Referat

Varje dag skriver de flesta av oss i flera olika sammanhang. Det kan vara en snabbt nerklottrad lapp till någon i familjen om att mjölken är slut, anteckningar från en genomgång eller ett blogginlägg. Du behöver inte vara författare eller journalist för att skriva på jobbet. Idag måste du behärska skriftspråket och kunna producera texter av olika slag i väldigt många yrken. Vi människor hade existerat under lång tid innan vi kom på att göra tecken för att kunna bevara och dokumentera information. Tecken och skriftsystem har utvecklats mycket sedan de första försöken att skriva gjordes på lertavlor i Mesopotamien för cirka 5 000 år sedan. Men människans syfte med att skriva är fortfarande det samma: att bevara och dokumentera berättelser, nyheter, privata meddelanden, räkenskaper och kärleksbrev för att andra ska kunna ta del av dem.

 

Att skriva ett referat kan innebära att återge vad någon annan skrivit eller sagt.

Ett referat återger det viktigaste i en händelse, ett förlopp eller en text. Det kan vara en kort sammanställning av handlingen i en bok, en film, en faktatext eller en match.

Att referera är kort och gott att återge innehållet i något man har läst, hört eller sett, med egna ord.

Var används referat?

Referat använder man i nästan allt skrivande. Så fort vi skriver en text som innehåller fakta eller andras åsikter så måste vi hänvisa och referera. Ett referat ingår ofta i längre texter och därför måste man tänka på att sammanfoga referatet med den övriga texten.

Här följer några exempel på texter som kan innehålla referat:

1. Vetenskapliga uppsatser
2. Sportartiklar
3. Recensioner
4. Insändare
5. Debattartiklar
6. Krönikor

Vi skall i detta område titta på hur man kan skriva ett referat i medietexter.

 

Skillnaden mellan ett referat och en sammanfattning

Man skulle kunna säga att en sammanfattning riktar sig till få personer medan referatet har fler läsare. En sammanfattning behöver inte ha källhänvisningar⁠. Ett referat däremot har krav på sig att ha källhänvisningar.

 

Skillnaden mellan en recension och ett referat

I en recension kan du ofta hitta ett referat av bokens eller filmens innehåll. Men ett referat och en recension är inte samma sak. En recension ska återge innehållet i något som lästs eller setts, men den ska också ge en värdering av texten. Ett referat skall bara återge textens innehåll.

Referatet ska alltså vara objektivt till skillnad från recensionen som är subjektiv⁠.

Referat i radio och tv

Man kan referera muntligen också. Det gör till exempel radiokommentatorerna vid olika matcher och andra sportevenemang. Tänk dig en radiokommentator som återger en fotbollsmatch med ord. Det är ett referat.

 

 

Ett exempel

Här ska du få läsa ett exempel på ett referat. Följande text är ett referat av artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning (Dagens Nyheter, 2013-09-23), skriven av Niklas Orrenius. Du hittar originalartikeln via länken längst ner i referatet. Referatet är skrivet av Digilärs författare. De kursiva orden är referatmarkörer⁠.

Referat av artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning

Niklas Orrenius skriver i tidningen Dagens Nyheter artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning (DN 23/9 2013) om polisens register över romer i Sverige.

Orrenius skriver att polisen i Skåne har ett register över romer som bor i Sverige. Detta register kallas för ”kringresande” och man hittar det i en mapp i polisens datorsystem. Orrenius berättar att polisen har kartlagt släktband mellan totalt 4 029 romer.

Vidare förklarar artikelförfattaren att registret även innefattar människor som redan hunnit dö. En fjärdedel av registrets romer är barn. Orrenius menar att många av de romer som finns i registret är ostraffade. De har blivit kartlagda för att de har en relation med en rom, är rom eller är barn till romer.

I sin artikel betonar Niklas Orrenius att det i Sverige är förbjudet att registrera människor på grund av etnisk tillhörighet. Han menar att kartläggningen skulle kunna vara ett brott mot Europakonventionens artikel nummer 8.

Avslutningsvis skriver Niklas Orrenius ”’Det var så här Hitler gjorde. Först registrerar man oss. Sedan så ska vi bort’, säger 44-årige Marcello Demeter i Skarpnäck, vars barn och barnbarn registrerats”.

Källhänvisning: Orrenius, Niklas (2013). Över tusen barn med i olaglig kartläggning, Dagens Nyheter 2013-09-23. http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/  [Tillgänglig 2013-10-08].

Att hänvisa till källor

I en källhänvisning så pekar du tydligt ut vem som har skrivit eller sagt något.

