Arbetsområde: Svepteknik

Att svepa trä betyder att du ska böja trä och i detta arbetsområdet kommer du få lära dig tekniken för att tillverka en svepask för förvaring. Sveptekniken är en metod som har anor från 1000-talet f.kr och används fortfarande i modern formgivning inom exempelvis möbeltillverkning. Föremålet du kommer tillverka gör du enligt gamla hantverkstraditioner.

Beskrivning av arbetsområde:

Denna termin tillverkar du en liten Ask i sveptekniken. Asken består av en botten som fälls in, en svept fanérsppna och ett lock. Vill du så kan du tillverka ett litet handtag/knopp till locket. Du ska också dekorera din ask med hjälp av rotsöm eller nitar. Dessutom ska du karva en dekor i ditt lock.  Du ska ge din ask ett bestämd uttryck, du ska tolka tema Naturen i din ask.

Skissteknik:

Skisser i olika vyer som kompletteras med anvisningar om material och måttsättningar samt skiss på några detaljer. Till skissen skriver eleverna en kort beskrivning av sitt projekt och en motivering till det.

Material:

Faner

Plywood

Lind eller Al

Björkrot eller nitar

lim

Sammansättningsmetod

Inpassning och limning av botten

Ihoplimning av faner

Nitning

Bearbetningsmetod:

Kapning

Klyvning

Hyvling

Kontursågning

Formning med rasp och fil

Putsning

Ytbehandling

Verktyg/maskiner:

Bänkspännare

Bänkhakar

Kapsåg

Hyvel

Tvingar

svepform

Figursåg

Putsmaskinen

Stämjärn eller bildhuggarjärn

Ytbehandlingsmetod:

Olja

Eventuellt hobbyfärg eller bets

Konkretisering syftet med uppgiften:

• Du övar dig på att skissa och rita en konstruktionsritning

• Du övar dig på att skriva en arbetsplanering där hela arbetsprocessen framgår.

• Du övar dig under arbetsprocessen på att hantera verktyg, redskap och maskiner på ett säkert och rätt sätt.

• Du övar dig, med hjälp av slöjdbegrepp, på att motivera dina val och ge förslag på lösningar som kan ta dig vidare i ditt arbete.
• Du övar dig, med hjälp av slöjdbegrepp, på att utvärdera din arbetsinats och slutresultatet.
• Du övar dig på att samtala kring hur ditt föremål ser ut. Om form, färg, mönster och detaljer.
• Du berikar ditt ordförråd med slöjdbegrepp/ slöjdord.

 

Arbetssätt och undervisning:

• Teoretiska och praktiska genomgångar i grupp (material, tekniker, redskap, inspiration m.m.).
• Teoretiska och praktiska genomgångar enskilt med eleven vid behov.
• Dokumentation av arbetsprocessen i digital form med hjälp av slöjdlogg.
• Filmer 
• Enskilt praktiskt arbete.
• Presentation och utvärdering av slutresultatet i grupp eller enskilt inför läraren.

Bedömning (vad och hur):

I uppgiften bedöms följande:

Idéutveckling:
Här bedöms din förmåga att välja något att tillverka och att motivera dit val.
Till exempel: om du väljer något från en bok som läraren har föreslagit eller om du väljer att tillverka något som du har gått och tänkt på.
Här bedöms också din formaga att formge( rita) ditt projekt.
Till exempel: Hur välarbetad din ritning är så att det går att förstå vad som ska tillverkas.

Planering:
Här bedöms din förmåga att planera för hela ditt arbete, d. v. s.hur du sätter dig in i hela arbetsprocessen.
Till exempel: vilken del du väljer att tillverka först. vad ska du göra efter? och vad kan du göra under tiden du väntar på att limmet eller färgen ska torka?
Här bedöms också hur du planerar inför varje arbetsmoment.
Till exempel: Om du tänker på att ha alla verktyg, som ingår i den arbetsmoment som du just ska påbörja, nära till hands.

Framställning:
Här bedöms din förmåga att välja och hantera verktyg och tekniker till ditt arbete.
Till exempel: hur du arbetar med olika tekniker och dina val av verktyg och redskap till teknikerna.
Här bedöms också din förmåga att föreslå lösningar på eventuella problem så att du kan komma vidare i ditt arbete.
Till exempel: om du råkar spika snett, hur gör du för att lösa detta?

Utvärdering:
Här bedöms din förmåga att värdera din egen insats och värdera slutresultatet. Detta gör du löpande under hela arbetsprocessen med hjälp av din slöjdlogg.
Till exempel: Jag är inte nöjd med locket för det är för stort och det blev så för att jag inte orkade eller hade tid att såga det i rätt storlek.

Under hela arbetsprocessen bedöms din förmåga att använda slöjdbegrepp för att beskriva eller föra ett samtal kring ditt arbete.

Delmoment som ingår i uppgiften (de finns i din klassanteckningsbok)

• Inspirationsmaterial och reflektion
• Idéutveckling (skiss)
• Konstruktionsritning
• Dokumentation i slöjdlogg
• Presentation av resultat

Läroplanskopplingar

Syfte

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Centralt innehåll

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.