Katamaranens Projektbeskrivning Barns möte med naturen Södermalm 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen". Under vårterminen kommer vi att fortsätta projektet kring Barns möte med naturen och vidareutveckla det utifrån olika aspekter.

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Stödtext:                                                                                                         

Formulera Projektbeskrivning

Här beskriver ni med stöd av text och bild det barnen visar intresse för. Ni gör ett första urval och drar riktlinjer för hur arbetet ska fortsätta. Samla ihop ert material från Projektuppstarten och fram till nu, (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar), analysera, gör val och välj fokus framåt. Håller vår första planering eller behöver vi justera någonting? 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syftet ni utgår ifrån. 

VAD: (Innehåll)

Vi vill utveckla barnens tänkande och nyfikenhet om naturens fenomen, samband och teknik. Samtidigt så vill vi se till att de utmanas av det som erbjuds aktivt. Ett naturvetenskapligt arbetssätt med kritiskt tänkande bidrar till att utforskandet och nyfikenheter förts framåt.

Vi vill att barnen ska ha fått möjlighet att ha upplevt olika möten med naturen. Viktigt är att de har lärt sig att värna om naturen och ha fått en förståelse för den. Här ska de också få en förståelse för hållbar utveckling.

Vi vill att de ska kunna ta hand om naturen och fått ett bra förhållningssätt till det som finns där. Barnen har ofta påpekat till oss att de inte får skräpa ner i naturen och sedan plockat upp skräpet. 

 

 

• Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?
• Vad är det ni och barnen är nyfikna på? 

   

• Vad säger styrdokumenten?
• Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

VARFÖR (Syfte)

Syftet är att göra barnen och oss nyfikna på naturen omkring oss. Vad får vi göra, vad finns i naturen. Hur påverkar det oss vad vi gör och hur vi använder oss av den. 

 

 

• Varför – Vad är syftet?

• Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 

• Vilka förväntningar har vi?

HUR (Tillvägagångssätt)

Med fokus på: Projektarbetet Barns möte med naturen. Vt 2021 Uppföljande projektarbete från Ht 2020.

Under kommande termin kommer vi att vidareutveckla arbetet kring projektet Barns möte med naturen. Utifrån tidigare förskoleundersökning och genom dialoger, reflektioner och iakttagelser har vi planerat en fortsättning utifrån höstterminens projekt. (Se nedan). Via Skolplattformen har vi delgett vårdnadshavarna vårt tillvägagångssätt och hur de ska bli delaktiga. 

 

Barns möte med naturen. Vt 2021

 

Under ht 2020 startade vi upp med det gemensamma projektuppdraget Barns möte med Naturen. Vi fick ta del av många härliga bilder och spännande berättelser kring bildernaav barnen.

Den här terminen kommer vi att fortsätta med uppdraget men den här gången med hjälp av er vårdnadshavare.

 

Så här har vi tänkt:

Vi varje barns individuella lärlogg kommer vi att posta ett foto. Ett foto som barnet själv har valt med utgångspunkt från naturen och en speciell händelse. Er uppgift blir att utgå från nedanstående två frågor att ställa till barnet utifrån bilderna och dokumentera det barnen säger och uttrycker i barnets lärlogg.

Vi kommer i vår tur, på förskolan att samtala kring det barnen berättat för er och diskutera och följa upp gemensamt i grupp.

 

Frågor att ställa till barnet:

1).Vilken känsla får du när du tittar på bilden?

2). Berätta om bilden. 

(Tex, var är den tagen, vad gjorde du här, vad minns barnet från den stunden).

 

 

 Naturvetenskapliga arbetet på Katamaranen

Vi har valt att arbeta med hela barngruppen kring naturen. En gång i veckan så har vi besökt en plats (gula villan eller vitabergs parken). Vi pedagoger har förberett oss med en uppgift som vi har presenterat för barnen när vi kommit fram till platsen. Antingen så har de då fått arbeta i en liten grupp eller stor grupp. När de har varit klar med uppgiften har de fått berätta för varandra vad de gjort. Efter det så har det varit fri lek.

Uppgifterna har vi pedagoger dokumenterat och sedan satt upp på vår Naturvetenskaps vägg som finns i miljön.  Vi har samlat med  oss material från naturen och det har barnen fått använda sig av i leken och skapandet. ex, kottar, pinnar, löv, skräp mm. Det har använts  i verksamheten när vi ex skapat med naturmaterial.  Vi har tillfört annat material till hörnan med som djur, växter, böcker mm. Där i Naturhörnan har barnen haft  möjlighet att få reflektera och prata om det som har hänt i naturen. De har gjort material själva till  väggen, som vi har dokumenterat till dem. Miljön hat hela tiden varit föränderlig och vi pedagoger har lagt till material som vi sett att det behövs i den. Här har även vårdnadshavare haft möjlighet att reflektera med sina barn. 

Uppgifter som barnen har fått av oss pedagoger inför utflykten.

• samla material som tillhör naturen och det som inte tillhör naturen
•  mäta med måttband, matematik
• skapa  en naturtavla
• hitta likadana löv som finns på bilden
• lämna tillbaka naturmaterial som vi inte använder
• hållbarhetens dag
• samarbete med lek och gemenskap

• Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

• Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? 

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material?

• Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion)

• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

VEM?

För oss är det vkltigt att alla barn och pedagoger deltar, dokumenterar och hjälps åt att ha en lärande miljö så att barnen utvecklas och blir nyfikna. 

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?

• Vem/vilka dokumenterar?

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!

 

Nu är det tid att formulerar en eller flera projektfrågor, ta stöd av följande punkter:

• På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?
• Är frågorna undersökningsbara?
• Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? 
• Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra?
• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)
• Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt?
• Hur och när involverar vi familjerna?
• Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen? 

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och