I ett referat är det viktigt att visa var skribenten har hittat sin källa, det vill säga det som ska refereras. Därför behövs det alltid en källhänvisning i ett referat. Det innebär att kort presentera den text eller den händelse som refereras. Det som behövs för en korrekt källhänvisning är:

1. Korrekt titel på källan
2. Författare
3. Var finns texten eller informationen? När är den utgiven eller visad?

En källhänvisning till en tidningsartikel som refereras kan se ut så här:

Niklas Orrenius skriver i tidningen Dagens Nyheter artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning (DN 23/9 2013) om polisens register över romer i Sverige.

I en källförteckning i slutet av texten skriver du all information om källan eller källorna.

Referatmarkörer

När vi skriver lite längre referat kan det ibland vara bra att markera mer än en gång vem som säger vad. I uppsatser kan det annars vara svårt att skilja skribentens åsikter från någon annans. Detta kan man markera genom att använda så kallade referatmarkörer.

Referatmarkörer är ord som signalerar att detta är någon annan som sagt eller tyckt. Exempel på referatmarkörer är:

anser, berättar, menar, betonar, tillägger, betonar, visar på, tillägger

Referatmarkörerna sätts ofta samman med skribentens namn, till exempel: enligt Niklas Orrenius, berättar Niklas Orrenius, anser Niklas Orrenius och så vidare.

Det går också att variera genom att använda andra ord än just namnet på skribenten, till exempel: enligt artikelförfattaren, berättar författaren, anser skribenten och så vidare. Men det kan man endast göra om man har presenterat det fullständiga namnet tidigare i referatet.

Andra gången författarens namn nämns i ett referat räcker det med efternamnet. Förnamnet måste alltså bara vara med i den första källhänvisningen. Till exempel (referatmarkörer i kursiv stil):

Niklas Orrenius skriver att polisen i Skåne har ett register över romer som bor i Sverige. Orrenius berättar vidare i sin artikel ...

Referatets fyra delar

Ett referat innehåller fyra delar:

1. Rubrik
2. Inledning
3. Referattext
4. Avslutning

Rubrik

Rubriken ska vara tydlig, och gärna ange originaltextens titel. Till exempel:

Referat av artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning

Inledning

Inledningen ska innehålla en tydlig källhänvisning till det som refereras. Till exempel:

Niklas Orrenius skriver i tidningen Dagens Nyheter artikeln Över tusen barn med i olaglig kartläggning (DN 23/9 2013) om polisens register över romer i Sverige.

Referattext

Referattexten är själva brödtexten. Här refererar skribenten i samma ordning som i ursprungstexten. Skribenten är objektiv och använder referatmarkörer för att visa att det inte är egna åsikter. Till exempel (referatmarkörer i kursiv stil):

Niklas Orrenius skriver att polisen i Skåne har ett register över romer som bor i Sverige. Orrenius berättar vidare i sin artikel ...

Avslutning

Referatet avslutas ofta med en enkel men sammanfattande mening. Ibland väljer skribenten att avsluta med ett citat. Till exempel:

Niklas Orrenius avslutar sin artikel med ...

eller

Avslutningsvis skriver Niklas Orrenius ”’Det var så här Hitler gjorde. Först registrerar man oss. Sedan så ska vi bort’, säger 44-årige Marcello Demeter i Skarpnäck, vars barn och barnbarn registrerats”.

Språk och stil i ett referat

För att skriva på ett objektivt sätt så bör skribenten till ett referat använda ett formellt språk som är neutralt och korrekt. Det är viktigt att undvika värdeladdade ord⁠, som kan visa skribentens åsikter. Verbens tempus i de flesta referat är presens, det vill säga nutid.

Tips till dig som ska skriva ett referat

• Börja med att gå igenom källan, det vill säga det du ska skriva ett referat om, i lugn och ro. Läs den utvalda texten eller titta på filmen.
• När du gått igenom din källa ska du stryka under de viktigaste tankarna (om det är en text) och sammanfatta för dig själv i några meningar.
• Fundera på hur du ska strukturera upp ditt referat. Gör en mindmap som kan hjälpa dig att få en bild av texten.
• Tänk på att ditt referat skall skrivas i samma ordning som originalet.
• Skriv en tydlig inledning med en korrekt källhänvisning.
• Se till att referatet innehåller flera referatmarkörer.
• Skriv referatet i nutid, med ett korrekt och neutralt språk.
• Undvik att skriva om dina egna åsikter eller att använda värdeladdade ord som kan avslöja vad du tycker.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Uppgifter

Referat av en bild

Referat av en bild

• Huvudpersoner (utanpå, omkring, inuti) Inbördes relationer

• Miljö (var utspelar sig handlingen)

• Konflikten presenteras

• Konflikten stegras

• Alternativa lösningar (hur ska det gå?)

• Lösning

• Avslutning

Exempel med bilden i början

1. Insatsstyrka som ska göra ett tillslag mot en terrorgrupp 2. De lyckas, men det var bara en lokal cell. 3. Jakten går vidare mot huvudmännen. 4. Ett stort terrordåd genomförs i en by. 5. Gruppen jagar ledtrådar.