Reportage

Ett reportage är en lite längre artikel som går på djupet för att skildra något intressant. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Det innehåller bakgrundsfakta, person- och miljöbeskrivningar och intervjuer med människor. Reportaget är subjektivt, vilket betyder att det är just ditt sätt att beskriva och berätta som skildras.

SYFTE

Genom undervisningen i ämnet svenska ska du ges förutsättningar att utveckla din förmåga att formulera dig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, välja och använda språkliga strategier, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer samt din förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.  (Lgr 11)

ARBETSSÄTT

Vi startar med gemensamma genomgångar med bildstöd och klipp från nätet. Vi läser olika reportage tillsammans och tittar på struktur och innehåll. Du får tillgång till flera exempel från andra elever men också ifrån läroböcker. Därefter skriver du ett reportage ifrån det land du blivit tilldelad. Du väljer något som är signifikativt för landet. Det kan vara kultur, politik, skolsystem eller annat du finner intressant och kan intervjua din klasskamrat kring. Du gör ett kort första utkast som du skriver för hand och får respons på innan du börjar skriva i Word online i SharePoint. Vi hjälper varandra med feedback och respons innan texten lämnas in för bedömning.

BEDÖMNING

Din förmåga att skriva reportage, det vill säga hur väl du anpassar din text till texttypen. Din språkliga variation, textbindning, språkliga normer och strukturer.

Din förmåga att göra levande beskrivningar, dina svar på intervjufrågor med pratminus, dina faktauppgifter i löpande text samt i din faktaruta.

Dina val av källor.

 

                                                          Du skriver ditt reportage i Word - i Teams - hemuppgifter

                                              Du lämnar in ett första utkast av ditt reportage fredagen den 23 januari. 

                                Du får respons och feedback och lämnar in din slutgiltiga version fredagen den 29 januari. 

 

Vad är ett reportage?
Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage. Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext.
Med ingress menar man den korta, ofta fetade inledningen. Resten av texten (förutom mellanrubrikerna) kallas för brödtext.

Hur skriver man en ingress?
En bra ingress är otroligt viktig för ett reportage. Ingressen är ofta det första man läser och du måste skriva en ingress som lockar människor att läsa hela din artikel. En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. Den ska ge en bild av vad reportaget handlar om. Men avslöja inte för mycket – då behöver ju inte läsaren bry sig om att läsa resten av din artikel. De flesta börjar med att skriva ingressen. På det sättet samlar de sina tankar och det blir enklare att skriva resten av texten. Andra väntar till sist – du får prova dig fram till vad som passar dig. I en ingress är språket extra viktigt. Stryk alla ”onödiga” ord och experimentera dig fram. Går det att skriva på ett tydligare sätt? En ingress bör inte vara särskilt lång. Någonstans mellan tre och fem meningar brukar vara lagom.

Vad ska reportaget handla om?
Ett reportage kan egentligen handla om vad som helst. Det viktiga är inte VAD du skriver om utan HUR du skriver det. Något man ofta talar om är ”vinkeln”. Med det menar man artikelns fokus. Ett exempel: Du har bestämt dig för att skriva ett reportage om överviktiga barn. Det finns mycket att skriva om men du behöver hitta en bra vinkel, något att fokusera på. Du funderar på att skildra en dag på en speciell sjukhusavdelning för överviktiga barn eller kanske ska du göra ett personporträtt på en tjej med viktproblem? Till slut bestämmer du dig för att ditt reportage ska fokusera på ett läger för överviktiga barn. Där har du din vinkel!
Utan vinkel blir texten ofta rörig och tråkig så lägg ner lite tid på att hitta en bra vinkel till ditt reportage.

Förberedelser
När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Om vi återgår till exemplet med lägret för överviktiga barn kan du leta på nätet efter gamla artiklar som rör övervikt, samla på dig statistik och helt enkelt informera dig om ämnet. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor.

Gör texten levande
När du väl är på plats för din intervju får du inte glömma att se dig omkring! Använd alla dina sinnen och anteckna stödord. Hur ser det ut på lägret? Hur luktar det? Vad får du för intryck av platsen och människorna? Den här informationen kommer du ha användning för när du kommer hem och ska ”sätta ihop” ditt reportage. Att skriva reportage påminner om att lägga pussel. Du sitter med en hel massa bitar: citat, miljöbeskrivningar och faktauppgifter, som du ska hitta rätt plats för. Prova att byta plats på pusselbitarna emellanåt och se vad det får för effekt. När man talar om reportage nämns ofta ordet närvaro. Med det menas att författaren har lyckats beskriva så bra att läsaren känner att han eller hon själv varit med på platsen. Många tror att en text får högre närvaro av att de tar med sig själva i handlingen. Så här skulle det kunna se ut: ”Det är en blåsig tisdag och jag har tagit bussen till lägret för överviktiga barn. Jag är lite nervös. Snart ska jag träffa Elin, 11 år.” Men den som läser texten är ju inte intresserad av vem du är utan vill veta mer om den du intervjuat. Det är inte fel att ta med sig själv men oftast fungerar det bättre utan.

Vad ska man citera? Och hur?
Det finns ingen regel som säger att du måste ha med svaren på alla dina intervjufrågor. En del svar kanske du inte använder alls, i några fall kanske du bara använder dig av faktauppgifterna och några svar använder du i sin helhet. Man brukar säga att de svar som uttrycker känslor är de som blir de bästa pratminusen. När det gäller pratminus (citat) är det viktigt att de stämmer överens med det som personen faktiskt sa. Oviktiga småord som ”typ” och ”liksom” kan du skala bort men sträva efter att citera så korrekt som möjligt.

Reportagespråk
Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Tänk istället på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar med korta och även korta och långa stycken. På det sättet skapar du en härlig rytm i din text. Läs andra reportage och studera hur de är uppbyggda för att få inspiration.