Vasatiden

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1520-1610 och kallas för Vasatiden. Under denna period styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan av hans söner och barnbarn. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Vilka spår kan vi se av Vasatiden idag?

Bedömning:

Jag kommer bedöma följande: 

- din förmåga att kunna använda historiska begrepp på ett fungerande sätt, 
- din förmåga att kunna berätta om Gustav Vasas liv och om hans betydelse för för det svenska samhället under hans levnadstid,

- din förmåga att kunna berätta hur hans beslut har påverkat det nutida svenska samhället,

- din förmåga att kunna analysera och resonera kring frågor om Gustav Vasas handlingar,

- din förmåga att lyssna och förstå innehållet i några poddar.

- din förmåga att vara källkritisk.

 

Du kommer att få möjlighet att visa dina muntliga kunskaper och historiska förmågor under gruppdiskussioner och muntliga redovisningar. Du kommer även få möjlighet att visa dina skriftliga kunskaper och förmågor vid läsning och instuderingsfrågor och faktatexter. Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov.

Bedömning sker löpande under lektionstid. Bedömning görs även av det skriftliga provet. 

Lektionsplanering:

Vt 21 under ca 6 veckor 

Begreppslista:

• kröning
• myt
• reformation
• krönika
• gisslan
• Kalmarunionen
• Stockholms blodbad
• kätteri
• Hansan
• Lübeck
• bergsman
• Dackefejden
• arvrike
• Martin Luther
• nationalkyrka
• påven
• import
• vasaloppet
• hertig
• renässans
• avlatsbrev
• legoknektar
• fogde
• tänkebok
• omyndig
• marinarkeolog
• kapare
• plundra

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.