Programmering i Python

Python är ett textbaserat programspråk som kräver att skriva kod med rätt syntax och rätt ordning (sekvens). Python har enkla språkstruktur och ett interaktivt skal som låter man sätta ihop enkla animationer och skapa egna spel. Med Python kan man skapa webbapplikationer, lösa affärsproblem och utveckla interna verktyg hos företag, den används bland annat till: Instagram, Pinterest, Spotify och YouTube.

Varför ska eleverna lära sig programmering?

Skolans har i uppdrag att främja elevernas lärande för att skapa aktiva, kreativa, kompetenta och kritiska medborgare. Eleverna ska kunna verka i samhället och kunna orientera sig och agera i en komplex värld med det stora informationsflödet, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Digitalisering satte sina spår på alla samhällsområden, dagens barn och unga växer upp i ett samhälle där den fysiska världen vävs samman med den digitala världen. 

Programmering i grund och botten är ett medel som används för att förstå  hur kod de grundläggande byggstenar genom programmering bygger upp hela den digitala världen,medier och appar. Avsikten är att utveckla en del förmågor och kunskapsmål inom digital kompetens, såsom problemlösning, digitalt skapande, kommunikation, informationsinhämtning och bearbetning samt ett ansvarsfullt förhållningssätt i det digitala samhället. Tillsammans med att utveckla den innovativa förmågan vilken handlar om att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt och kunna använda digitaliseringen i olika ämnesområden, yrken och sammanhang. 

 

Tidsperiod

v. 2-14

 

Vad ska du lära dig?

Programmering är en process som innefattar sekvens instruktioner som en dator gör för att skapa ett program och språket är den kod man skriver.

I denna process ska du lära dig att:

1. förstå och använda grundläggande funktioner/kommandon och deras användningsområden. Det gäller att skapa en plan genom att:
2. designa en algoritm, vilken är stegvis instruktioner för att lösa ett problem.
3. att använda datalogiskt tänkande (eng. computational thinking) vilket är strategier för problemlösning och innefattar att dela uppgiften i mindre delar, leta efter mönster och göra abstraktion, med abstraktion menas att titta på problemets kärna och strunta mindre viktiga detaljer.
4. Att skriva kod och köra programmet (kompilera). Koden måste därför skrivas med rätt syntax ( rätt språk, stavning, symboler och grammatik). Att skriva kod i rätt ordning kallas även (sekvens).
5. Felsökning - Att hitta buggar (eng. debugging), det gäller att följa och tyda vad koden gör och hitta syntaktiska, konceptuella eller strategiska fel.
6. Utvärdering och utveckling- att kommunicera och utvärdera resultat och förklara de olika lösningarna (dokumentation). 
7. att utveckla programmet och använd det i att lösa problem i nya sammanhang (skapande).

 

Hur ska vi lägga upp undervisningen? 

• Vi använder oss av Webbsidor “repl.it” eller programiz
• Området omfattar två typer uppgifter- övningsuppgifter och bedömningsuppgifter. 

 

Vad som ska bedömas?

• självständighet (att arbeta på egen hand)
• prövande (att du på egen hand pröva och ompröva)
• tillämpning av kunskaper (tidigare erfarenhet av programmering- kunna hitta egna lösningar, felsöka på egen hand)
• praktiska färdigheter (att rätt skriva och ändra programkoden, komma på utvecklade idéer som utvecklar arbetet)
• beskrivning och skildring av hur väl delarna i konstruktionen samverkar ( i rapporten)
• i vilken omfattning och med vilken precision eleven använder relevanta tekniska begrepp (i rapporten)
• graden av logik användning

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

Centralt innehåll

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
• Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Kriterier

• Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
• Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
• Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.
• Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.