vilja att hjälpa andra.

-Förmåga att samarbeta, visa empati och ha förståelse för andra.

Mångruppen:

 - Förståelse för hur det vi gör kan påverka naturen och det som växer och lever där.
 - Förmåga att visa och ta emot empati
 - Förmåga att kommunicera med både barn och pedagoger i vardagliga sammanhang

Arbetslagets förhållningssätt:

På Vega har vi valt att vår undervisningsmiljö ska präglas av ett scaffoldingstöttande arbetssätt. Det innebär att vi pedagoger aktivt ska delta i barnens utforskande, ställa nyfikna frågor och sätta ord på deras tankar. Vi använder både oss själva, den fysiska miljön och relationen mellan barnen som verktyg. Genom att stötta lagom mycket hjälper vi barnen att få tillgång till sin proximala utvecklingszon.

Vi är just nu i en ovan situation. Dels håller förskolan på att avvecklas, vilket leder till förändringar i grupperna och att alla barn snart ska byta förskola/skola. Dels pågår en pandemi i samhället som kan skapa oro hos barnen. Allt det här kan upplevas som en stress hos barnen. Förskolan ska vara en motvikt där vi lägger fokus på att hålla våra rutiner och skapa lugna sammanhang. Pedagogerna ska vara noga med att lyssna in barnens funderingar och möta deras känslor utan att värdera dem på något sätt. De ska också lyfta framtiden och de förändringar som väntar, som något positivt.

Vetenskaplig grund:

Vi har valt att inta ett sociokulturellt perspektiv där vi utgår från att lärande sker i sociala sammanhang och i ett interagerande med omvärlden. (Vygotskij)

Vi kommer också att arbeta med lågaffektivt bemötande som metod. Det utgår från ett synsätt att känslor smittar av sig. Ett barn som är i affekt och möts av ilska blir mer arg. Om det istället möts av ett lugnt beteende kan även lugnet smitta av sig. (Hejlskov)

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Pedagogerna på förskolan får handledning av en specialpedagog kring barn, sorg och stora förändring. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: Varje avdelning tar själva fram kriterier utifrån sina specifika mål. Kriterierna används sedan som grund i observationer av barngruppen, för att få syn på vilken utveckling som sker.

Utvärderingssätt: Projektet avslutas och utvärderas juni 2021. Vi kommer använda oss av förbestämda analysfrågor till utvärderingen.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Idéer till aktiviteter:

• Aktivt arbeta för att blanda barn mellan grupperna, låta de äldre hjälpa till bland de yngre.
• Live-kontakt med andra förskolor om vilket material de behöver, så att vi tillsammans kan packa och "återvinna" materialet
• Kan vi ge något material till någon form av välgörenhet?
• Odling
• Baka
• Skräpplockning och Sopsortering
• Maskkompost
• Skapande i återvinningsmaterial
• Dans och musik i olika sammanhang
• Sorteringskort som stöd i att ta hand om våra miljöer
• Gemensamma lekaktiviteter utomhus
• Gemensamma skapande aktiviteter där fokus ligger på processen

Formativ uppföljning: De aktiviteter som sker dokumenteras antingen med kamera eller genom anteckningar. Vid pedagogernas veckoreflektion används reflektionsfrågorna nedan för att synliggöra barnens tankar och vilket lärande som sker samt tillsammans planera hur vi går vidare.

Lärmiljö: Marken är den avdelning som öppnar och stänger. Här är fokus på förskolans yngsta barn men det behöver också finnas material som fångar de äldre barnen. På morgonen och eftermiddagen när det är mörkt ute, finns bra förutsättningar för att utforska ljuset. Här finns därför ficklampor och andra ljuskällor. Projektorn används till att skapa skuggspel eller andra lekmiljöer. På Marken finns olika miljöer nära varandra i samma rum, för att pedagogerna ska ha möjlighet att alltid finnas nära. Stort fokus ligger på att bygga och undersöka material, samt på att sjunga och skapa musik.

I våra miljöer på Höjden kommer stort fokus ligga på skapande med olika ateljéer, t ex målarateljé, lerateljé, limateljé och rit- och skrivateljé. Vi kommer också ha en stor yta för byggmaterial samt olika djur och figurer som levandegör bygget samt miljöer för rollek. Vi uppmuntrar till att skapa egen lekrekvisita.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,