Geografi-kartkunskap

Hur får vi jordgloben till en platt karta? Vilka olika typer av kartor har vi? Hur används de? Vad kan vi lära oss av de? Det och mycket mer ska vi lära oss om i det här momentet.

Planering .Kartkunskap

 

Under ca 5 veckor ska vi lära oss om hur en karta är uppbyggd, vilka olika typer av kartor som finns samt hur man använder en karta. Vi kommer att dela upp arbetet i två delar, en teoretisk och en praktisk - Första veckorna fokuserar vi mest på begrepp och fakta medan vi i den andra delen kommer att jobba mer praktisk och  använda oss av en kartbok och google earth. Parallellt med detta arbete jobbar vi med Namngeografi som övas i Seterra.

 

Området avslutas med ett prov i slutet av v. 7. 

Uppgifterna nedan är kopplade till texterna i Gleerups och mina genomgångar. 

 

Vi arbetar med en punkt i taget. När man har gjort klart en punkt jobbar går man till dokumentet Namngeografi och övar tills jag säger till att det är dags att ta tag i en ny punkt.

 

1. Kartprojektioner

1. Läs igenom artikeln Bara jordgloben visar helt rätt i Gleerups. Du väljer själv om du läser Grundtext eller lättläst. 

2. Gör snabbfrågorna.

3. Gör din egen ordlista kring kapitlet:

 

ORD	FÖRKLARING	BILD
kartprojektion
Mercators projektion
Van der Grintens projektion
Peters projektion

 

4. Jämför Peters världskarta med Van der Grintens. 

• Hur skiljer sig  storleksförhållandet mellan Afrika och Grönland på Peters Världskarta och Van der Grintens. Vad drar du slutsatser av det?

 

• Hur skiljer sig storleksförhållandet mellan Sverige och Madagaskar på Peters Världskarta och Van der Grintens. Vad drar du slutsatser av det?

•  

 

2. Jordens gradnät

1. Läs igenom artiklarna Väderstrecken och Jordens gradnät i Gleerups. Du väljer själv om du läser Grundtext eller lättläst.

2. Gör snabbfrågorna.

3. Gör din egen ordlista kring kapitlet:

 

ORD	FÖRKLARING	BILD
Väderstreck
Gradnät
Ekvatorn
Nollmeridian
Meridian
Parallellcirklar
Längdgrad
Breddgrad

 

4. Var på jorden ligger platser där:

• Breddgraden är nordlig? (tänk upp/ner, höger/vänster i relation till den nollgradiga breddgraden)

 

• Breddgraden är sydlig? (tänk upp/ner, höger/vänster i relation till den nollgradiga breddgraden)

 

• Längdgraden är västlig?(tänk upp/ner, höger/vänster i relation till den nollgradiga längdgraden)

 

• Längdgraden är östlig? (tänk upp/ner, höger/vänster i relation till den nollgradiga längdgraden)

• Breddgraden är noll? (tänk upp/ner, höger/vänster i relation till den nollgradiga längdgraden)

3. Storskaliga- och Småskaliga kartor

1. Läs igenom artikeln Storskaliga och småskaliga kartor i Gleerups. Du väljer själv om du läser Grundtext eller lättläst.

2. Gör snabbfrågorna.

 

3. Gör din egen ordlista kring kapitlet:

 

ORD	FÖRKLARING	BILD
Storskalig karta
Småskalig karta
Absolut läge
Relativt läge

4. Vilken av kartorna A och B nedan är storskalig respektive småskalig?

 

5. Vilken av kartorna A och B nedan är mest översiktlig och visar få detaljer?

 

Karta A) En världskarta i skala 1:6 000 000

Karta B) En orienteringskarta i skala 1:7 500

 

6. Försök att beskriva Umeås relativa och absoluta läge. 

4. Tematiska kartor

 

1. Läs igenom artikeln Olika typer av kartor i Gleerups. Du väljer själv om du läser Grundtext eller lättläst.

 

2. Gör din egen ordlista över kapitlet:

 

ORD	FÖRKLARING	BILD
Tematiska kartor
Topografiska kartor

5. GIS

1. Läs igenom artikeln GIS i Gleerups. Du väljer själv om du läser Grundtext eller lättläst.

 

2. Förklara vad GIS är. 

3. I vilka sammanhang kan GIS komma till användning? Ge exempel.