Sverige 1719-1866 (2021)

Hur kan vi veta något om Sverige1719-1866? Hur gick det till när parlamentarismen växte fram? Vad var Ostindiska kompaniet och hur fungerade det? Vad var upplysningen och hur märkte man av den i Sverige? Vem var Gustav III och vad gjorde han för kulturen i Sverige? Hur utvecklades jordbruket under 1700-1800-talen? Hur kunde befolkningen öka så kraftigt under denna tid? Vad innebar ångmaskinen för landet och för vanligt folk? Hur ville liberalerna och de olika folkrörelserna förändra Sverige? Vad kan historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män?

Kursplan i historia

Arbetssätt och undervisning

Intro: Kort film youtube: Frihetstiden och Gustavianska tiden

Film: Sveriges historia 1700-talet  samt 1800-talet TV4

Läsa texter - orsaker och konsekvenser till händelser, jämförelser levnadsvillkor

Läsa texter- svara på frågor

Visa vad du lärt dig

Skriftligt slutuppgift i två delar där du får använda dig av lärobok i ena delen.

Tidsram

Ca 3 veckor.

Bedömning

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.