Sveriges historia - Vasatid och Stormaktstid

Hur såg Sverige ut, geografiskt? Hur såg samhället ut? Vilka händelser och personer förknippar vi med dessa tidsperioder? Vilka likheter/skillnader finns mellan då och nu? Hur såg övriga Europa ut och vad hände där? Vem var egentligen Gustav Vasa? Varför firas Sveriges nationaldag den 6 juni? Vad var reformationen? Visste du att Sverige en gång var det tredje största landet i Europa? Visste du att Sverige på 1600-talet nästan ständigt låg i krig? Visste du att Sverige hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder? Detta och mycket mer ska ni få lära er om i arbetet om Vasatid - Stormaktstid. Vi ska tillsammans ta reda på och förstå hur det var att leva på den här tiden och lära känna några historiska personer och händelser under Vasatid och Stormaktstid.

Vad?

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:

• tidsbegreppet vasatid och stormaktstid
• historiska personer och händelser som till exempel Gustav Vasa, reformationen, Gustav II Adolf, drottning Kristina
• diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
• historiska källor - ge exempel, diskutera användbarhet
• spår av historien i vår tid
• historiska begrepp
• tidslinjer

Vilka förmågor ska du utveckla?

• Analysförmågan: Du ska visa att du kan beskriva olika orsaker till och konsekvenser av förändringar i samhället, hur människor levde och bodde och varför de gjorde som de gjorde på denna tid. Du ska också visa att du kan se samband mellan olika tidsperioder. Du ska dessutom visa hur vår tid har påverkats av tidsepoken genom att ge exempel. Du ska visa att du kan använda dig av en historisk källa och med hjälp av den kunna dra slutsatser om hur människor levde på denna tid.
• Den kommunikativa förmågan: När vi samtalar och diskuterar i klassen ska du visa att du kan ställa frågor och framföra och bemöta åsikter. Vid dessa tillfällen ska du visa att du har faktakunskaper om tidsperioden.
• Den begreppsliga förmågan: Du ska visa att du kan använda historiska begrepp när du skriver, samtalar eller diskuterar olika kunskapsområden som har med historia att göra.
• Procedurförmågan: Du ska visa att du vet var du kan hitta information och kunna skilja mellan fakta och värderingar.
• Metakognitiva förmågan: Du ska kunna visa på spår av historien i vår tid och med hjälp av dessa spår kunna berätta något om historian.
  

  Hur?

Vi kommer att arbeta på följande vis:

• Gemensamt läsa faktatexter
• Svara på frågor kopplade till den lästa texten
• Se filmer
• Diskussioner
• Arbeta med tidslinjer
• individuellt
• Skriftliga förhör under arbetets gång

       Vad kommer att vara underlag för bedömning?

• Din arbetsinsats på lektionerna
• Din aktivitet i klassrumsdiskussionerna
• Skriftlig kunskapsavstämning

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.