Väder, vatten och luft

Första arbetsområdet för vårterminen handlar om väder, vatten och luft. Vi kollar hur olika väder bildas, hur vattnets kretslopp ser ut och hur vi får vatten till våra hus.

Begrepp

Vind, lågtryck, högtryck, moln, regn, saltvatten, grundvatten, luftfuktighet, atom, molekyl, kemisk beteckning, fast, flytande, gas, avdunstning, kondens, vattnets kretslopp, nederbörd, vattentäkt, vattenverk, vattentorn, reningsverk, kretslopp, luft atmosfär, gas, syre, kväve, koldioxid, växthusgaser.

 

Bedömning

Eleverna blir bedömda i arbetet de gör under lektionerna. Viktiga delar är smågruppsdiskussioner och planscher som ska göras.

 

Elevinflytande

Eleverna får välja hur de ska skapa sina planscher. 

 

Utvärdering

Eleverna kommer att få utvärdera arbetsområdet och sin egen prestation efter att arbetsområdet är avslutat.

 

Veckoplanering
v.2 Väder: s.44-46. Vi läser sidorna, eleverna sammanfattar texten och skriver upp svåra ord med förklaring.

v.3 Diskussioner i smågrupper om väder.

v.4 Läsa s.64-65. Prata om vattnets betydelse och genomgång av s.65. Läsa s.66-67, genomgång och lärarexperiment.

v.5 Rita vattnets kretslopp.

v.6 Rita klart vattnets kretslopp. Läsa s.72-73. Skapa en bild över vattnet i en stad.

v.7 Läsa s.74-75 och se film om luft.

Läroplansmål

Syfte

• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

Centralt innehåll

• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Kriterier

• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp.
• Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.