Fysik åk 8

Energi , el och magnetism Planering åk8 Energi, el och magnetism Vecka 45 Energi-olika former 1. Varför är växthuseffekt bra för oss? 2. Viken problematik finns det just nu med växthuseffekten och vad beror det på? 3. Hur vet vi att det sker globaluppvärming? 4. Vad menas med energi? 5. Vad menas med elastisk energi? 6. Vad menas med kemisk energi? 7. Vad menas med rörelse energi och vad påverkar rörelseelnergi? 8. Vad menas med lägesenergi och vad påverkar lägesenergi? Vecka 46 Energiomvandlingar + 1 laboration 9. Vad menas med energiprincipen? 10. Vilka energiomvandlingar sker när du cyklar? 11. Förlara vad som menas med fotosyntes? 12. Förklara vad som menas med cellandning? 13. Vilka energiomvandlingar sker vid fotosyntes? 14. Vilka energiomvandlingar sker i en vattenkraftverk? 15. Drivs vattenkraftverk av kärnenergi? 16. Vad har näringspyramiden med energi att göra? 17. Varför kan vi säga att köttproduktion är slöseri med energi? 18. Vilka andra energibovar förutom köttindustri har vi i samhället? Presentera en bov, beskriv konsekvenser och åtgärder. Vecka 47-48 Kraft, arbete och effekt +1 laboration 19. Vad menas med arbete inom fysiken? 20. Vad menas med effekt? 21. Hur lyder mekanikens gyllene regel? Ge ett exempel på det! 22. Skriv en formel för beräkning av effekt. 23. Vad menas med en hästkraft? När använder vi det? 24. Vad menas med en kalori? 25. Du springer uppför en trappa som är 10 m hög? a. Hur stort arbete utför du? b. Hur stor är din effekt om det tar 20 sekunder? c. Hur många kalorier använde du för det? Vecka 49 Elekrtisk energi Statisk elekticitet 26. Rita en modell av en atom. 27. Vad menas med statisk elekticitet? 28. Vad menas med influens? 29. Hur bildas åska? 30. Vad menas med elektisk kraft. 31. Förklara varför varje atom fungerar som en liten magnet. 32. Varför är det viktigt med jordens magnetfält. 33. Var mäter vi magnetfält i? 34. Vad är en permanentmagnet och vad är en tillfällig magnet? Vecka 2-4 Elektrisk energi Kretsar och el 35. Hur fungerar ett bateri? 36. Vad menas med jordfelsbrytare 37. I en krets är R= 30 Ω, I=5 A. Beräkna U över motståndet! 38. Rita ett kopplingsschema och rita en kortslutning! 39. Vilken problematik finns det vid tillverkningen aa batterier? 40. Vad menas med är Ström? 41. Vad menas med spännig? 42. Vad menas med Ohms lag? 43. Hur hög är spänningen i våra eluttag? 44. Vad använder vi säkringar till i våra hem och hur fungerar de? 45. Vad behöver du tänka på om du använder en hårtork i badrummet? 46. Hur skyddar vi oss mot åska i våra hem? Vecka 5-6 Elektrisk energi Magnetism 47. Vad är en transformator? Vad används en transformator till? Vilka delar finns i en transformator? Beskriv hur en transformator fungerar. 48. Vilken spole i transformatorn ska ha lägst varvtal om man vill transformera upp spänningen? 49. I en transformator är primärspolen på 300 varv och spänningen som är kopplad till den är 20V. Sekundärspolen har 900 varv. Vilken spänning får vi ut där? 50. Rita ett kopplingsschema med en strömkälla, glödlampa, resistor, strömmätare, strömbrytare och spänningsmätare! 51. Vilken var Ørstedts viktigaste upptäckt? Varför är just denna upptäckt viktig? Motivera. 52. Hur fungerar en generatorn? 53. Vad är en elektromagnet? Hur ökar man en elektromagnetens styrka? Ge ett exempel på användning av elektromagneter. 54. Vad är induktion? 55. Varför transformerar vi spänningen från kraftverken? 56. Hur fungerar en kompass? 57. Vad visste de gamla grekerna om magnetism? 58. Varför kan vi säga att planeten Jorden är en magnet? 59. Hur kan du förklara fenomenet norrsken? 60. Fyll i de tomma rutorna i tabellen nedan: 61. Storhet Beteckning enhet F Magnetfält sträcka W Ström V W tid Vecka 7-8 Skriva brev till energiminstern + kompletteringar

Uppgårdskolan, Ekerö · Senast uppdaterad: 15 juni 2022

Läroplanskopplingar

Kriterier (30)

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.

Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.

Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.

Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Tal till energiminstern

Uppgift 2