Biologi åk9 Genetik och Evolution

Genetik och evolution

                           Biologi åk 9

Vad är det som styr hur vi ser ut och vilka andra arvsanlag vi bär med oss från födseln? Hur formas man av arv och miljö? Finns det risker med genförädlingen eller är det vår räddning?

Det har funnits liv på jorden i 3500 miljoner år. Om vi kunde resa flera miljoner år tillbaka i tiden skulle vi möta helt andra arter av växter och djur än de som finns nu. Evolutionen pågår fortfarande och ingen vet vilka egenskaper växter och djur får i framtiden. Vilka egenskaper tror du att de kommer att ha? Vad kommer att styra utvecklingen?

 

              

 

             Namn:______________________________________________

 

PLANERING ÅK 9 BIOLOGI

Under sex veckor kommer vi arbeta med området ”Genetik och evolution”. Här kommer du bland annat att få lära dig betydelsen av orden i rutorna och hur du kan använda dig av dem.

Genetikbegrepp

               

Evolutionsbegrepp                                   

-          anpassning	-          fotosyntes
-          evolution	-          atmosfär
-           naturligt urval	-          mutation
-          ryggradsdjur	-          biologisk mångfald
-          fossil	-          resistenta bakterier
-          genetisk variation	-          DNA

Centralt innehåll

I arbetsområdet ”Genetik och evolution” ska du få ta del av följande centrala innehåll:

 

Natur och samhälle

·         Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu­ment och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.  (förädling, avel, GMO-mat, GMO-material, GMO-medicin).

·         Biologisk mångfald och vad som hotar respektive gynnar dem.

·         Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

 

 

Kropp och hälsa

·         Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.

·         Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

·         Antibiotika och resistenta bakterier.

·         Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

 

Biologin och världsbilden

·         Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt sätt att se på naturen och naturvetenskapen.

·         Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.

·         Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.

·         De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

 

Biologins metoder och arbetssätt

·         Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

·         Experiment med formulering av enkla frågeställningar och utvärdering.

·         Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

·         Dokumentation av undersökningar med tabeller.

Planering och innehåll

 

Vecka	Innehåll	Hemuppgift
2	Repetition av sid. 343-351 i Makro Biologi som vi läste innan jullovet.	-          Titta på och skriv av anteckningar från veckans film på flippatmedasa.blogspot.se -          Repetera frågorna på sid. 351.
3	Sid. 352-356 i Makro Biologi   Förberedelse inför debatten.	-          Frågorna på sid. 356
4	Sid 357-364 i Makro Biologi   Förberedelse inför debatten.	-          Frågor på sid. 363
5	Film: Gattaca   Förberedelse inför debatten.	-          Öva på dina argument och motargument inför debatten.   -          Titta på och skriv av anteckningar från veckans filmer på flippatmedasa.blogspot.se
6	Debatt   Sid. 365-371 i Makro Biologi	-          Titta på och skriv av anteckningar från veckans filmer på flippatmedasa.blogspot.se   -          Frågor på sid. 370
7	Systematisk undersökning: Naturligt urval   Sid. 372-375 i Makro Biologi	-          Titta på och skriv av anteckningar från veckans filmer på flippatmedasa.blogspot.se
8	Sid. 376-382 i Makro Biologi   Prov	-          Frågor sid. 381 -          Prov 21/2 Sid. 343-382 Systematisk undersökning: Naturligt urval Debatten

Debatt om genteknik

 

Uppdrag: Du ska vara med i en direktsänd TV-debatt som handlar om genteknik och dess tillämpningar samt etik utifrån olika aspekter. Vilka möjligheter och faror finns med modern genteknik? I debatten kommer du att spela någon av nedanstående roller.

 

Politikern Beata Ek – Justitieminister vars huvuduppgift är att fråga sig vad man kan och bör göra från statens sida i form av eventuell lagstiftning.

 

Filosofen och prästen Adam Platonsson – Har som huvuduppgift att ställa frågor kring faror och möjligheter kring evigt liv. Prästen ska försöka förklara samhällets och omvärldens moraliska reaktioner. Du bör väga in skiljaktigheter mellan olika kulturer.

 

Veganen Vera Mink - Har som huvuduppgift att ställa frågor kring vilka etiska och moraliska regler som bör råda. Din roll är också att, kanske mer än övriga, framställa ungdomars syn på frågan.

 

Magne Syl – VD på läkemedelsföretaget Astra – Har som huvuduppgift att ställa frågor kring vilka ekonomiska möjligheter den nya gentekniken ger.

