Kastanjens projektavstämning 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

  

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

                                                                                                      

 

•  

VAD: Projekt: djur

• Barnen fick välja något djur som de var speciellt intresserade av. Många valde djur från savannen och vi började med giraffen. Barnen blev speciellt fascinerade av att giraffer har så lång tunga, hals och ben. Vi förde in begreppet "att mäta" genom att jämföra längd (vår egen tunga jämfört med giraffens). Med hjälp av linjal mätte vi upp giraffens tunga och introducerade hur man använder en linjal. Ute i parken letade vi efter pinnar som var lika långa som vår arm, ben eller oss själva .Barnens inspirerades i sin lek till att mäta längd. Vi tog även in begreppen hög/låg när de byggde torn. Barnen fastnade för att det var zebror nära girafferna i filmerna. Vi gjorde träd i lera där girafferna stod och åt löv, även här kom matematiken in genom jämförelser hög/låg. Zebrorna varnades av girafferna om det fanns ex.vis ett lejon i närheten, därför drog de nytta av varandra. Detta tyckte både pedagoger och barn var intressant.

• Innehållet i projektet stämmer överens med vår planering. Det är roligt när det går att föra in ex.vis matematik och skapande på ett naturligt sätt. Inom skapande har vi använt oss av lera, naturmaterial, färg, olika sorters pennor och kritor. I barnens lek använder de konstruktionsmaterial som använts för att bygga högt/lågt, långt och kort. Digitala verktyg: vi har tagit fram fakta om djur, tittat på bilder och filmer på djuren i deras naturliga miljö. Sånger om djuren, dans. Lyssnat på deras läten .Använt appen "puppet pals" för att fotoshoppa en bild från förskolan med ett lejon. Vi har introducerat det digitala ägget. Vi har lånat böcker från biblioteket om djur, både faktaböcker och sagoböcker. Vi har fått nytt material till projektet i form av puzzel, memory, spel, en matta med en giraffhals ( man kan se hur långt man kan hoppa), leksaksdjur och utklädningskläder i form av elefant, apa, tiger och en krokodil. Nya ansiktspennor för att måla sig till ett lejon eller något annat.

• Barnen har fått nya kunskaper om utseendet på giraffer och lejon. Alla giraffer har olika slags fläckar. Hur man ser skillnad på lejonhanne och honan. De vet hur många ben ett lejon har och att de sover mycket. De vet vilka färger de har och hur de låter. Mammalejonet bär ungen i munnen utan att skada den. Lejonet hoppar upp när det fångar bytet. De vet vad giraffer äter, hur de dricker vatten, hur de sover, att de kan höra och se lejon och andra för dom farliga rovdjur på långt håll. Att de bor på savannen i Afrika och att de att viftar på svansen när de försvarar sig. De vet lite om hur giraffer lever på Kolmården. När vi jobbat färdigt med giraffen avslutade vi med att reflektera tillsammans i grupp över vad vi lärt oss. Vi samtalade om svaren på våra två projektfrågor: Vad behöver djuret för att må bra och trivas? Vilken nytta gör djuret i naturen?
•  
• Ifråga om lejon har barnen uttryckt att de vill lära sig mer om hur de jagar andra djur , om de äter fisk och om de fryser på vintern. Hur ser lejonbajs ut? Hur ser spåren ut?

Vi kommer att fortsätta att använda mikroskopägget för att bl.a. titta på hur hårstrån på päls ser på utklädningskläderna. Vi fortsätter med "Puppet pals" för att göra sagor om djur. Vi vill utveckla barnens ritande genom att rita av bilder på djur flera gånger. Vi fortsätter att låna böcker från biblioteket.

• Vi pedagoger har lärt oss mycket nytt om djur på savannen. Alla i arbetslaget har blivit engagerade och intresserade av projektet. Det är speciellt intressant att lära sig mer om den biologiska mångfaldens betydelse.

• Vi pedagoger behöver lära oss mer om varje djur som vi ska jobba med. Speciellt för att kunna basvara våra två projektfrågor. Vad behöver djuret för att trivas? Vilken nytta gör djuret i naturen?
• De digitala verktygen behöver vi få mer rutin på. 

