Geomatri åk 8 Åsö grundskola

Geometri är det område inom matematiken som handlar om hur saker ser ut, alltså former, storlek och placering. Ordet geometri kommer från grekiskans geo och metron, vilka betyder jord respektive mätning, och en stor del av geometri går ut på att bestämma längder och vinklar genom att hitta samband mellan dem.

Planering i matematik åk 8  

Åsö Grundskola 

Vecka 50-06, HT20-VT21 

 

Y Kapitel 3 – Geometri 

 

 

 

 

 

 

 

Sidbrytning 

Centralt innehåll 

 

• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos  
  dessa objekt. 

• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt såväl med som utan digitala verktyg.  

• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten  
  i samband med detta. 

• Geometriska formler och behovet av argumentation för deras giltighet. 

 

 

Ämnesspecifika begrepp (Geometri) 

• Omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, basyta, volym, begränsningsarea, prisma, pyramid, cylinder, kon, mantelyta, klot 

 

 

 

Tidsplan i tabellform: 

 

 

Vecka	Lektion 1	Lektion 2	Lektion 3	Lektion 4  Mindre grupp
50	Introduktion Geometri   Uppgifter i par	Introduktion Geometri   Cirkelns area	3.1 Omkrets och area  Läs sid. 106-107   Gör 10 uppgifter på valfri nivå.	Problemlösning
51	Inställd lektion	3.3 Volym och Begränsningsarea	3.4 Enheter för volym	Problemlösning
	JULLOV	JULLOV	JULLOV	JULLOV
2	Studiedag	Repetition 3.1-3.4	Repetition 3.1-3.4  Läxa 10  Skriftligt läxförhör	Problemlösning
3	3.5 Prisma och pyramid	3.5 Prisma och pyramid	3.6 Cylinder, klot och kon  Läxa 11	Problemlösning
4	3.6 Cylinder, klot och kon	Diagnos kapitel 3	Blandade uppgifter  Läxa 12	Problemlösning
5	Repetition + Övningsprov	Repetition + Övningsprov	Repetition   + Övningsprov	Problemlösning
6		PROV

 

Läxa 

Läxan görs via den digitala versionen och lämnas in varje vecka. Du ska göra så många uppgifter du kan. Räkna med att muntliga eller skriftliga läxförhör kommer i samband med läxdagarna. Använd läxbok och läxkort för att få struktur samt öva på att redovisa uppgifterna tydligt. Stickprov kan komma att göras. 

 

Diagnoserna  

Diagnoserna är ett hjälpmedel för dig att veta vad du behöver öva mera på, de bedöms ej.  

 

 

SidbrytningArbetsform  

• Varje vecka kommer vi att ha tre matematiklektioner i helklass och en matematiklektion i en mindre grupp. 

• Vi kommer att ha genomgångar och diskutera uppgifter enskilt, i par, mindre grupper samt klassvis. 

• Vi kommer att ha räkning, enskilt, i par, mindre grupper samt klassvis. 

• Vi kommer att lösa matematiska problem, enskilt, i par, mindre grupper samt klassvis.  

• Vi kommer titta på samt värdera olika strategier och metoder för att lösa matematiska problem. 

 

Litteratur: 

• Den primära litteraturen som används är Y-boken, en mattebok ur serien XYZ. Boken finns både som fysisk version och digitalform. Den fysiska boken är numrerad och lämnas in i slutet av läsåret. 

• Matematik Y. Undvall et al. Liber. 2017 (Kap 3) 

• Arbetsblad som läraren delar ut 

 

Bedömning 

Bedömningen sker kontinuerligt i samband med lektionerna. 

• Skriftliga prov i slutet av varje kapitel 

• Läxförhör (muntligt och skriftligt) 

• Redovisningar (muntligt och skriftligt) under lektionerna, till exempel problemlösning  

• Din förmåga att tydligt muntligt och skriftligt redovisa din kunskap och din förståelse inom området. 

• Din förmåga att reflektera och delta i resonemang kring områdets olika delar. 

• Din förmåga att kunna lösa uppgifter med flera olika metoder samt redovisa dem så att man kan förstå hur du har gjort. 

 

  

Mål 

Genom undervisningen i matematik ska du ges förutsättningar att utveckla dina följande förmågor: 

• (Problemlösning) Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.  

• (Begrepp) Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.  

• (Metod) Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.  

• (Resonemang och kommunikation) Föra och följa matematiska resonemang genom att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.
	E	C	A
Lösa problem med strategier, metoder & modeller	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang om tillvägagångssätt & rimlighet	Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
	E	C	A
Använda matematiska begrepp	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Beskriva med matematiska uttrycksformer	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
Uttrycksformer & begreppens relation	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
	E	C	A
Välja och använda matematiska metoder	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.	leven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
	E	C	A
Redogöra för & samtala om tillvägagångssätt	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Framföra och bemöta matematiska argument i resonemang	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.