 

Bonden Dolly Davidsson – Har som uppgift att ställa frågor kring möjligheter och risker med genetiken inom jordbruket.

 

Forskaren Albertina Einstein – Har som huvuduppgift att ställa frågor kring medicinska möjligheter och risker.

 

Programledaren Josef Jannesson – Har som huvuduppgift att leda debatten och belysa frågan utifrån ett mediaperspektiv.

 

Vilken roll du får avgörs genom lottning under uppdragets gång. Det kommer att finnas minst tre personer i klassen med samma roll som bildar en grupp vid debatten.

 

Idéskiss: Vad behöver du veta för att kunna debattera?

·         Fundera över vilken användning du kan ha av fakta om nedanstående punkter:

-          Hur ärvs egenskaper och sjukdomar?

-          Ge exempel på sjukdomar/egenskaper som kan testas med ett gentest.

-          Vilka testbara sjukdomar/egenskaper kan behandlas/förebyggas?

-          Vilka har rätt att ta del av testresultat (Landstinget? Läkare? Försäkringsbolag? Arbetsgivare? Anhöriga? Släktingar?)

 

·         Filmen GATTACA med diskussionsfrågor.

 

·         Begrepp och länkar i Genetikordlista (delas ut av din lärare).

 

·         Makro Biologi sid. 343-364

 

Utkast till debattunderlag

Du skriver enskilt ett underlag till debatten utifrån din grupps intressen. Du ska göra en lista över argument som stöder din grupps åsikter och värderingar men också en lista med bemötanden och motargument av tänkbar kritik. Var noga med att ange vilka källor du hämtar dina faktauppgifter från och värdera källornas trovärdighet. Inom gruppen läser ni sedan varandras utkast och ger respons, synpunkter och eventuella förslag till förändringar. Slutligen samordnar ni gruppens åsikter och ståndpunkter.

 

 

 

 

Kunskapskrav

Genetik och evolution

 

E

C

A

Förmåga att använda biologiska begrepp för att beskriva och förklara samband

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.   Känna till att genetik är ett annat ord för ärftlighetslära.   Känna till att våra arvsanlag sitter i gener som är en del av jättemolekylen DNA som finns i cellkärnan.   Känna till att DNA-molekylen kopierar sig.   Känna till att människan har 46 kromosomer som är fördelade på 23 par.   Känna till att kroppens celler kan dela sig.   Känna till begreppen ”dominanta anlag” och ”recessiva anlag”.   Känna till begreppen ”homozygot” och ”heterozygot”.   Känna till att en kvinna har två X-kromosomer i sina celler (XX) medan en man har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY).   Kunna ge något exempel på könsbundet arv.   Känna till begreppet mutation.   Känna till att Down syndrom är en kromosomavvikelse.   Känna till att alla levande individer formas av arv och miljö.   Känna till begreppen växt- och djurförädling.   Känna till begreppet kloning.   Känna till begreppen genteknik och GMO   Känna till begreppet DNA-analys.   Eleven kan ge något exempel på hur vi kan se att livsformer har förändrats ange någon tänkbar orsak till förändringarna.       Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Kunna göra enklare tolkningar av olika korsningsscheman och dess utfall.   Eleven känner till begreppet resistenta bakterier och kan ge något exempel på hur dessa kan vara ett hot mot människans hälsa.           Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Känna till att Gregor Mendel brukar kallas för genetikens fader. Ge något exempel på hur evolutionen fungerar enligt Charles Darwin.

Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.   Kunna beskriva hur DNA-molekylen kopierar sig själv.   Känna till skillnaden mellan begreppen ”vanlig celldelning” och ”reduktionsdelning”.   Känna till vad begreppet ”intermediär nedärvning” innebär.   Kunna resonera kring begreppen homozygot och heterozygot t.ex. utifrån ett korsningsschema.   Kunna ge exempel på hur egenskaper formas av arv och/eller miljö.   Kunna ge exempel på växt- och djurförädling.   Kunna ge exempel på tillämpningar och syften med genteknik.   Kunna ge exempel på tillämpningar och syften med DNA-analys.   Eleven kan ge flera exempel på hur vi kan se att livsformer har förändrats och beskriver hur vi kan se att evolutionen utifrån likheter och släktskap har lett fram till en ökad biologisk mångfald. Eleven kan peka på några tänkbara drivkrafter och orsaker till olika utvecklingsfaser.                                   Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Kunna konstruera ett eget korsningsschema utifrån givna förutsättningar och beskriva dess utfall.     Eleven känner till begreppet resistenta bakterier och kan ge något exempel på hur dessa kan vara ett hot mot människans hälsa. Eleven kan beskriva hur en bakterie blir resistent.             Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Känna till att Gregor Mendel brukar kallas för genetikens fader och beskriva hur han kom fram till att det fanns arvsanlag för olika egenskaper och att anlag kunde vara dominanta eller recessiva.   Ge några exempel på hur evolutionen fungerar enligt Charles Darwin och beskriva någon studie han genomfört för att beskriva sina teorier.

Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.   Känna till skillnaden mellan begreppen ”vanlig celldelning” och ”reduktionsdelning” och kunna beskriva hur de går till.   Utifrån områdets begrepp kunna resonera och dra slutsatser utifrån givna förutsättningar som t.ex. ett korsningsschema.   Kunna ge exempel på växt- och djurförädling och resonera kring fördelar och nackdelar.   Kunna resonera kring möjligheter och risker med genteknik och DNA-analys.   Eleven kan ge flera exempel på hur vi kan se att livsformer har förändrats och beskriver hur vi kan se att evolutionen utifrån likheter och släktskap har lett fram till en ökad biologisk mångfald. Eleven kan peka på några tänkbara drivkrafter och orsaker till olika utvecklingsfaser och utifrån en övergripande förståelse resonera kring varför livet hela tiden förändras.                                               Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Kunna konstruera ett eget korsningsschema utifrån givna förutsättningar och beskriva dess utfall och dra slutsatser utifrån detta.   Eleven känner till begreppet resistenta bakterier och kan ge något exempel på hur dessa kan vara ett hot mot människans hälsa. Eleven kan beskriva hur en bakterie blir resistent och beskriver bakomliggande orsaker till den ökade problematiken kring resistenta bakterier och ger förslag på hur vi ska hantera problemet.     Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Ge några exempel på hur evolutionen fungerar enligt Charles Darwin och beskriva någon studie han genomfört för att beskriva sina teorier. Utifrån en övergripande förståelse resonera kring Darwins begrepp ”Survival of the fittest”

 

 

	E	C	A
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.   Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund.         I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.   Eleven beskriver vilka materiel som ingår i försöket och hur de ska användas.   Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och gör någon koppling till teorin om det naturliga urvalet.         Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.   Eleven beskriver resultatet av försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras eller varieras.                 Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.   Eleven sammanställer resultatet av försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund i en tabell.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.   Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och ger något förslag på hur försökets upplägg kan förändras eller varieras.       I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.         Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och gör några kopplingar till teorin om det naturliga urvalet.         Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.   Eleven beskriver och analyserar resultatet av försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras eller varieras. Eleven förklarar varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för resultatet. Dessutom ger eleven något förslag på en möjlig felkälla.           Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.    Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och ger något förslag på hur försökets upplägg kan förändras eller varieras. Eleven beskriver varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för undersökningens resultat.   I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.         Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven kan beskriva försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och gör några kopplingar till teorin om det naturliga urvalet och drar paralleller till att variationen inom en art driver evolutionen.   Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.   Eleven beskriver och analyserar resultatet av försöket med vita och gröna papperslappar på en grön bakgrund och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras, utvecklas eller varieras. Eleven förklarar varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för resultatet. Dessutom beskriver eleven möjliga felkällor och ger förslag på hur dessa kan elimineras.   Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

 

 

 

	E	C	A
Användning  av kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar. Eleven formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.   Dina naturvetenskapliga och etiska argument för och emot olika tillämpningar av genteknik.   I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.   Ditt utkast till debatten, dina kompiskommentarer, muntliga följdfrågor och motargument.     Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Din källförteckning och dina kommentarer om källornas trovärdighet.     Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.   Hur tydligt du argumenterar med naturvetenskapliga fakta, genom att ge konkreta exempel och förklara begrepp vid behov.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar. Eleven formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.   Dina naturvetenskapliga och etiska argument för och emot olika tillämpningar av genteknik.   I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.   Ditt utkast till debatten, dina kompiskommentarer, muntliga följdfrågor och motargument.     Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Din källförteckning och dina kommentarer om källornas trovärdighet.     Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.   Användning av naturvetenskapliga argument, exempel och förklaringar, till största delen anpassade till en 15-åring.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar  Eleven formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.   Dina naturvetenskapliga och etiska argument för och emot olika tillämpningar av genteknik.    I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.   Ditt utkast till debatten, dina kompiskommentarer, muntliga följdfrågor och motargument.   Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Din källförteckning och dina kommentarer om källornas trovärdighet.   Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.   Användning av naturvetenskapliga argument, exempel och förklaringar anpassade till en 15-åring.