Almen Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

                                                                                                      

VAD: (Innehåll) 

• Vad –  har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare? Barnen pratar mycket om juver och spenar. Kons ljud och även ordet Ko.

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Ja det stämmer överens

• Vad säger styrdokumenten?

•  

  "ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhälle"

   

• Vilka material har barnen använt sig av?

• - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik

•  

• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?

• Spenar och juver, traktorer, gräs

•  

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

• Traktorer, gräs -rita, måla, vi har skapat en hörna med "gräs" till korna. 

•  

• Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse?

• Vi har organiserat oss i mindre grupper med oraginerade aktiviteter och även i den fria leken har vi uppmärksammat om barnen leker med t.ex. kor och frågat - vad är det? hur låter den?, Vad äter kossan?

• Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

• Hur det är att jobba på en bondgård, vad gör traktorer där, vad finns det för slags traktorer, hur man tar hand om djuren, hur blir gräs hö?

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

• Ja det tycker vi att vi gör

• Vilka fortsatta förväntningar har vi?

• Prata mer om där kon bor, närmiljö

 

HUR (Tillvägagångssätt)

• Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

• vi har planerat utifrån det vi har sett från föregående veckas aktiviteter. Utifrån barnens intressen och erfarenheter om kor. Vi har delat upp oss i mindre grupper med 5 eller 6 barn i varje grupp med en pedagog eller 2 pedagoger i varje grupp. Vi har fotograferat och skrivit om va vi gjort och lagt in lärloggar. När barnen har egen lek så har vi uppmärksammat när de leker med kor och frågat frågor om kor. 

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

• Vi har skapat en hörna med kor, traktorer och en matta som ser ut som gräs. Vi har satt upp barnens teckningar av kor och några dokumentationer av det vi har gjort ute i hallen. 

• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

• Barnen har lockats mer till "gräs" hörnan har vi märkt när vi gjorde om den. Barnen leker med bilarna och korna, de pratar även mycket om bilderna på traktorerna.
• Vi tänker oss att vi ska göra en traktor hörna inne i stora rummet där vi sätter upp bilder på traktorer. Vi tänker oss också att vi ska tillsammans med barnen göra om bilen till en traktor genom att prata om traktorns olika delar. På så sätt så kan vi även få in barnens tankar om vad som gör att det blir en traktor.

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? 

• Vi tänker oss att vi ska göra en traktor hörna inne i stora rummet där vi sätter upp bilder på traktorer. Vi tänker oss också att vi ska tillsammans med barnen göra om bilen till en traktor genom att prata om traktorns olika delar. På så sätt så kan vi även få in barnens tankar om vad som gör att det blir en traktor.

• Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

• Ja det har dom

• Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar?

• Vi har lagt upp fler lärloggar på skolplattformen om vårt projekt. Vårdnadshavare berättar för oss att barnen har blivit mer intresserade av kossor hemma, de härmar ljudet och om de ser en ko så härmar de hur kon låter. 

• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

• Vi upplever att barnen börjar lära sig mer av varandra och att vissa barn kommer fram mer i mindre grupper och vågar mer. Vi har sjungit en sång om mamma mu på samlingen och det tycker barnen är spännande. Vi upplever att det fungerar just nu så vi behöver inte ändra något.

• Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet?

• I en aktivitet när vi skulle göra juver med en plasthandske så var det ett barn som var mer intresserad av utforska själva handsken än av att mjölka från den. Detta var något vi upptäckte efteråt och inget som pedagogen reflekterade över i stunden, men vi gjorde inget mer med det. Det är vissa barn som inte vill testa utan bara titta på.
• Några barn har även inte velat sätta sig vid bordet när vi ska t.ex. skapa ett juver. Pedagogerna startar aktiviteten och låter barnen vara, de observerar på avständ. När vi skapade med lera så hade vi en plastko framför oss och barnen skulle få testa att göra kor av rödlera, men ett barn tog lera och tryckte fast den på kon, pedagogen lät barnen utforska leran på det sättet.

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

• Vi upptäckte att barnen intresserade sig för traktorer när vi tittade på en film om kor. Barnen började då prata mer om traktorer, gräs och vad traktorerna gjorde med gräset.  

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

• Vi uppmärksammar vad barnen intresserar sig för och ställer öppna frågor utifrån det. När vi ser att barnen intresserar sig för nåt så utgår vi ifrån det och skapar lärandetilfällen. Vi märker att barnen lär sig nya begrepp då de upprepar olika ord som de hört t.ex. spenar, juver och traktor. 

• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

• vi dokumenterar genom att ta foto och skriva ner. Vi lägger även upp på skolplattformen så de kan se. Vi dokumenterar i de planerade aktiviteterna och om vi ser nåt i de spontana leken. Barnen fotar ibland varandra. Vårdnadshavare reflekterar genom att ge oss feedback på vad deras barn säger hemma. Vi pedagoger reflekterar dagligen och på ALM och olika möten.  

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

• Vi vet hur en ko ser ut och att olika mejeriprodukter kommer från kon. Hur det är att jobba på en bondgård, vad gör traktorer där, vad finns det för slags traktorer, hur man tar hand om djuren, hur blir gräs hö?

• Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog?

• Vi prata om att barn kan mycket mer än vad man tror. Vi pratar om det på ALM. Vi har inte använt nåt underlag. 

 

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna?

• Vi har delat in barnen i tre grupper om 5 barn, vi roterar pedagoger utefter vem som vill göra vad.
•  
• Vem/vilka dokumenterar?
• Pedagogerna som håller i aktiviteten dok och ibland en annan pedagog om vi är två i en grupp.
•  

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Hur värnar vi välkomnandet!

• Förskolelärare har huvudansvaret med arbetslaget diskuterar gemensamt hur vi utformar miljön.
•  
• Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?
• Arla, skansen?
•  

 

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,