 

VARFÖR (Syfte)

Inom ramprojektet "Barns möte med naturen" valde vi att inrikta oss på djur eftersom barnen visat stort intresse för detta.  Vi började med giraffen och fortsätter med lejon. Vi planerar att sätta ihop arbetet till en bok och att vi hinner med allas önskemål. Vi tänker oss att barnen ska få kunskaper om kretsloppet i naturen, om balansen som uppstår när rovdjur äter andra djur. Om nyttan av den biologiska mångfalden.

Vi har fortsatt förhoppning om att intresset kommer att håll i sig i barngruppen. Det uppstår ett nytt intresse när vi börjar med ett nytt djur.

 

HUR (Tillvägagångssätt)

• Vi har jobbat med smågrupper två dagar i veckan. Vi har då jobbat med skapande i olika form och med digitala verktyg. Vi har även jobbat med projektet ute i parkerna (tagit med djur och lekt, gjort matematikuppgifter bl.a.). Samlingarna har haft inslag av projektet, även sångsamlingen,

• På dokumentationstavlan syns vårt projekt. Vi har gjort ett projektrum med en modell av savannen. Vi har lånat böcker om ämnet och fått mycket nytt material. Barnen inspireras av träden de gjorde till savannen. Vi ska projicera savannmiljöer lite oftare. Det finns bra böcker de fascineras av. Filmer inspirerar mycket. Vi pratar om hur man skriver "lejon" etc. Vi planerar att använda lera ännu en gång.

• Vårdnadshavare brukar berätta om vad barnen säger om projektet hemma. Några läser böcker hemma med sina barn om djuren vi jobbar med.

• Vår organisation för projektet har gett bra effekt på så vis att projektet hålls levande när det återkommer vid många tillfällen under veckan. Barnen leker fortfarande mycket med djuren och intresset tog ny fart när vi fick tillskott av fler djur. Genom att ha små grupper har vi kunnat se varje individ bättre .Detta har varit möjligt genom att barnantalet på avdelningen under hösten inte varit så stort. Vi har haft sångsamling i storgrupp vilket fungerar bra. Även att leka lekar i parker i storgrupp har varit positivt för gruppsammanhållningen. 

• Vi blev positivt överraskade av att alla barn i gruppen blivit engagerade. Ibland kan det vara några som inte blir så delaktiga.

• Vi tittar fortsättningsvis mer på detaljer i djurets utseende när vi börjar med ett nytt djur, detta för att utveckla barnens skapandeförmåga. De får prova på flera gånger att rita av och att rita dit detaljer.

• Vi strävar efter att ställa öppna frågor. Jag undrar om...? Tror ni att lejon brukar....? När vi ska ta reda på fakta har vi vuxna inte svaren själva utan vi tar reda på det tillsammans. Barnen lär sig hur man kan ta reda på fakta. De kommer själva med förslag till svar på frågor.

• Vi dokumenterar på PUT-tid och ibland i barngrupp. Med barnen reflekterar vi ibland genom att ha uppföljning på samlingen efter förmiddagens jobb. Som avslutning på ett arbete med ett djur försöker vi besvara projektfrågorna och tänka tillbaka på vad vi lärt oss utöver detta om djuret. När vi gör en ny grundplanering reflekterar vi över förra veckans aktiviteter. 

• Vi behöver hela tiden läsa på för att få förkunskaper. 

• Vi har tidigare diskuterat barnsyn i arbetsgruppen, t.ex om respekten för varje barn och om vi förhåller oss olika till barnen utifrån kön. Vi försöker tänka utifrån individ. Vi känner att vi är medforskande i detta projekt eftersom vi inte har så stora förkunskaper. Barnen ställer bra egna frågor och vi väcker intresset. Vi ser att det är viktigt att uppleva djuren genom de korta yuotubefilmerna, de behöver se dem i deras naturliga miljö så att det inte blir för abstrakt. Viktigt är också att leka att de är djur själva, gärna med ansiktsmålning i form av morrhår etc.

VEM?

Alla pedagoger och barn deltar, i små och stora grupper. Även enskilt ibland. Anita dokumenterar mest men även övriga arbetslaget i mån av tid.

•  

• Alla pedagoger värnar om materialet och vi lägger upp aktiviteterna gemensamt. Den som ska hålla i aktiviteten ser till att det ser välkomnande ut.

• Vi använder oss av biblioteket  och källor på nätet för information.

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• fantasi och föreställningsförmåga,